MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 juli 2025

söndag 27 juli 2025

Bing censurerade ”Tank Man”

publicerad 10 juni 2021
– av Sofie Persson
tank man
Den okände rebellen, "tank man", 1989.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under årsdagen för massakern på Himmelska Fridens Torg gick det inte att söka efter ”Tank Man” på microsoftägda Bing. Sökmotorn används i Kina där man censurerar händelsen och techjätten skyller i efterhand på ett ”mänskligt fel”.

I fredags, den 4 juni, var det årsdagen för massakern på Himmelska Fridens Torg. På microsoftägda sökmotorn Bing kunde man dock inte hitta någon information om ”Tank Man” under fredagen.

Även om det i Kina censureras flitigt angående händelsen rapporterades det även nu att flera andra länder upplevt sviter av censuren. Enligt vice.com har människor rapporterat om detta från Frankrike, USA, Schweiz och flera andra länder. Det är oklart exakt hur många länder som omfattats av censuren.

Den första att rapportera om händelsen var Shane Huntley från Googles hotanalysgrupp som la upp en skärmdump på Twitter där man ser att det inte finns några sökresultat på ”Tank Man” i USA. Även säkerhetsforskaren Kevin Beaumont twittrade samma sak angående Storbritannien.


En talesperson för Microsoft har meddelat att felet berodde på ett ”mänskligt fel” och att de jobbade för att lösa det, men har inte gett några fler förklaringar.

På lördagen var problemet löst och man kunde åter igen hitta resultat för ”Tank Man”.

Microsofts Bing är en av de få utländska sökmotorer som används i Kina, enligt The Guardian. Detta eftersom techjätten har gått med på att censurera vissa saker i landet. Vid sidan av massakern på Himmelska Fridens Torg omfattas exempelvis, bland många andra, även den tibetanska buddhistledaren Dalai Lama och den buddhistiskt inspirerade rörelsen Falun Gong av censuren.

 


Bakgrund: Massakern på Himmelska Fridens Torg

Under våren 1989 avled den kinesiske, kommunistiska politikern Hu Yaobang av en hjärtattack. Hans död blev katalysatorn till en demonstration som skulle skörda ett stort antal dödsoffer och sedan tystas ner av den kinesiska regeringen.

När politikern avlidit samlades flera studenter på Himmelska Fridens Torg i Peking. Flera samlades för att hedra Hu Yaobang, men samtidigt startades demonstrationer för yttrandefrihet och demokrati.

Demonstrationerna blev större och i maj inleddes en hungerstrejk på torget. Den 19 maj bestämde politikerna att slå på stort och lade Peking under krigslagar.

Juni kom och därmed också kommunistregimens armé – Folkets befrielsearmé – som började mobilisera runt om Peking. Den 3 juni började militären röra sig närmare Himmelska Fridens Torg samtidigt som civilbefolkningen försökte hindra dem. Där utbröt en strid mellan militären och befolkningen natten mot den 4 juni. Flera hundra, kanske tusentals dog – exakt hur många vet man inte.

Detta kom att kallas – Massakern på Himmelska Fridens Torg.

Den 5 juni 1989 rör sig en rad stridsvagnar från Folkets befrielsearmé genom Peking. Plötsligt ställer sig en ung man ensam framför alla stridsvagnar och vägrar flytta på sig. Den främsta stridsvagnen stannar och försöker sedan köra runt honom, men han fortsätter ställa sig i vägen. Mannen klättrar dessutom upp på stridsvagnen och talar med föraren en stund innan han sedan klättrar ner. Kort därefter blir han bortförd av ett par personer.

Händelsen fångades på film, men mannen är fortfarande okänd och kallas för ”Tank Man” på engelska eller på svenska även ”Den Okände Rebellen”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidl utmanar teknikjättar med egen molntjänst för europeisk digital frihet

Digitaliseringen

publicerad Idag 11:29
– av Jan Sundstedt
Lidl logotyp
Lidl lanserar nu molntjänsten StackIT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Budgetkedjan Lidl tar ett oväntat kliv in i teknikvärlden och lanserar molntjänsten StackIT – ett försök att utmana Amazon och Microsoft samt stärka Europas digitala självständighet. Satsningen markerar Lidls ambition att minska det europeiska beroendet av utländska teknikföretag.

Lidl, främst känd för sina matbutiker och verksamma i samtliga EU-länder, har genom moderbolaget Schwarz Group – ett av världens största privatägda företag – aviserat planer på att bli en aktör inom teknologiområdet.

Satsningen ses som ett sätt att säkra teknologisk suveränitet. Istället för att förlita sig på amerikanska molntjänster som AWS och Azure, väljer koncernen att bygga en egen digital infrastruktur via dotterbolaget Schwarz Digits.

Molntjänsten StackIT ska enligt uppgifter utvecklas som ett GDPR-kompatibelt alternativ – med en förhoppning om att locka europeiska företag med konkurrenskraftiga priser.

Satsningen på StackIT ses som en del av en bredare europeisk rörelse för att minska beroendet av amerikanska teknikjättar.

Amazon och Microsoft härskar

Amazon och Microsoft dominerar i dagsläget utbudet av molntjänster med enorma resurser, medan Schwarz Groups investeringar fortfarande ligger på en klart lägre nivå.

Europeiska aktörer kontrollerar idag endast omkring 15 procent av den regionala molnmarknaden, enligt Synergy Research Group, samtidigt som Amazon, Microsoft och Google kontrollerar omkring 70 procent.

Lidls unika position som Europas största återförsäljare är dock något som bolaget hoppas kunna utgöra en plattform för att påverka marknaden.

Om StackIT kan kombinera Lidls räckvidd med EU-initiativ och verktyg, samt locka företag som söker GDPR-säkrade och kostnadseffektiva lösningar, kan molnsatsningen bli en katalysator för mer digital frihet inom Europa.

Utmaningen är fortfarande enorm, men även en symbolisk framgång skulle skicka en kraftfull signal om att Europa menar allvar med sin teknologiska självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amazon köper AI-företag som spelar in allt användaren säger

Utvecklingen av AI

publicerad Igår 9:20
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Teknikgiganten Amazon har förvärvat det svenska AI-företaget Bee som utvecklar bärbara enheter vilka kontinuerligt spelar in användarens konversationer. Affären signalerar Amazons ambitioner att expandera inom AI-driven hårdvara bortom sina röststyrda hemassistenter.

Förvärvet bekräftades av Bee-grundaren, Maria de Lourdes Zollo, i ett inlägg på LinkedIn, medan Amazon meddelade till tekniksajten TechCrunch att affären ännu inte slutförts. Bee-anställda har erbjudits tjänster inom Amazon.

AI-armband som lyssnar konstant

Bee, som förra året samlade in 7 miljoner dollar i riskkapital, tillverkar både ett fristående armband liknande Fitbit och en Apple Watch-app. Produkten kostar 49,99 dollar plus en månadsprenumeration på 19 dollar.

Enheten spelar in allt den hör – såvida användaren inte manuellt stänger av den – med målet att lyssna på konversationer för att skapa påminnelser och att-göra-listor. Enligt företagets hemsida vill man att ”alla ska ha tillgång till en personlig, ambient intelligens som känns mindre som ett verktyg och mer som en pålitlig följeslagare”.

Bee har tidigare uttryckt planer på att skapa en ”molntelefon” som speglar användarens telefon och ger enheten tillgång till konton och notifieringar, vilket skulle möjliggöra påminnelser om händelser eller att skicka meddelanden.

Konkurrenter kämpar på marknaden

Andra företag som Rabbit och Humane AI har försökt skapa liknande AI-drivna bärbara enheter men hittills utan större framgång. Bees enhet är dock betydligt mer prisvärd än konkurrenternas – Humane AI Pin kostade 499 dollar – vilket gör den mer tillgänglig för nyfikna konsumenter som inte vill göra en stor ekonomisk satsning.

Förvärvet markerar Amazons intresse för bärbara AI-enheter, en annan inriktning än företagets röststyrda hemassistenter som Echo-högtalarna. Samtidigt arbetar ChatGPT-skaparen OpenAI med egen AI-hårdvara, medan Meta integrerar sin AI i smarta glasögon och Apple ryktas arbeta med samma sak.

Integritetsfrågor kvarstår

Produkter som kontinuerligt spelar in omgivningen medför betydande säkerhets- och integritetsrisker. Olika företag har varierande policyer för hur röstinspelningar bearbetas, lagras och används för AI-träning.

I sina nuvarande integritetspolicy säger Bee att användare kan radera sin data när som helst och att ljudinspelningar inte sparas, lagras eller används för AI-träning. Appen lagrar dock data som AI:n lär sig om användaren, vilket är nödvändigt för assistentfunktionen.

Bee har tidigare indikerat planer på att endast spela in röster från personer som verbalt gett samtyckte. Företaget arbetar också på en funktion som låter användare definiera gränser – både baserat på ämne och plats – som automatiskt pausar enhetens inlärning. Man planerar även att bygga AI-bearbetning direkt i enheten, vilket generellt innebär mindre integritetsrisker än molnbaserad databehandling.

Det är dock oklart om dessa policyer kommer att förändras när Bee integreras i Amazon. Amazon har tidigare haft blandade resultat när det gäller hantering av användardata från kunders enheter.

Företaget har delat filmklipp med brottsbekämpande myndigheter från personers Ring-säkerhetskameror utan ägarens samtycke eller domstolsbeslut. Ring nådde också en förlikning 2023 med Federal Trade Commission efter anklagelser om att anställda och entreprenörer haft bred och obegränsad tillgång till kunders videoinspelningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu tvingas du betala för Facebook eller bli spårad av Meta

Övervakningssamhället

publicerad 22 juli 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sociala mediejätten Meta inför nu sin kritiserade ”betala eller bli spårad”-modell för svenska användare. Från torsdagen tvingas Facebook-användare välja mellan att betala 75 kronor per månad för en reklamfri upplevelse eller acceptera omfattande datainsamling. Samtidigt hotas företaget av dagliga böter från EU om modellen inte ändras.

Svenska Facebook-användare möts sedan torsdagsmorgonen av ett nytt val när de loggar in på plattformen. Ett meddelande informerar om att ”du måste göra ett val för att använda Facebook” och förklarar att användare ”har lagstadgad rätt att välja mellan om du vill godkänna att vi behandlar dina personuppgifter för att visa dig annonser”.

Skärmdump från Facebook.

Valet står mellan två alternativ: antingen betala 75 kronor månadsvis för ett reklamfritt Facebook-konto där personuppgifter inte behandlas för annonsering, eller godkänna att Meta samlar in och använder persondata för riktade annonser.

Som ett tredje alternativ erbjuds ”mindre anpassade annonser”, vilket innebär att Meta använder något färre personuppgifter för annonsmål.

Skärmdump från Facebook.

Bakgrund i EU-lagstiftning

Införandet av betalningsmodellen kommer efter att EU-kommissionen i mars inledde utredningar av Meta tillsammans med Apple och Google för misstänkta överträdelser av DMA (Digital Markets Act). För Metas del rör utredningen specifikt den nya betalningsmodellen.

I april bötfälldes Meta under DMA-lagstiftningen och dömdes att betala 2,2 miljarder kronor i böter eftersom betalningsmodellen inte ansågs uppfylla lagkraven. Meta har överklagat beslutet.

Enligt rapporter från Reuters i slutet av juni riskerar den sociala mediejätten nu dagliga viten om företaget inte gör nödvändiga ändringar i sin betalningsmodell för att följa EU:s regelverk.

Den nya modellen representerar Metas försök att anpassa sig till den striktare europeiska datalagstiftningen samtidigt som företaget försöker behålla sina reklamintäkter genom den alternativa betalningsvägen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagon köper in Musks PK-fria AI-modeller

Utvecklingen av AI

publicerad 15 juli 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots den djupa sprickan med Trump får Elon Musk nu ett kontrakt med Pentagon värt uppemot 200 miljoner dollar för att leverera särskilt anpassade språkmodeller för den amerikanska militären.

Projektet benämns som ”Grok for Government” i ett uttalande på X, av X.

Groks nya AI-modell har varit ett stort samtalsämne den senaste veckan, i etablissemangsmedia framförallt eftersom den efter en uppdatering, där man avlägsnat vissa filter, börjat bryta kraftigt mot politiskt korrekta mönster, och hos den stora allmänheten på grund av humorn som uppfattats i detta.

Bland annat har det noterats hur chattbotten skriver att vissa judiska organisationer, framförallt den högerextrema gruppen ADL, driver en fientlig linje gentemot europeiska folkgrupper. För detta har chattbotten anklagats för ”antisemitism”.

Den amerikanske medieanalytikern och politiske kommentatorn Mark Dice om kontroversen kring Groks nya versioner.

Kritiken har dock alltså inte hindrat den amerikanska militären från att upphandla lösningar av Grok för sina ändamål.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.