Experter dömer ut mobilbetalningarnas säkerhet

Uppdaterad oktober 22, 2019, Publicerad juni 8, 2013

Att kunna använda mobilen för att betala har blivit allt vanligare i dagens samhälle, men hos bland annat polisen beskriver man utvecklingen som "oroande".

I takt med att tekniken utvecklas tas nya betalningssätt fram. Ett betalningssätt som spås en lysande framtid är mobila betalningar. Enligt en prognos gjord av Visa kommer hälften av alla betalningar ske via mobila enheter år 2020. Storbankerna hakar också på den nya trenden med mobilbetalningarna.

Men det finns också en risk med mobilbetalningarna. Jan Olsson på Stockholmspolisens bedrägerisamordning är oroad över hur säkerhetssystemen kring mobilbetalningarna är utformade. Han anser att om fler börjar använda sig av mobila betalningar så kan det innebära att antalet bedrägerier ökar.

– Utvecklingen är oroande. De som utvecklar produkterna är fullkomligt medvetna om vilken säkerhet tekniken har. Men det är en fri marknad. Så länge handlarna vill ha produkterna som gör att försäljningen går så fort som möjligt finns risk att säkerheten blir lägre, säger Olsson till Computer Sweden.

Enligt KTH:s docent Niklas Arvidsson, som forskar om betalningssystem, så bör man inte lita på mobilbetalningar eftersom tjänsten är kopplad till användarens kontokort och därmed direkt till användarens pengar. Risken för att bli hackad är dessutom större hos mobiler än datorer menar han.

Det är i inledningsskedet och därmed otestat i större skala. Vi vet till exempel att mobiltelefoner inte är lika säkert som datorer. Det kan finnas en risk att mobilen blir hackad, säger Arvidsson till tidningen Metro.

Betalningstjänsten Izettle som sysslar med mobilbetalningar har fått kritik från Jan-Olov Brunila, ställföreträdande chef på Swedbank Group Cards. Brunila anser att Izettle inte följer de EU-regler kring säkerheten för betalning med chipp. Han är även kritisk till att Izettle endast har en identifikationsmetod för sin tjänst vilken är att kunden skriver sin namnteckning.

– Om det finns möjlighet att godkänna köp med signering måste det även finnas stöd för pinkod. Det räcker inte med att ha stöd för endast en identifikationsmetod. Enligt EUs regler måste de även ha stöd för magnetremsan på kortet också, säger Brunila till Computer Sweden.

Izettle anser dock att deras betalningstjänst uppfyller alla de krav som kortbranschen ställer på dem, EMV, PCI-DSS samt kortbolagens egna regler.

Trots att mobilbetalningarna nu är på frammarsch så är ändå säkerheten det som folk oroas mest över, det framgår i en undersökning som SBAB Bank låtit göra. Så många som 58 procent av de tillfrågade tyckte att säkerhetsaspekten är det mest oroande med mobilbetalningarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elon Musk planerar Wikipedia-rival – bygger encyklopedi med AI

Publicerad oktober 2, 2025
– av Markus Andersson
Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Techmiljardären Elon Musk har tillkännagivit planer på att lansera Grokipedia, en AI-baserad encyklopedi som ska konkurrera med och enligt Musk vara en "massiv förbättring" av Wikipedia. Projektet bygger på hans xAI-chatbot Grok.

Musk meddelade planerna på X på tisdagen. Grokipedia ska byggas med hans AI-chatbot Grok, som utvecklats som alternativ till ChatGPT och tränats på webbdata, inklusive offentliga tweets.

I en podcast tidigare i månaden beskrev Musk hur tekniken ska fungera.

— Grok använder stora mängder inferensberäkningar för att titta på, till exempel, en Wikipedia-sida och avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt, eller vad som saknas på denna sida.

— Skriv sedan om sidan för att korrigera, ta bort osanningarna, rätta till halvsanningarna och lägga till det sammanhang som saknas.

Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Kritikerna anklagar ofta sajten för att ha förvandlats till ett politiskt vapen med kraftig vänsterliberal vinkling. Konservativa och nationalistiska perspektiv målas medvetet upp som extrema och farliga, medan vänster- och liberala ståndpunkter framställs som positiva eller objektiva fakta.

Grokipedia förväntas locka en publik bland Musks anhängare och andra som håller med om att Wikipedia har förvandlats till ett politiskt vinglat propagandaverktyg snarare än en neutral uppslagskälla.

Wikipedia – ett propagandavapen?

I en intervju med Tucker Carlson gick Wikipedias medgrundare Larry Sanger nyligen till hårt angrepp mot vad hans skapelse förvandlats till.

— Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterade Sanger i intervjun som publicerats på X.

Han beskrev hur encyklopedin han grundade 2001 tillsammans med Jimmy Wales för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg.

— Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, förklarade Sanger.

Styrs av anonyma redaktörer

Han kritiserade också det faktum att de mäktigaste redaktörerna är anonyma, att konservativa källor svartlistas och att underrättelsetjänster varit inne och redigerat innehåll på Wikipedia.

— Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, sa Sanger om de anonyma redaktörerna.

Wikipedia har stött på interna konflikter bland redaktörer om hur vissa händelser ska framställas. Sajten är den sjunde mest besökta webbplatsen i världen. När Grokipedia ska lanseras har ännu inte meddelats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Österrikes försvarsmakt byter till öppen källkod

Digital frihet

Publicerad oktober 1, 2025
– av Markus Andersson
Österrikiska soldater under en alpin övning.

Efter en omfattande planeringsprocess som inleddes 2020 har Österrikes försvarsmakt nu övergått från Microsoft Office till det öppen källkods-baserade LibreOffice på samtliga 16 000 arbetsplatser. Beslutet grundar sig inte i ekonomiska överväganden utan i en strävan efter ökad digital suveränitet och oberoende från externa molntjänster.

Övergången till LibreOffice är resultatet av en långsiktig strategi som tog sin början för fem år sedan, när det stod klart att Microsoft skulle flytta sin kontorssvit till molnbaserade lösningar. För en organisation som Österrikes försvarsmakt, där säkerheten kring datahantering är av högsta prioritet, var detta en avgörande vändpunkt, skriver Heise Online.

Det var mycket viktigt för oss att visa att vi gör detta främst för att stärka vår digitala suveränitet, för att behålla vårt oberoende när det gäller ICT-infrastruktur och för att säkerställa att data endast bearbetas internt, förklarar Michael Hillebrand från försvarsmaktens Direktiv 6 för ICT och cybersäkerhet i en intervju med den österrikiska radiostationen Ö1.

Långsiktig planering och egen utveckling

Beslutsprocessen inleddes 2020 och var slutförd redan året därpå. Under 2022 påbörjades en detaljerad planering parallellt med att interna utvecklare utbildades för att kunna genomföra förbättringar och kompletterande mjukvaruutveckling. Redan då gavs de anställda möjlighet att frivilligt börja använda LibreOffice.

År 2023 tog projektet ytterligare fart när ett tyskt företag anlitades för extern support och utveckling. Samtidigt infördes intern e-utbildning i LibreOffice, och programvaran gjordes obligatorisk inom de första avdelningarna.

Bidrag till den globala användarbasen

Försvarsmaktens engagemang i öppen källkod är inte enbart konsumerande. De anpassningar och förbättringar som krävts för militära ändamål har programmerats och integrerats i LibreOffice-projektet. Hittills har över fem årsarbetskrafter finansierats för detta arbete – insatser som alla LibreOffice-användare världen över kan dra nytta av.

Vi gör inte detta för att spara pengar, betonar Hillebrand till ORF. — Vi gör detta så att försvarsmakten som organisation, som finns där för att fungera när allt annat ligger nere, kan fortsätta att ha produkter som fungerar inom vår egen kontrollsfär.

I början av september redogjorde Hillebrand tillsammans med sin kollega Nikolaus Stocker för omställningsprocessen vid LibreOffice Conference 2025.

Utdrag ur de funktioner som den österrikiska försvarsmakten programmerade för eget bruk och sedan bidrog med till LibreOffice-projektet. Bild: Bundesheer/heise online

Från Microsoft-beroende till egen kontroll

Utgångsläget 2021 var Microsoft Office 2016 Professional med ett stort antal VBA- och Access-lösningar djupt inbäddade i IT-arbetsflödena. Samtidigt använde försvarsmakten redan då egna Linux-servrar med Samba för e-post och samarbetslösningar, snarare än Microsofts alternativ.

I år har MS Office 2016 avlägsnats från samtliga militära datorer. Den som fortfarande anser sig behöva Microsoft Office i tjänsten kan dock ansöka internt om att få installera motsvarande modul från MS Office 2024 LTSC.

Övergången understryker en växande trend inom europeiska myndigheter att prioritera digital självständighet och kontroll över känslig information framför bekvämligheten i kommersiella molntjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic utmanar Google och OpenAI med ny AI-toppmodell

Utvecklingen av AI

Publicerad september 30, 2025
– av Markus Andersson
AI-bolagens kapplöpning fortsätter i rask takt, nu med en ny modell från Anthropic.

AI-bolaget Anthropic lanserar Claude Sonnet 4.5, som beskrivs som företagets hittills mest avancerade AI-system och marknadsledande för programmering. Modellen presterar enligt bolaget bättre än konkurrenterna från Google och OpenAI.

Anthropic har släppt sin nya toppmodell Claude Sonnet 4.5, som bolaget hävdar är den bästa på marknaden för kodning. Enligt uppgifter överträffar modellen både Googles Gemini 2.5 Pro och OpenAI:s GPT-5 på flera kodningsbenchmarks, skriver TechCrunch.

En av de mest anmärkningsvärda funktionerna är modellens förmåga att arbeta självständigt under längre perioder. Under tidiga tester med företagskunder har Claude Sonnet 4.5 observerats koda autonomt i upp till 30 timmar. Under dessa arbetssessioner har AI-modellen inte bara byggt applikationer utan också satt upp databastjänster, köpt domännamn och genomfört säkerhetsrevisioner.

Fokus på säkerhet och tillförlitlighet

Anthropic framhåller att Claude Sonnet 4.5 även är deras säkraste modell hittills, med förstärkt skydd mot manipulation och spärrar för farligt innehåll. Företaget menar att modellen kan skapa "produktionsklara" applikationer snarare än bara prototyper, vilket representerar ett steg framåt i tillförlitlighet.

Modellen är tillgänglig via Claude API och i Claude-chatboten. Prissättningen för utvecklare ligger på 3 dollar per miljon input-tokens och 15 dollar per miljon output-tokens.

Hårt tempo i AI-kapplöpningen

Lanseringen kommer mindre än två månader efter företagets förra toppmodell, Claude Opus 4.1. Detta snabba utvecklingstempo illustrerar enligt TechCrunch hur svårt det är för AI-bolag att behålla ett övertag i den intensiva konkurrensen.

Anthropics modeller har blivit populära bland utvecklare och stora teknikföretag som Apple och Meta rapporteras använda Claude internt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över

Publicerad september 29, 2025
– av Redaktionen
Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier.

Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.