Annons:

IT-expert varnar: ID-krav på nätet för oss närmare totalitär övervakning

Övervakningssamhället

Publicerad november 3, 2025 – av Markus Andersson
Nina Larsson (L) vill införa åldersverifiering – men it-experter varnar för allvarliga konsekvenser.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka avråder Sverige från att följa Storbritanniens exempel med obligatorisk åldersverifiering på porrsajter. Risken för dataintrång och ökad övervakning är för stor, menar han.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) vill att Sverige inför tekniska spärrar som kräver åldersverifiering på porrsajter för att skydda barn från grovt sexuellt innehåll.

Förslaget bygger på den brittiska modellen där sajter måste kontrollera användarnas ålder eller identitet, till exempel genom legitimering med ID-kort eller kreditkort.

Men Karl Emil Nikka, it-säkerhetsspecialist, är starkt kritisk till förslaget. Han pekar på allvarliga brister i den brittiska lösningen, inte minst risken för dataintrång.

Som exempel nämner han läckan från meddelandeplattformen Discord, där foton på 70 000 användare hamnade i orätta händer efter en cyberattack i samband med lagändringen. Dessutom är spärrarna lätta att kringgå med hjälp av VPN-tjänster, vilket fick användningen av sådana tjänster att skjuta i höjden när den brittiska lagen trädde i kraft.

Riskerar övervakning

Nikka varnar också för att krav på identifiering på nätet för Sverige närmare en typ av övervakning som annars bara förekommer i totalitära stater.

— Det är ju ett litet problem så länge som vi bor i en demokrati, men det är förbannat farligt att tro att vi alltid kommer göra det, säger han.

I stället bör föräldrar uppmuntras att använda de kontroller som redan finns inbyggda i telefoner och andra enheter, där man enkelt kan välja vilka sajter som ska spärras.

— Ur ett säkerhetsperspektiv är det den enda rimliga lösningen, konstaterar Nikka.

Utländska sajter lockar

En ytterligare risk med tekniska spärrar är att unga användare söker sig till mindre välkända sajter utomlands som inte bryr sig om lagkrav, menar Nikka. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, bekräftar bilden.

— Enligt experter i olika länder verkar det som att man har vänt sig till andra mindre kända webbplatser i utlandet, säger hon.

Tillå tror dock att tekniska lösningar kan ha en plats, förutsatt att de är mer anonyma än de brittiska och kombineras med andra insatser.

— Det kan bidra till att höja trösklarna och minska exponeringen.

Samtal avgörande

Samtidigt betonar hon vikten av att komplettera eventuella tekniska lösningar med satsningar på digital kompetens och framför allt samtal mellan föräldrar och barn.

— Det är där det verkliga skyddet börjar. Vi vet att många föräldrar tycker det är jobbigt att ta porrsamtalet, men det bör man göra tidigt, säger Jannike Tillå.

Hon understryker att frågan om integritet och frihet på nätet inte får ställas mot barnskydd.

— Vi måste hitta den balansen och klara av båda sakerna, avslutar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

GrapheneOS drar sig ur Frankrike efter hot och smutskastning från myndigheterna

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Idag 07:22 – av Jan Sundstedt
GrapheneOS betraktas som världens säkraste mobila operativsystem samtidigt som det är närmast identiskt med Android vilket gör det mycket lättanvänt och populärt.

Den kanadensiska organisationen inriktad på öppen källkod bakom det säkerhetsfokuserade mobilsystemet GrapheneOS meddelar att de avslutar all verksamhet i Frankrike.

Bakgrunden är en eskalerande konflikt med franska myndigheter, som enligt GrapheneOS-teamet sprider falska anklagelser i media och hotar med arresteringar och serverbeslag.

GrapheneOS, ett icke-vinstdrivande projekt som utvecklar ett operativsystem för Android-telefoner med extra fokus på integritet och säkerhet, har de senaste dagarna publicerat en rad inlägg på plattformen X om vad de beskriver som en koordinerad kampanj från franska polisen. Enligt teamet har myndigheterna skickat ut interna meddelanden till landets poliskårer där alla Google Pixel-telefoner med GrapheneOS stämplas som misstänkta. Detta har lett till en våg av artiklar i franska medier, där påståenden om att systemet används för kriminella ändamål upprepas utan faktakontroll eller möjlighet för GrapheneOS att bemöta dem.

"Frankrikes polis sprider upprörande falska och obevisade påståenden om GrapheneOS, som trycks i både statlig och företagsmedia som fakta trots att de inte är det", skriver GrapheneOS i ett inlägg på X den 23 november. Teamet betonar att de inte fick någon chans att granska eller svara på anklagelserna innan publicering. Istället har de tvingats in i en defensiv position, där de nu planerar att utöva sin rätt till svar i franska medier.

Hot om ingripanden och krav på eftergifter

Konflikten har eskalerat till direkta hot, enligt GrapheneOS. I kontakter med franska myndigheter har teamet uppmanats att assistera vid dekryptering av enheter, något som de tekniskt inte kan eller vill göra på grund av systemets design.

"De har ställt flera ganska direkta hot om arresteringar och beslag av servrar, precis som de gjorde med SkyECC och Encrochat", framhåller GrapheneOS i en uppdatering den 25 november. Referensen syftar på tidigare fall där franska myndigheter gripit in mot krypterade kommunikationsnätverk.

Myndigheterna kräver i praktiken att GrapheneOS slutar distribuera fungerande disk-kryptering, annars riskerar projektet rättsliga åtgärder. Detta liknas vid den kända tvisten mellan Apple och FBI i USA, men med en twist: Googles hårdvara i Pixel-telefoner är utformad för att motstå sådana krav, och GrapheneOS bygger vidare på den säkerheten. "De kräver inte samma sak av Google för standard-Pixel trots nästan identisk kryptering, eftersom de är mycket mindre säkra och kan utnyttjas i förväg", förklarar teamet.

GrapheneOS understryker att deras arbete är lagligt i länder som Kanada, Tyskland, USA och Nederländerna. Frankrike driver dock på för lagar som tvingar fram bakdörrar i kryptering, en politik som ännu inte är implementerad men som polisen agerar som om den redan gäller.

Avveckling av infrastruktur och framtida planer

Som svar på hoten har GrapheneOS inlett en snabb avveckling av sin närvaro i Frankrike. De lämnar serverleverantören OVH, ett franskt bolag, och migrerar sina 15 servrar – spridda över Kanada, Singapore, Tyskland och USA – till alternativa platser.

"Vi lämnar Frankrike som serverplats och OVH som leverantör innan de gör något", meddelar de i ett inlägg på tisdagen. Redan nu har tio servrar bytts ut, inklusive de som används för standarduppdateringar. De återstående fem, som hanterar e-post, forum och andra tjänster i Beauharnois, Kanada, planeras flyttas till colocation-servrar i Toronto.

För europeiska användare lovar GrapheneOS bibehållen prestanda genom servrar i Schweiz, Luxemburg och Nederländerna – länder som inte stödjer EU:s kontroversiella "Chat Control"-förslag om massövervakning. "Vi kan erbjuda låg latens och hög genomströmning till användare i Frankrike utan servrar där", försäkrar teamet. De avser även undvika resor till Frankrike, inklusive konferenser, och avråder från att anställda arbetar från landet.

Händelsen väcker frågor om EU:s framtid för open source-projekt inom integritet. GrapheneOS, som finansieras genom donationer och sponsorer, har byggt sitt rykte på öppen källkod och robusta skyddsåtgärder mot exploits (säkerhetsbrister som kan utnyttjas). Nu ser de Frankrike som en "osäker plats för open source-integritetsprojekt".

En talesperson för franska inrikesdepartementet har inte kommenterat anklagelserna, men tidigare uttalanden från regeringen pekar på en hårdare linje mot kryptering i kampen mot organiserad brottslighet.

Svenskt företag fortsätter satsa på GrapheneOS trots konflikten

Mitt i den pågående konflikten visar det svenska teknikföretaget Teuton Systems fortsatt förtroende för GrapheneOS. Företaget arbetar uteslutande med systemet i sin integritetssäkra mobil, Matrix-mobilen, som är en av de första sådana produkterna på den nordiska marknaden. Teuton Systems betonar att installationen av GrapheneOS sker enbart via den officiella källan och med öppna källkodsverktyg som Aurora Store och F-Droid, för att säkerställa transparens och maximal integritet utan beroende av Google-tjänster.

Matrix-mobilen, baserad på Google Pixel-telefonernas hårdvara, levereras med GrapheneOS förinstallerat och förberedda säkra appar för vardagliga uppgifter, inklusive stöd för BankID och de flesta svenska bankappar. Produkten erbjuder avancerade funktioner som granulär kontroll över appbehörigheter, sensorblockering och automatiska säkerhetsuppdateringar. "GrapheneOS ger användarna full kontroll över sin data i en tid av ökande övervakning, utan att kompromissa med användarvänligheten", framhåller Teuton Systems på sin webbplats.

Företaget, som fokuserar på nordiska användare, understryker systemets oberoende granskning och frånvaro av bakdörrar, vilket gör det till ett pålitligt val för integritetsmedvetna användare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svensk polis har i hemlighet använt Palantirs övervakningssystem i flera år

Övervakningssamhället

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
Palantir Technologies huvudkontor i Silicon Valley.

Den svenska polisen har under minst fem år använt ett AI-baserat analysverktyg från det ökända amerikanska säkerhetsföretaget Palantir.

Programmet, som specialanpassats för svenska förhållanden, kan på sekunder sammanställa omfattande profiler över enskilda personer genom att kombinera uppgifter från olika register.

Bakom systemet står det amerikanska tech-bolaget Palantir, som internationellt är kontroversiellt och bland annat anklagats för medverkan i övervakning och i somras pekades ut i en FN-rapport som medskyldigt till folkmord i Gaza.

Den svenska versionen av Palantirs plattform Gotham går under namnet Acus och bygger på artificiell intelligens för att sammanställa, analysera och visualisera stora informationsmängder. Enligt en granskning som vänstertidningen Dagens ETC gjort kan utredare med hjälp av systemet snabbt få fram detaljerade personprofiler som kombinerar data från spanings- och brottsregister med information från Bank-id, mobiloperatörer och sociala medier.

En tidigare anställd analytiker hos polisen, som väljer att vara anonym, beskriver till tidningen hur systemet omgärdades av stor sekretess:

— Det var väldigt mycket hysch-hysch kring det där programmet.

Avslag på begäran om handlingar

När tidningen begärde ut uppgifter om systemet och hur det används möttes de av avslag. Polismyndigheten hänvisade till sekretess och meddelade att man varken kan "bekräfta eller förneka relationer med Palantir" med hänvisning till "fara för rikets säkerhet".

Det är inte första gången som Palantirs verktyg används i svensk brottsbekämpning. I den uppmärksammade operationen Trojan Shield lyckades FBI, med stöd av Palantirs teknik, infiltrera och avlyssna den krypterade meddelandeappen Anom.

Insatsen ledde till att ett stort antal personer med koppling till grov brottslighet greps, både i Sverige och internationellt. FBI kallade operationen "ett lysande exempel på innovativ brottsbekämpning".

Men metoden har också fått kritik. Advokaten Johan Grahn, som företrätt åtalade i flera Anom-relaterade mål, är kritisk till tillvägagångssättet.

— I de här fallen har det varit en urskillningslös massövervakning, konstaterar han.

Kartlägger dissidenter

Palantir har sedan länge väckt debatt på grund av sina uppdrag och metoder. Bolaget arbetar med både amerikanska myndigheter och utländska säkerhetstjänster.

I USA används övervakningsbolagets system för att kartlägga illegala invandrare. I Storbritannien har brittisk polis kritiserats för att använda företagets teknik för att bygga register över medborgares sexualliv, politiska åsikter, religionstillhörighet, etnicitet och fackliga engagemang – uppgifter som enligt bedömare strider mot grundläggande integritetsprinciper.

I somras pekade dessutom en FN-rapport ut Palantir som medansvarigt för folkmordshandlingar i Gaza, efter att bolagets analysverktyg påstås ha använts vid attacker där civila palestinier dödades.

Hur omfattande den svenska polisens användning av systemet är, och vilka rättsliga ramar som styr hanteringen av svenskars personuppgifter i plattformen, förblir dock oklart så länge polismyndigheten väljer att hemlighålla uppgifterna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 15, 2025 – av Markus Andersson
Katarina Winter varnar för att övervakning av barn normaliserats när tekniken paketeras som omsorg istället för kontroll.

Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.

Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.

I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.

— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.

"Tekniken är så snällt inramad"

Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.

— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.

Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.

— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.

Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning

Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.

— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.

Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.

— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.

Privata aktörer tjänar på otrygghet

Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.

— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.

Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.

— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 7, 2025 – av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.

Telenor: "Inga goda val"

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:

"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.