Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Mot bakgrund av talibanernas maktövertagande har den sociala media-appen Clubhouse nu gått ut med att man vidtagit åtgärder för att skydda integriteten och säkerheten för appens användare i Afghanistan.
I samband med att talibanerna nu har återfått kontrollen i Afghanistan har många människor försökt få bort foton på sina sociala medier och telefoner som kan visa en koppling till västvärlden eller den tidigare afghanska regeringen.
Under förra veckan återställde företaget tiotusentals biografier och foton bland sina afghanska användare och gjorde även att dessa användare inte blev lika synliga i sökningar. En talesman för Clubhouse menar att åtgärderna inte påverkade användarnas följare, och att alla ändringar kan ändras tillbaka om en användare önskar att göra det.
Clubhouse har även skickat ut påminnelser till de afghanska användarna att det är tillåtet med pseudonymer om det är nödvändigt för att att värna mänskliga rättigheter eller för säkerhetsändamål. Företaget menar att man vidare konsulterat med experter på ”våldsbejakande extremism” att hjälpa till med att utforma tillvägagångssättet man valt.
Annons:
Facebook följer efter Clubhouse och lade i torsdags till säkerhetsåtgärder för användare i Afghanistan, bland annat en funktion som gör det enkelt att dölja sin vänlista samt ett verktyg till användarna för att snabbt kunna låsa sitt konto, rapporterar The Verge.
Clubhouse är en audiofokuserad social medieplattform som grundades så sent som 2020 av Paul Davison och Rohan Seth men som snabbt vuxit i popularitet. Grundarna själva beskriver Clubhouse som "ett utrymme för avslappnade ljudkonversationer med vänner och andra intressanta människor runtom i världen”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Flera modeföretag använder så kallade ”köptriggermekanismer” på sina webbsidor för att manipulera kunder att köpa mer, visar en kartläggning från Naturskyddsföreningen. En annan undersökning visar att unga flickor ständigt är utsatta för ett flöde av dessa köptriggers i sina mobiler.
I kartläggningen har man tittat på förekomsten av köptriggers på nio stora modeföretags webbsidor. De sidor som granskats är H&M, Lindex, KappAhl, NA-KD, Nelly, Boozt, Zalando, Ellos och Shein.
Köptriggers handlar om innehåll som helt enkelt syftar till att öka konsumtionen på sidorna genom att exempelvis utnyttja psykologiska och kognitiva svagheter hos konsumenterna.
Totalt har man tittat på elva sådana köptriggers som identifierats som: brådska/tidsbrist, brist, popularitet, exklusivitet, inspiration, låg risk, incitament/erbjudanden, genvägar, lock-in/inlåsningar, bra affär och användargenererat innehåll.
Annons:
Resultaten visar att alla granskade modeföretag använder sig av köptriggers, men i olika omfattning och intensitet. Nelly, Boozt, Zalando och Shein använder exempelvis alla identifierade triggers, samtidigt som H&M använder det i mer begränsad omfattning. Allra värst var Shein, följt av Ellos.
— Det är skrämmande att samtliga stora modeföretag som vi tittat på använder så många köptriggers för att få oss att handla mer och mer. Dessa triggers bygger på psykologiska genvägar, som gör att vi agerar på våra köpimpulser och väcker vårt ha-begär, vilket i sin tur leder till ett osunt konsumtionsmönster. Detta drabbar både miljön och klimatet och även vårt välmående, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
”Kommersiella medier”
I en annan undersökning har Naturskyddsföreningen låtit Ungdomsbarometern undersöka hur åtta modeintresserade flickor i åldern 16–17 år utsätts för köptriggers. Flickorna fick under några dagar observera och ta skärmdumpar, samt svara på frågor om hur de agerat på det som dyker upp i mobilen i sociala medier och inkorgen.
Resultaten visar att flickorna hade ett ständigt flöde av köptriggers i sina mobiler med innehåll som uppmanade till köp.
— Det borde inte heta sociala medier längre, utan mer korrekt kommersiella medier. Det är hög tid att politikerna inser hur utsatta ungdomarna är och att det införs striktare regleringar för hur digitala konsumtionsmiljöer får utformas, säger Rindevall.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.
Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.
I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.
— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Annons:
Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.
”Tekniken är så snällt inramad”
Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.
— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.
Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.
— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.
Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning
Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.
— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.
Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.
— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.
Privata aktörer tjänar på otrygghet
Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.
— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.
Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.
— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att ’nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi’. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Visste du att ditt företag redan idag kan spara stora IT-kostnader utan att kompromissa med vare sig funktioner eller användarvänlighet? Teuton Systems erbjuder som en av de första leverantörerna i Norden installation av Nextcloud - världens främsta alternativ till Microsoft 365.
Uppdaterad oktober 8, 2025,
Publicerad oktober 7, 2025
Nextcloud är en samarbetsplattform som samlar filhantering, dokumentredigering, kalender, kontakter och kommunikationsverktyg på ett ställe. Precis som Google Workspace eller Microsoft 365 ger det anställda möjlighet att arbeta med dokument var de än befinner sig, dela filer med kollegor och ha videomöten – men med en avgörande skillnad: du bestämmer själv var dina data lagras och vem som har tillgång till dem.
Över 400 000 organisationer världen över, från franska inrikesministeriet till svenska universitet, har valt Nextcloud för att behålla kontrollen över sin information.
Funktioner i Nextcloud
Filhantering som fungerar överallt: Ladda upp dokument, bilder och filer från din dator och få tillgång till dem från mobilen, surfplattan eller någon annan enhet. När någon uppdaterar ett dokument ser alla andra ändringen direkt. Inga mejl med ”senaste versionen” som bilaga – alla arbetar med samma fil.
Jobba tillsammans i realtid: Genom integrerade kontorsverktyg kan flera personer redigera samma dokument, kalkylblad eller presentation samtidigt direkt i webbläsaren. Du ser vad dina kollegor skriver medan de skriver det.
Kommunicera och organisera: Nextcloud Talk erbjuder videomöten, chatt och skärmdelning helt utan externa tjänster som Zoom eller Teams. Gemensam kalender och kontakter gör det enkelt att koordinera möten och se till att alla i teamet har samma information.
Integration: Systemet kan anslutas till befintliga verktyg som Active Directory, SharePoint och andra affärssystem. Över 200 tillägg finns tillgängliga för att anpassa plattformen efter specifika behov.
Öppna och redigera dokument direkt i webbläsaren genom toppmodern integration av ordbehandlare och andra dokumentappar.
Varför välja Nextcloud framför Google eller Microsoft?
1. Du bestämmer var dina data lagras – och det spelar roll
När du använder Google Workspace eller Microsoft 365 hamnar alla dina filer, mejl och dokument på servrar i USA. Det betyder att amerikanska myndigheter kan kräva tillgång till dina data genom lagar som US Cloud Act – ofta utan att du får veta om det. För ett svenskt företag kan det innebära att känslig information om kunder, anställda eller affärshemligheter plötsligt är tillgänglig för utländska myndigheter.
Med Nextcloud bestämmer du var dina data lagras. Du kan antingen ha systemet på en egen server i ditt kontor, eller välja en svensk hostingleverantör. Oavsett vilket stannar allt i Sverige, vilket automatiskt innebär GDPR-efterlevnad utan krångliga databehandlaravtal. Det är därför svenska myndigheter som Försäkringskassan och Transportstyrelsen valt Nextcloud – de måste kunna garantera att medborgarnas information är skyddad.
Google Workspace och Microsoft 365 kostar pengar varje månad för varje person i företaget. För ett företag med Microsoft 365 Business Premium och 50 anställda blir det drygt 145 000 kronor per år – det är 730 000 kronor på en femårsperiod. Och priserna har en tendens att höjas över tid.
Nextcloud är öppen källkod och helt gratis att använda. Det enda du betalar för är servern det körs på och eventuell support. En server för 50 personer kostar omkring 20 000 kronor att köpa in, plus omkring 5 000 kronor per år för el och underhåll. På fem år: 45 000 kronor istället för 730 000 kronor – en besparing på över 685 000 kronor.
Även om du väljer att låta en extern leverantör hantera själva serverdriften blir kostnaden en bråkdel av vad Google eller Microsoft tar betalt. Och du får obegränsad lagring baserat på din hårdvara – ingen begränsning på hur mycket du kan spara.
Nå alla företagets filer och dokument i det egna ”molnet” oavsett var du befinner dig utan beroende av Microsoft, Google och andra teknikjättar.
3. Fullständig säkerhetskontroll
När dina filer ligger hos Google eller Microsoft är det deras säkerhetsrutiner som gäller. Du kan inte kontrollera vad som händer bakom kulisserna. Med Nextcloud har du full insyn och kontroll.
Du kan bland annat:
Kräva tvåfaktorsautentisering för alla användare
Se exakt vem som öppnat vilka filer och när
Sätta regler för vilka typer av filer som får laddas upp eller ned
Aktivera kryptering som gör att inte ens systemadministratören kan läsa innehållet
Bestämma att vissa filer automatiskt raderas efter en viss tid
Eftersom Nextcloud är öppen källkod kan vem som helst granska koden för säkerhetsbrister. Det betyder att problem upptäcks och åtgärdas snabbt av tusentals utvecklare världen över. Jämför det med stängda system där säkerhetsproblem kan ligga dolda i åratal.
Nextcloud är också den första molnplattformen som fått Blauer Engel-certifieringen (Tysklands officiella miljömärkning), vilket bekräftar både säkerhet och hållbarhet.
4. Anpassa systemet efter dina behov
Med Google eller Microsoft får du de appar och funktioner de erbjuder – inte mer, inte mindre. Med Nextcloud kan du lägga till precis de funktioner ditt företag behöver genom över 200 tillgängliga tillägg.
Behöver ni verktyg för visuell projektledning? Formulär för att samla in information från kunder? Integration med er befintliga ekonomiprogramvara eller kundsystem? Anpassat utseende som matchar företagets grafiska profil? Allt detta går att genomföra.
Om företaget växer skalar Nextcloud med – från fem till femhundra användare utan att ni behöver byta system eller teckna nya dyra avtal.
5. Ingen inlåsning – du bestämmer
När du väl lagt all din data hos Google eller Microsoft är det jobbigt att flytta. Det är designat så – ju mer inlåst du är, desto svårare att byta. Men vad händer om de höjer priserna? Eller om deras tjänst ligger nere en hel dag? Eller om en konflikt uppstår med amerikanska intressen som väljer att begränsa tillgången till tjänsterna i Europa?
Med Nextcloud äger du dina data och kan flytta dem när du vill, dit du vill. All data sparas i öppna standardformat som fungerar överallt. Vill du byta hostingleverantör? Flytta från molnet till egen server? Eller tvärtom? Inga problem. Du är aldrig låst.
Alla företagets interna möten och samtal med affärspartners håller du integritetssäkert på egen server utan utomstående insyn med tillgång till mötesrum, mötesinspelning, transkribering och moderna AI-funktioner.
Komma igång med Nextcloud
Du behöver inte vara teknisk expert för att använda Nextcloud. Gränssnittet är intuitivt och fungerar precis som du förväntar dig – klicka för att öppna filer, dra och släpp för att ladda upp, dela med en länk.
För installation och konfiguration finns företag som specialiserat sig på detta. Teuton Systems är ett svenskt teknikföretag baserat i Dalarna som arbetar med integritetsfrämjande teknik och öppen källkod-lösningar. De hjälper företag att installera, konfigurera och underhålla Nextcloud. Med stöd på svenska får du hjälp genom hela processen – från planering till löpande drift.
Teknisk översikt:
Filer och lagring: Obegränsad lagring baserat på din hårdvara, automatiska filversioner, lösenordsskyddad fildelning
Samarbete: Realtidsredigering av dokument, videokonferenser, chatt, kalender, kontakter
Kompatibilitet: Fungerar i webbläsare, finns som app för Windows, Mac, Linux, iOS och Android
Kostnad: Licensfri öppen källkod, möjlighet att teckna företagssupport på årsbasis
Kontakt: Ring Teuton Systems på 010-10 11 222 eller besök teuton-systems.com för att få hjälp med att komma igång och bedöma om Nextcloud passar er verksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Techmiljardären Elon Musk har tillkännagivit planer på att lansera Grokipedia, en AI-baserad encyklopedi som ska konkurrera med och enligt Musk vara en ”massiv förbättring” av Wikipedia. Projektet bygger på hans xAI-chatbot Grok.
Musk meddelade planerna på X på tisdagen. Grokipedia ska byggas med hans AI-chatbot Grok, som utvecklats som alternativ till ChatGPT och tränats på webbdata, inklusive offentliga tweets.
I en podcast tidigare i månaden beskrev Musk hur tekniken ska fungera.
— Grok använder stora mängder inferensberäkningar för att titta på, till exempel, en Wikipedia-sida och avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt, eller vad som saknas på denna sida.
Annons:
— Skriv sedan om sidan för att korrigera, ta bort osanningarna, rätta till halvsanningarna och lägga till det sammanhang som saknas.
Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.
Kritikerna anklagar ofta sajten för att ha förvandlats till ett politiskt vapen med kraftig vänsterliberal vinkling. Konservativa och nationalistiska perspektiv målas medvetet upp som extrema och farliga, medan vänster- och liberala ståndpunkter framställs som positiva eller objektiva fakta.
Grokipedia förväntas locka en publik bland Musks anhängare och andra som håller med om att Wikipedia har förvandlats till ett politiskt vinglat propagandaverktyg snarare än en neutral uppslagskälla.
Wikipedia – ett propagandavapen?
I en intervju med Tucker Carlson gick Wikipedias medgrundare Larry Sanger nyligen till hårt angrepp mot vad hans skapelse förvandlats till.
— Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterade Sanger i intervjun som publicerats på X.
Han beskrev hur encyklopedin han grundade 2001 tillsammans med Jimmy Wales för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg.
— Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, förklarade Sanger.
Styrs av anonyma redaktörer
Han kritiserade också det faktum att de mäktigaste redaktörerna är anonyma, att konservativa källor svartlistas och att underrättelsetjänster varit inne och redigerat innehåll på Wikipedia.
— Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, sa Sanger om de anonyma redaktörerna.
Wikipedia har stött på interna konflikter bland redaktörer om hur vissa händelser ska framställas. Sajten är den sjunde mest besökta webbplatsen i världen. När Grokipedia ska lanseras har ännu inte meddelats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
