Ju mer digitaliserat ett samhälle blir, desto större risk att äldre människor utesluts från olika delar av välfärden. Detta enligt en ny avhandling vid Örebro universitet som jämfört situationen för äldre i Sverige med Grekland.
I en ny avhandling har Sofia Alexopoulou, forskare i statsvetenskap, analyserat och jämfört hur den snabba tekniska utvecklingen påverkar äldre befolkning i Sverige jämfört med Grekland. Avhandlingen är en sammanställning av artiklar och består av två kvalitativa fallstudier, en jämförande studie och en litteraturöversikt där man också intervjuat äldre från de respektive länderna.
“Den grå digitala klyftan” syftar på att äldre har svårt att hinna med i den tekniska utvecklingen, något som blir ett allvarligt problem både för individen och samhället, menar Alexopoulou.
– I Sverige är bank-id ett tydligt exempel på hur digital teknik kan vara exkluderande. Att inte ha ett bank-id är som att vara ett spöke som gör att man inte kan delta i samhällslivet på lika villkor, säger hon i en kommentar vid Örebro universitet som forskning.se publicerat.
En konsekvens är att äldre personer ofta inte kan dra nytta av de välfärdstjänster som finns tillgängliga, eftersom de inte kan tillämpa teknik som dessa förutsätter.
I Sverige är det familjen som får stå för den digitala hjälpen, även om det är kommunerna som har huvudansvaret för äldreomsorgen. Samtidigt tvekar många äldre att be sina familjemedlemmar om hjälp i högre utsträckning i Sverige än i Grekland, där man är mer trygg i att be familjen om hjälp. Alexopoulou för bland annat fram att ett steg framåt i Sverige skulle vara insatser där yngre skulle kunna dela med sig av sina digitala kunskaper till äldre.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
