MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

127 myndigheter drabbade av cyberattack

publicerad 25 januari 2024
– av Markus Andersson
Finansinspektionen och Göteborgs universitet - två av de drabbade myndigheterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Helgens cyberattack mot det finländska it-serviceföretaget Tietoevry drabbade minst 127 svenska myndigheter. Samtliga ska ha varit anslutna till personaladministrationssystemet Primula som också påverkades av angreppet.

Det finns oro över att personuppgifter från myndigheterna kan ha kommit i orätta händer i samband med attacken, Tietovry kände sig också nödgade att stänga ner tjänsten Primula under helgens hackerangrepp.

Tjänsten används bland annat för att sköta och administrera personaluppgifter åt hela 127 svenska myndigheter, och det handlar bland annat om känsliga myndigheter som Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statskontoret.

Till skattefinansierade Sveriges Radio säger Mikael Östlund på Myndigheten för psykologiskt försvar att han är orolig för att känslig information om personalens hemadresser och deras anhöriga nu kan ha kommit på villovägar.

Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Daniel Ström säger sig dock inte vara orolig på samma sätt och menar att det bara handlar om ”personaladministrativ information” och att man inte skulle använda systemen ”ifall vi bedömt den informationen som skyddsvärd”.

Ett stort antal kommuner och regioner använder också Primula för att hantera personuppgifter och under de senaste dagarna har det inkommit många rapporter om störningar och att tekniska tjänster slutat fungera.

Följande myndigheter ska ha drabbats av angreppet:

Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Centrala studiestödsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
E-hälsomyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarinspektionen
Finansinspektionen
Finanspolitiska rådet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket
Forum för levande historia
Försvarshögskolan
Försvarsunderrättelsedomstolen
Göteborgs universitet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för språk och folkminnen
Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Lunds universitet
Malmö universitet
Mediemyndigheten
Medlingsinstitutet
Mittuniversitetet
Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för psykologiskt försvar
Myndigheten för stöd till trossamfund
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för totalförsvarsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för yrkeshögskolan
Nationalmuseum
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Patent- och registreringsverket
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksgäldskontoret
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rättsmedicinalverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Skolforskningsinstitutet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens institutionsstyrelse
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer
Statens medieråd
Statens museer för världskultur
Statens musikverk
Statens servicecenter
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier
Sveriges geologiska undersökning
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tekniska museet
Tillväxtverket
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
Trafikanalys
Transportstyrelsen
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Vetenskapsrådet
Överklagandenämnden för studiestöd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wifi-signaler kan identifiera personer med 95 procents säkerhet

Övervakningssamhället

publicerad 21 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare har utvecklat en teknik som kan spåra och identifiera individer genom att analysera hur wifi-signaler reflekteras mot mänskliga kroppar. Metoden fungerar även när personer byter kläder och kan användas för övervakning.

Forskare vid La Sapienza-universitetet i Rom har tagit fram en ny metod för att identifiera och spåra människor med hjälp av wifi-signaler. Tekniken, som forskarna kallat ”WhoFi”, kan känna igen personer med en träffsäkerhet på upp till 95 procent, skriver Sweclockers.

Metoden bygger på att wifi-signaler reflekteras och bryts på olika sätt när de träffar mänskliga kroppar. Genom att analysera dessa reflektionsmönster med hjälp av maskininlärning och artificiella neuronnät kan forskarna skapa unika ”fingeravtryck” för varje individ.

Fungerar trots klädbyten

Försöken visar att dessa digitala fingeravtryck är stabila nog för att identifiera personer även när de byter kläder eller bär ryggsäck. Den genomsnittliga igenkänningsgraden ligger på 88 procent, vilket forskarna menar är jämförbart med andra automatiska identifieringsmetoder.

Forskningsresultaten publicerades i mitten av juli och beskriver hur tekniken skulle kunna användas inom övervakningssammanhang. Enligt forskarna kan WhoFi lösa problemet med att återidentifiera personer som först observerats via en övervakningskamera på en plats och sedan behöver hittas i bildmaterial från kameror på andra platser.

Kan användas för övervakning

Tekniken öppnar för nya möjligheter inom säkerhetsövervakning, men väcker samtidigt frågor om integritet och personlig säkerhet. Att wifi-nätverk, som finns överallt i dagens samhälle, kan användas för att spåra människor utan deras vetskap innebär en ny dimension av digital övervakning.

Forskarna presenterar sin upptäckt som ett genombrott inom området för automatisk personidentifiering, men påpekar inte de etiska implikationer som tekniken kan medföra för privatpersoners integritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera

Övervakningssamhället

publicerad 9 augusti 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.

I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, skriver Business Today. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.

Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället

Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: Facebook Research, internt kallad Project Atlas, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.

Varför det fortfarande spelar roll

Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur ”data är makt” – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den”, konstaterar tidningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zuckerberg: Människor ”underlägsna” utan AI-glasögon

Utvecklingen av AI

publicerad 1 augusti 2025
– av Markus Andersson
"Den ideala formfaktorn för AI, eftersom du kan låta en AI se vad du ser under dagen, höra vad du hör och tala med dig", menar Meta-chefen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Meta-chefen Mark Zuckerberg varnar för att människor utan AI-glasögon kommer att hamna i ett betydande mentalt ”underläge” i framtiden. Under bolagets kvartalsrapport delgav han sina visioner om glasögon som det primära sättet att interagera med artificiell intelligens.

På torsdagen släppte Meta sin kvartalsrapport. I ett samtal riktat mot investerare uttalade sig VD Mark Zuckerberg om företagets satsning på smarta glasögon och varnade för konsekvenserna av att stå utanför utvecklingen, skriver TechCrunch.

Jag fortsätter att tro att glasögon i grunden kommer att vara den ideala formfaktorn för AI, eftersom du kan låta en AI se vad du ser under dagen, höra vad du hör och tala med dig, sade Zuckerberg under samtalet med investerare.

Genom att lägga till skärmar kan ännu mer värde låsas upp, menade han, oavsett om det handlar om holografiska synfält eller mindre displayer i vardagliga AI-glasögon.

Jag tror att du i framtiden, om du inte har glasögon med AI – eller något sätt att interagera med AI – förmodligen kommer att vara i ett ganska betydande kognitivt underläge jämfört med andra människor, tillade han.

Otippad framgång

Meta har fokuserat på ”smarta” glasögon som Ray-Ban Meta och Oakley Meta-modellerna. Glasögonen låter användare lyssna på musik, ta foton och ställa frågor till Meta AI. Produkterna har blivit en överraskande succé – intäkterna från Ray-Ban Meta-glasögonen mer än tredubblades jämfört med föregående år.

Reality Labs-divisionen har dock varit kostsam. Meta rapporterade 4,53 miljarder dollar i rörelseförlust för andra kvartalet, och sedan 2020 har enheten förlorat nästan 70 miljarder dollar.

Konkurrensen växer. OpenAI förvärvade i våras Jony Ive’s startup-företag för 6,5 miljarder dollar för att utveckla AI-enheter, medan andra företag utforskar AI-broscher och hängsmycken.

Zuckerberg är dock övertygad om glasögonens framtid och kopplar dem till Metaverse-visionen.

Det andra som är fantastiskt med glasögon är att de kommer att vara det ideala sättet att blanda den fysiska och digitala världen tillsammans, avslutade han.

Meta är sedan tidigare känt för att bidra till det ökande övervakningssamhället och har också ignorerat hälsoaspekter kring strålning från trådlös teknik.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinnoapp hackad – tusentals privata bilder läckta

publicerad 29 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En app som hjälper kvinnor att identifiera problematiska män har blivit en ny måltavla för hackare. Över 70 000 bilder, inklusive selfies och körkort, läcktes till 4chan.

Dating-appen Tea, som låter kvinnor varna varandra för ”red flags” hos män, drabbades förra veckan av ett omfattande dataintrång. Enligt 404 Media lyckades hackare från forumet 4chan komma åt 72 000 bilder från appens databas, varav 13 000 var selfies och bilder på körkort.

Appen skapades av mjukvaruutvecklaren Sean Cook, inspirerad av sin mammas ”skrämmande” datingupplevelser. Tea har över fyra miljoner aktiva användare och toppade i förra veckan Apples App Store.

Vårdslös datahantering

Företaget lagrade känslig användardata på Googles molntjänst Firebase, där informationen blev tillgänglig för obehöriga. Flera cybersäkerhetsexperter har kritiserat företagets metoder som ”vårdslösa”.

— Ett företag ska aldrig lagra användares privata data på en offentligt tillgänglig server, säger Grant Ho, professor vid University of Chicago, till The Verge.

Andrew Guthrie Ferguson, juridikprofessor vid George Washington University, varnar för att digitala ”whisper networks” förlorar kontrollen över känslig information.

— När det blir digitalt och sökbart förlorar du kontrollen över det, säger han.

Tea har startat en utredning tillsammans med externa cybersäkerhetsföretag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.