MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 2 juni 2025

måndag 2 juni 2025

Israels trollarmé ska bättra på omvärldens bild av landet

publicerad 24 juli 2019
– av Isac Boman
Bilden är illustrativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


15 000 personer är involverade i en global internetkampanj som finansieras av den israeliska staten. Syftet är att omvärlden ska få en mer sympatisk inställning till landet och bekämpa organisationer och röster som uppmanar till bojkott och sanktioner mot Israel.

Det är den öppet pro-palestinska tidningen Electronic Intifada som kommer med uppgifterna om att den israeliska regeringen har avsatt drygt 10 miljoner kronor ur sin budget för app-projektet som fått namnet Act IL.

Användare av appen fokuserar på webbsidor och nyheter som stödjer israelisk krigföring och främlingsfientlighet mot palestinier och syftet är att skapa eller ge sken av en pro-israelisk dominans i dessa kommentarsfält, avslöjar tidningen som kommit över uppgifterna tack vare researchern Michael Bueckert.

Om en nyhet omnämner Israel på ett icke önskvärt sätt, går ett meddelande ut i appen och användare uppmanas att surfa dit, internetkriga och kommentera pro-israeliskt för att förskjuta debatten. Act IL ska ha sju kontor utanför Israel, varav de flesta finns i amerikanska storstäder.

Enligt Electronic Intifada är de flitigaste internettrollen också tidigare eller nuvarande anställda på Act IL och får alltså pengar direkt för sin aktivism. Det handlar bland annat om tidigare anställda inom den israeliska militären och säkerhetstjänsten. I dagsläget ska man ha 13 anställda och 150 praktikanter.

Gruppen har också som uttalat syfte att nå en publik som inte redan nödvändigtvis är pro-israelisk med sina aktioner. Enligt tidningen försöker Act IL av pr-skäl framstå som ett privat projekt trots att det är uppenbart att det är den israeliska regimen som är huvudfinansiär.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-agenter faller för grupptryck

publicerad Idag 10:08
– av Redaktionen
Även marginella variationer i träningsdata kan orsaka betydande skillnader i hur språkmodeller beter sig i gruppinteraktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny studie visar att sociala AI-agenter, trots att de är programmerade för att agera självständigt, snabbt börjar efterapa varandra och falla för grupptryck.

Istället för att fatta egna beslut börjar de okritiskt anpassa sina svar efter flockens linje – även utan någon gemensam styrning eller plan.

– Även om de är programmerade för något helt annat kan de börja samordna sitt beteende bara genom att reagera på varandra, säger Andrea Baronchelli, professor i komplexa system vid St George’s University of London.

En AI-agent är ett system som kan utföra uppgifter autonomt, ofta med hjälp av en språkmodell som ChatGPT. I studien undersökte forskarna hur sådana agenter beter sig i grupp.

Resultaten överraskar: även utan en övergripande plan eller insyn började agenterna påverka varandra – och till slut gav nästan hela gruppen samma svar.

– Det är lätt att testa en språkmodell och tänka: det här funkar ju. Men när man släpper ut den tillsammans med andra uppstår nya beteenden, förklarar Baronchelli vidare.

”En liten minoritet kunde tippa hela systemet”

Forskarna studerade också vad som händer när en minoritet av agenter håller fast vid ett avvikande svar. Sakta men säkert började de andra agenterna ändra sig. När tillräckligt många hade bytt åsikt – en punkt som kallas för kritisk massa – spreds det nya svaret som en våg genom hela gruppen. Fenomenet liknar hur sociala rörelser eller revolutioner kan uppstå i mänskliga samhällen.

– Det var oväntat att en så liten minoritet kunde tippa hela systemet. Det här är inte ett planerat samarbete utan ett mönster som växer fram spontant, säger forskaren till statstelevisionen SVT.

AI-agenter används redan i dag på sociala medier, till exempel i kommentarsfält, automatiska svar eller texter som efterliknar mänskligt språk. Men när en agent påverkas av en annan som i sin tur har påverkats av en tredje uppstår en kedjereaktion, vilket kan leda till att felaktig information sprids snabbt och i stor skala.

– Vi litar ofta på upprepningar. Men i de här systemen vet vi inte vem som sa vad först. Det blir som ett eko mellan modeller, säger Anders Sandberg, datavetare vid Institutet för framtidsstudier.

Bristande transparens

Små skillnader i hur en språkmodell tränas kan leda till stora variationer i beteende när modellerna interagerar i grupp. Att förutse och förhindra oönskade effekter kräver att man kan överblicka alla möjliga scenarier – något som i praktiken är näst intill omöjligt. Samtidigt är det svårt att utkräva ansvar: AI-agenter sprids extremt snabbt, deras ursprung är ofta svårspårat och insynen i hur de utvecklas är begränsad.

– Det är företagen själva som avgör vad de vill visa. När tekniken är sluten och kommersiell blir det omöjligt att förstå effekterna – och ännu svårare att försvara sig mot dem, konstaterar Sandberg.

Studien understryker också vikten av att förstå hur AI-agenter beter sig som kollektiv – något som ofta förbises i de tekniska och etiska diskussionerna om AI.

– Den kollektiva aspekten saknas ofta i dagens AI-tänkande. Det är dags att ta den på allvar
, uppmanar Andrea Baronchelli.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Apple stämdes på mångmiljonbelopp efter iPhone-avlyssning – nu kan användare få skadestånd

Övervakningssamhället

publicerad Igår 11:20
– av Redaktionen
Apple har förnekat att man gjort något fel - men gick till slut med på att betala motsvarande drygt 800 miljoner kronor i en uppgörelse.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Apples röstassistent Siri aktiverades utan kommandon och spelade in känsliga samtal – inspelningar som enligt anklagelserna också delades vidare med andra företag.

Nu kan användare i USA få ersättning – även om det handlar om relativt små belopp.

Teknikjätten Apple hamnade i blåsväder efter att det uppdagats att företagets röstassistent, Siri, spelat in privata samtal utan användarnas vetskap. Företaget har gått med på att betala 95 miljoner dollar – motsvarande drygt 900 miljoner kronor – i en uppgörelse som slöts i december förra året, efter en grupptalan om integritetsintrång.

Stämningen väcktes 2021 av Kalifornienbon Fumiko Lopez tillsammans med andra Apple-användare. De uppgav att Siri-aktiverade enheter spelade in samtal utan att användarna först medvetet aktiverat röstassistenten genom att säga ”Hej, Siri” eller trycka på sidoknappen.

Enligt anklagelserna användes inspelningarna inte bara för att förbättra Siri, utan delades även med tredjepartsentreprenörer och andra aktörer – utan användarnas samtycke. Det uppges också att informationen användes för riktad annonsering, i strid med både amerikansk integritetslagstiftning och Apples egen integritetspolicy.

Apple har dock konsekvent förnekat anklagelserna och hävdar själva att företagets agerande varken varit ”felaktigt eller olagligt”. Att man trots detta betalar en så stor summa för att undvika fortsatt rättsprocess har dock väckt frågor om vad som kan ha dolts från offentligheten.

Användare kan kräva ersättning

Personer som ägt en Siri-aktiverad Apple-produkt – exempelvis iPhone, iPad, Apple Watch, MacBook, iMac, HomePod, iPod touch eller Apple TV – mellan den 17 september 2014 och den 31 december 2024, och som bor i USA eller ett amerikanskt territorium, kan nu ha rätt till ersättning.

För att kvalificera sig måste man dock intyga att Siri oavsiktligt aktiverades under ett samtal som var avsett att vara privat eller konfidentiellt.

Ersättningen gäller upp till fem enheter, med ett tak på 20 dollar per enhet – totalt upp till 100 dollar per person. Det exakta beloppet per användare avgörs först när alla anspråk behandlats.

Ansökan måste skickas in senast den 2 juli 2025, och den som är berättigad kan redan ha fått ett e-postmeddelande eller ett fysiskt brev med en identifikationskod och bekräftelsekod. De som inte fått någonting men ändå tror att de är kvalificerade kan istället ansöka om ersättning via uppgörelsens webbplats – om man anger modell och serienummer för sina enheter.

Så skyddar du dig från framtida avlyssning

Användare som vill stärka sin integritet kan själva begränsa Siris åtkomst i inställningarna:

  • Stäng av förbättring av Siri: Gå till Inställningar > Integritet och säkerhet > Analys och förbättringar, och stäng av Förbättra Siri och diktering.
  • Radera Siri-historik: Gå till Inställningar > Siri > Siri och dikteringshistorik och välj Radera Siri och dikteringshistorik.
  • Stäng av Siri helt: Gå till Inställningar > Siri > Prata med Siri, välj Av, och stäng av Tryck på sidoknappen för Siri. Gå därefter till Inställningar > Allmänt > Tangentbord och stäng av Aktivera diktering.

Apple beskriver fler integritetsinställningar på sin webbplats, till exempel hur du begränsar Siris åtkomst till platsdata eller tredjepartsappar. Men efter den uppdagade skandalen menar kritiker samtidigt att man inte bör förlita sig blint på företags löften om dataskydd – och att enda sättet att verkligen skydda sin integritet är att ta saken i egna händer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wallenberg och Nvidia bygger ”banbrytande” AI-center

publicerad 27 maj 2025
– av Redaktionen
Marcus Wallenberg menar att AI-satsningen är helt avgörande för svensk industri.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska chipptillverkaren Nvidia etablerar ett nytt AI-center i Sverige i samarbete med Wallenbergsfären och flera svenska storföretag, däribland Astra Zeneca, Ericsson, Saab och SEB.

Syftet med initiativet uppges vara att stärka Sveriges ställning inom artificiell intelligens genom att bygga landets första AI-superdator avsedd för näringslivet. Centret kommer att drivas av ett gemensamt bolag som bildas av de inblandade parterna.

– Att investera i banbrytande AI-infrastruktur är ett avgörande steg mot att skynda på utvecklingen och användningen av AI inom svensk industri
, säger Marcus Wallenberg, ordförande för Wallenberg Investments, i en kommentar, och fortsätter:

– Vi tror att detta initiativ kommer att skapa värdefulla spridningseffekter – genom kompetensutveckling, nya samarbeten och ett stärkt nationellt AI-ekosystem.

Satsningen tillkännagavs i samband med att Nvidias vd Jensen Huang besöker Sverige. Under sitt besök har han även utsetts till hedersdoktor vid Linköpings universitet.

— Liksom elektricitet drev den industriella eran och internet den digitala, är AI motorn i nästa industriella revolution. Genom Wallenberg Investments visionära initiativ och
Sveriges ledande industriföretag bygger landet nu sin första AI-infrastruktur – vilket lägger grunden för genombrott inom vetenskap, industri och samhälle, och säkrar Sveriges plats i framkant av AI-eran
, argumenterar Nvidias vd.

AI-driven läkemedelsutveckling

Aktörerna har tydliga ambitioner med satsningen. Läkemedelsjätten AstraZeneca ska använda systemet för AI-drivna genombrott inom läkemedelsutveckling, med avancerade modeller och databehandling.

Ericsson vill utveckla AI-modeller för att förbättra prestanda, effektivitet och kundupplevelser, samt möjliggöra nya affärsmodeller.

Saab kommer att satsa på AI för att snabba upp utvecklingen av avancerade försvarsförmågor i sina ledande system och SEB ska integrera AI för ökad produktivitet, nya kunderbjudanden och långsiktig konkurrenskraft, med fokus på kritisk infrastruktur.

Ambitionen med initiativet är att etablera en nästa generations AI-beräkningsinfrastruktur som både är en produktionsanläggning och samtidigt fungerar som en referensinstallation – vilket möjliggör nya tillämpningar och ett bredare införande av AI”, slår man fast.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan ung britt drömmer om en värld utan internet

publicerad 20 maj 2025
– av Redaktionen
De senaste åren har det kommit en lång rad rapporter och larm som visar att sociala medier har mycket negativ påverkan på ungas psykiska hälsa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nästan varannan ung britt önskar att de vuxit upp i en värld utan internet. Det visar en ny undersökning från British Standards Institution som kartlagt ungas relation till sociala medier och digitalt liv.

Av de 1 293 tillfrågade i åldern 16 till 21 år uppgav 46 procent att de hellre skulle vilja vara unga i en värld där internet inte existerade. Nästan 70 procent uppgav att de mådde sämre och fått sämre självkänsla efter att ha använt sociala medier, där 68 procent ansåg att deras tid online varit direkt skadlig för deras psykiska hälsa.

En fjärdedel av de svarande tillbringade fyra timmar eller mer om dagen på sociala medier. Bland dessa erkände 42 procent att de ljugit för föräldrar eller vårdnadshavare om sin nätanvändning. Lika många uppgav att de någon gång ljugit om sin ålder online, medan 40 procent använde så kallade ”burner”-konton – dolda eller alternativa profiler. 27 procent hade till och med utgett sig för att vara en helt annan person och lika många hade delat sin platsinformation med främlingar på nätet.

Undersökningen genomfördes i efterdyningarna av restriktionerna relaterade till corona under nedstängningspolitiken, en period som enligt tre fjärdedelar av deltagarna ledde till markant ökad skärmtid.

Experter tror inte på ”digitalt utegångsförbud”

Mot denna bakgrund har Storbritanniens teknologiminister, Peter Kyle, nyligen öppnat för att införa obligatoriska digitala ”utegångsförbud” – alltså spärrar för vissa appar som TikTok och Instagram, efter ett visst klockslag på kvällen. Även om kritiker avfärdat förslaget som repressivt får det visst stöd bland unga: hälften av de tillfrågade, 50 procent, sade att de skulle stödja ett digitalt utegångsförbud efter klockan 22.

Men flera experter, bland andra Rani Govender, policyansvarig för barns säkerhet online vid barnrättsorganisationen NSPCC, menar att de föreslagna begränsningarna inte räcker.

– Vi behöver vara tydliga med att ett digitalt utegångsförbud i sig inte kommer att skydda barn från de risker de möter online. De kommer att kunna exponeras för samma risker vid andra tidpunkter på dygnet och dessa får fortfarande samma påverkan.

Hon tillägger att fokus istället bör ligga på att göra nätmiljön säkrare och mindre beroendeframkallande för barn och unga, och hindra dem från att besöka uppenbart skadliga sajter och appar.

”Kaninhål av skadligt material”

Även Andy Burrows, vd för självmordspreventionsfonden Molly Rose Foundation, lyfter behovet av lagstiftning som skyddar unga från skadligt innehåll:

– Det är tydligt att unga människor är medvetna om riskerna online och, vad mer är, de vill se att teknikföretag agerar för att skydda dem.

Han framhåller att algoritmer ofta visar innehåll som snabbt kan leda in unga i destruktiva flöden och spiraler:

– Algoritmer kan tillhandahålla innehåll som snabbt eskalerar och leder unga ner i kaninhål av skadligt och ångestfyllt material – utan att det är deras eget fel.

Burrows efterlyser nya lagar som tvingar fram en så kallad ”safe by design”-strategi där barns och samhällets behov går före storföretagens vinstintressen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.