MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 30 september 2025

tisdag 30 september 2025

 

Bing censurerade ”Tank Man”

publicerad 10 juni 2021
– av Sofie Persson
tank man
Den okände rebellen, "tank man", 1989.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Under årsdagen för massakern på Himmelska Fridens Torg gick det inte att söka efter ”Tank Man” på microsoftägda Bing. Sökmotorn används i Kina där man censurerar händelsen och techjätten skyller i efterhand på ett ”mänskligt fel”.

I fredags, den 4 juni, var det årsdagen för massakern på Himmelska Fridens Torg. På microsoftägda sökmotorn Bing kunde man dock inte hitta någon information om ”Tank Man” under fredagen.

Även om det i Kina censureras flitigt angående händelsen rapporterades det även nu att flera andra länder upplevt sviter av censuren. Enligt vice.com har människor rapporterat om detta från Frankrike, USA, Schweiz och flera andra länder. Det är oklart exakt hur många länder som omfattats av censuren.

Den första att rapportera om händelsen var Shane Huntley från Googles hotanalysgrupp som la upp en skärmdump på Twitter där man ser att det inte finns några sökresultat på ”Tank Man” i USA. Även säkerhetsforskaren Kevin Beaumont twittrade samma sak angående Storbritannien.


En talesperson för Microsoft har meddelat att felet berodde på ett ”mänskligt fel” och att de jobbade för att lösa det, men har inte gett några fler förklaringar.

På lördagen var problemet löst och man kunde åter igen hitta resultat för ”Tank Man”.

Microsofts Bing är en av de få utländska sökmotorer som används i Kina, enligt The Guardian. Detta eftersom techjätten har gått med på att censurera vissa saker i landet. Vid sidan av massakern på Himmelska Fridens Torg omfattas exempelvis, bland många andra, även den tibetanska buddhistledaren Dalai Lama och den buddhistiskt inspirerade rörelsen Falun Gong av censuren.

 


Bakgrund: Massakern på Himmelska Fridens Torg

Under våren 1989 avled den kinesiske, kommunistiska politikern Hu Yaobang av en hjärtattack. Hans död blev katalysatorn till en demonstration som skulle skörda ett stort antal dödsoffer och sedan tystas ner av den kinesiska regeringen.

När politikern avlidit samlades flera studenter på Himmelska Fridens Torg i Peking. Flera samlades för att hedra Hu Yaobang, men samtidigt startades demonstrationer för yttrandefrihet och demokrati.

Demonstrationerna blev större och i maj inleddes en hungerstrejk på torget. Den 19 maj bestämde politikerna att slå på stort och lade Peking under krigslagar.

Juni kom och därmed också kommunistregimens armé – Folkets befrielsearmé – som började mobilisera runt om Peking. Den 3 juni började militären röra sig närmare Himmelska Fridens Torg samtidigt som civilbefolkningen försökte hindra dem. Där utbröt en strid mellan militären och befolkningen natten mot den 4 juni. Flera hundra, kanske tusentals dog – exakt hur många vet man inte.

Detta kom att kallas – Massakern på Himmelska Fridens Torg.

Den 5 juni 1989 rör sig en rad stridsvagnar från Folkets befrielsearmé genom Peking. Plötsligt ställer sig en ung man ensam framför alla stridsvagnar och vägrar flytta på sig. Den främsta stridsvagnen stannar och försöker sedan köra runt honom, men han fortsätter ställa sig i vägen. Mannen klättrar dessutom upp på stridsvagnen och talar med föraren en stund innan han sedan klättrar ner. Kort därefter blir han bortförd av ett par personer.

Händelsen fångades på film, men mannen är fortfarande okänd och kallas för ”Tank Man” på engelska eller på svenska även ”Den Okände Rebellen”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över

publicerad Igår 12:15
– av Redaktionen
Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof tvingas lämna ut användaruppgifter

publicerad 22 september 2025
– av Redaktionen
Bahnhof måste nu lämna ut information om vilka kunder som använt specifika IP-adresser vid olika tidpunkter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Internetleverantören Bahnhof förlorar i Kammarrätten och tvingas under hot om vite lämna ut känsliga användaruppgifter till polisen. Det handlar om information om vilka personer som använt vissa IP-adresser.

Bahnhof har förlorat sin kamp mot att tvingas lämna ut användaruppgifter till Polismyndigheten. Kammarrätten i Stockholm har avslagit företagets överklagande och fastställt att Post- och telestyrelsen hade rätt när de förelade internetleverantören att lämna ut informationen.

Tvisten började när Polismyndigheten inom ramen för sin brottsutredande verksamhet begärde ut uppgifter från Bahnhof om så kallade NAT:ade IP-adresser. Det handlar om IP-adresser som delas av flera användare samtidigt, där internetleverantören har information om vilka specifika abonnemang som använt adressen vid en viss tidpunkt. Denna teknik används ofta för att låta flera kunder dela på samma publika IP-adress.

När Bahnhof vägrade lämna ut uppgifterna beslutade Post- och telestyrelsen att förelägga företaget vid vite att lämna ut dem till polisen.

”Strider inte mot EU-rätten”

Bahnhof överklagade föreläggandet, men Kammarrätten bedömer att beslutet är förenligt med både svensk rätt och EU-rätten.

— Post- och telestyrelsen har haft rättslig grund för att förelägga Bahnhof att lämna ut uppgifterna. Föreläggandet strider inte som Bahnhof gjort gällande mot svensk rätt eller EU-rätten, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm.

Kammarrättens dom innebär att Bahnhof nu är skyldigt att följa Post- och telestyrelsens föreläggande och lämna ut de begärda uppgifterna till polisen.

Domen kan inte överklagas då Kammarrätten i Stockholm är sista instans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark rustar för digital självständighet: ”Vi har sovit för länge”

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Att Danmark är helt beroende av utomeuropeisk mjukvara, hårdvara och digitala tjänster är ett mycket stort problem, enligt digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rädslan för att kritiska IT-system plötsligt kan stängas av får europeiska länder att rusta digitalt. Danmark leder utvecklingen med pilotprojekt för öppen källkod, medan Köpenhamns kommun kartlägger alternativ till Silicon Valley-jättarna.

— Vi har sovit en törnrosasömn i Europa för länge, säger Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Uttalandet kommer mitt i en växande europeisk debatt om digital suveränitet, där Danmark tagit en ledande roll genom konkreta initiativ på både nationell och kommunal nivå.

Köpenhamns kommun driver nu ett ambitiöst arbete för att kartlägga alternativen till dagens dominerande IT-leverantörer. Henrik Appel Esbensen, som leder kommunens internrevision, drar paralleller till energisektorn:

— För gas och el har vi alternativa leverantörer. Nu ska vi se om vi även för IT kan bli så försörjningssäkra som vi vill vara.

Han understryker att fokus ligger på försörjningssäkerhet snarare än att specifikt undvika amerikanska lösningar: ”För oss är det viktigt inte nödvändigtvis att bli av med just amerikansk tech, men att försörjningssäkerheten till Köpenhamn är god”.

Pilotprojekt med öppen källkod

Danmarks digitaliseringsministerium har startat ett pilotprojekt som utforskar alternativ till Silicon Valley-jättarnas produkter, främst genom lösningar baserade på öppen källkod. Initiativet har fått förnyad aktualitet efter de senaste spänningarna mellan Danmark och USA kring Grönland.

— Vi är beroende av produkter, tjänster, mjukvara, hårdvara som kommer från länder utanför Europa och det är ett problem, konstaterar digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Danmark är inte ensamt om att agera. I Tyskland planerar delstaten Schleswig-Holstein att byta ut Windows mot Linux och söka inhemska molnleverantörer. Samtidigt utvecklar Polen och Baltikum planer för storskaliga AI-datacenter – en så kallad ”AI-gigafactory” – för att säkra egen kapacitet för artificiell intelligens.

— Estland använder idag de stora amerikanska techbolagens tjänster, men vi vill utveckla alternativ för att säkra vår digitala suveränitet, förklarar Estlands ekonomi- och industriminister Erkki Keldo för svenska statstelevisionen SVT.

”Måste våga investera”

Synen på digital självständighet har genomgått en dramatisk förändring på kort tid. Techinvesteraren Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum illustrerar skiftet:

— Hade du ställt frågan för ett år sedan, hade jag bara skrattat åt den. Men nu vet man ju inte, man kanske ska ha en plan A och en plan B för europeiska bolag.

Vägen mot större digital autonomi blir varken enkel eller snabb, enligt Henrik Appel Esbensen i Köpenhamn:

— Jag tror att det kommer att ta lång tid. Men Det kräver massiva investeringar eftersom det just nu inte finns så många leverantörer på området. Det är ingen tvekan om att vi måste våga investera i detta här i Europa.

Oron för vad som händer om kritiska IT-system plötsligt stängs ned eller kontrakt sägs upp har förvandlat digital suveränitet från en abstrakt diskussion till en konkret säkerhetsfråga för europeiska länder – en utveckling som accelererat markant under det senaste året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

publicerad 20 september 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar ”AI-psykoser”.

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

”Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser”, skriver OpenAI.

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är ”kort och vagt” och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

”Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen”, skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för ”jailbreaks” där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget ”bestämt avvisat” krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

”Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen”, konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

”OpenAI sitter i en rävsax”, skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de ”uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik” faller de tillbaka på ”tung moderation som går emot deras egen VD:s löften”.

Techbolaget meddelar att de ”för närvarande inte” rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.