MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 9 maj 2025

fredag 9 maj 2025


127 myndigheter drabbade av cyberattack

publicerad 25 januari 2024
– av Markus Andersson
Finansinspektionen och Göteborgs universitet - två av de drabbade myndigheterna.

Helgens cyberattack mot det finländska it-serviceföretaget Tietoevry drabbade minst 127 svenska myndigheter. Samtliga ska ha varit anslutna till personaladministrationssystemet Primula som också påverkades av angreppet.

Det finns oro över att personuppgifter från myndigheterna kan ha kommit i orätta händer i samband med attacken, Tietovry kände sig också nödgade att stänga ner tjänsten Primula under helgens hackerangrepp.

Tjänsten används bland annat för att sköta och administrera personaluppgifter åt hela 127 svenska myndigheter, och det handlar bland annat om känsliga myndigheter som Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statskontoret.

Till skattefinansierade Sveriges Radio säger Mikael Östlund på Myndigheten för psykologiskt försvar att han är orolig för att känslig information om personalens hemadresser och deras anhöriga nu kan ha kommit på villovägar.

Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Daniel Ström säger sig dock inte vara orolig på samma sätt och menar att det bara handlar om ”personaladministrativ information” och att man inte skulle använda systemen ”ifall vi bedömt den informationen som skyddsvärd”.

Ett stort antal kommuner och regioner använder också Primula för att hantera personuppgifter och under de senaste dagarna har det inkommit många rapporter om störningar och att tekniska tjänster slutat fungera.

Följande myndigheter ska ha drabbats av angreppet:

Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Centrala studiestödsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
E-hälsomyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarinspektionen
Finansinspektionen
Finanspolitiska rådet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket
Forum för levande historia
Försvarshögskolan
Försvarsunderrättelsedomstolen
Göteborgs universitet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för språk och folkminnen
Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Lunds universitet
Malmö universitet
Mediemyndigheten
Medlingsinstitutet
Mittuniversitetet
Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för psykologiskt försvar
Myndigheten för stöd till trossamfund
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för totalförsvarsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för yrkeshögskolan
Nationalmuseum
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Patent- och registreringsverket
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksgäldskontoret
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rättsmedicinalverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Skolforskningsinstitutet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens institutionsstyrelse
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer
Statens medieråd
Statens museer för världskultur
Statens musikverk
Statens servicecenter
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier
Sveriges geologiska undersökning
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tekniska museet
Tillväxtverket
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
Trafikanalys
Transportstyrelsen
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Vetenskapsrådet
Överklagandenämnden för studiestöd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Snart omöjligt att upptäcka AI-deepfakes

Utvecklingen av AI

publicerad 1 maj 2025
– av Redaktionen
Redan idag kan det vara svårt att särskilja manipulerade bilder och filmer från verkliga - och snart kan det i princip bli en omöjlighet.

De mest avancerade AI-genererade deepfake-filmerna kan nu förfalska människors pulsslag på ett så övertygande sätt att även specialutvecklade detektorer luras, enligt en ny studie från Humboldt-Universität i Berlin.

Forskarnas resultat väcker oro för att den tekniska utvecklingen snart kan göra manipulerat material omöjligt att särskilja från autentiska bilder och filmer.

Tidigare har detektorer använt en särskild metod (fjärrphotopletysmografi, eller rPPG) som analyserar små färgförändringar i huden för att upptäcka puls – som en relativt pålitlig indikator på om ett filmklipp är äkta eller inte.

Men i den nya studien skapade forskarna 32 deepfake-filmer som inte bara såg verkliga ut för mänskliga ögon, utan även imiterade pulsslag. När dessa videor testades mot en rPPG-baserad detektor, klassificerades de felaktigt som äkta.

Här visar vi för första gången att nyare högkvalitativa deepfake-videor kan uppvisa en realistisk hjärtrytm och små förändringar i ansiktsfärgen, vilket gör dem mycket svårare att upptäcka”, säger professor Peter Eisert, studiens huvudförfattare, i ett uttalande.

Ökar risken för bedrägerier

Enligt studien kan pulssignaler från originalfilmer ”ärvas” av deepfakes genom att AI-modeller replikerar små variationer i hudton och blodflöde och värmekartor i studien visade nära identiska ljusförändringar i både äkta och manipulerade videor.

De små skillnaderna i ansiktsfärg hos den verkliga personen överförs till djupförfalskningen tillsammans med ansiktsrörelser, så att den ursprungliga pulsen replikeras”, förklarar Eisert vidare,

Dessa framsteg ökar riskerna för deepfakes användning vid bland annat ekonomiska bedrägerier, desinformation och pornografi utan samtycke. En oberoende forskare uppskattade 2023 att över 244 000 manipulerade videor laddades upp på de 35 största deepfake-pornografisajterna under en enda vecka.

Teknisk kapprustning

Trots studiens oroande resultat finns det hopp om att kunna vända trenden. Forskarna noterar att dagens deepfakes fortfarande misslyckas med att återskapa naturliga variationer i blodflöde över tid. Dessutom utvecklar techjättar som Adobe och Google vattenstämplar för att markera AI-genererat material.

Samtidigt har USA:s kongress nyligen antagit Take It Down Act, som kriminaliserar spridning av icke konsensuella sexuella bilder – inklusive AI-genererade sådana. Men experter varnar för att den tekniska kapprustningen mellan skapare och detektorer kräver ständig anpassning.

Resultaten understryker hur den snabba utvecklingen av deepfake-teknik gör att de som arbetar med att upptäcka den inte kan förlita sig på en enda metod särskilt länge till” framhåller studien, och slår fast att i takt med att AI-utvecklingen accelererar blir kampen mot digital bedräglighet också alltmer brådskande.

Andra har lyft fram en helt annan sorts oro – nämligen att den omfattande spridningen av AI-manipulerat material riskerar att användas som förevändning för hårdare censur och lagar som på olika sätt begränsar människornas frihet på internet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nederländska opinionsbildaren utsatt för spionattack: ”Någon försöker skrämma mig”

Övervakningssamhället

publicerad 1 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt både Eva Vlaardingerbroek och Apple är det sannolikt att opinionsbildaren angripits på grund av sina åsikter.

Den nederländska opinionsbildaren och konservativa aktivisten Eva Vlaardingerbroek avslöjade i dagarna att hon fått en officiell varning från Apple om att hennes iPhone utsatts för en sofistikerad attack – av den typ som vanligtvis kopplas till avancerade övervakningsaktörer eller underrättelsetjänster.

I ett inlägg på sociala medier delade Vlaardingerbroek en skärmdump av Apples varning, och drog paralleller till det israeliska spionprogrammet Pegasus, som bland annat använts för att övervaka diplomater, dissidenter och journalister.

– Igår fick jag en verifierad hotnotifikation från Apple där de upptäckte ett legosoldatspionprogram riktat mot min iPhone. Vi pratar om program som Pegasus.

– I meddelandet säger de att den riktade attacken förmodligen skett på grund av ’vem jag är och vad jag gör’, fortsätter hon.

Begreppet legosoldatspionprogram används av Apple för att beskriva avancerad övervakningsteknik, såsom den ökända Pegasus-mjukvaran som utvecklats av det israeliska företaget NSO Group. Denna programvara kan kringgå mobilers säkerhetssystem, ge tillgång till samtal, meddelanden, e-post – och till och med aktivera kameror eller mikrofoner utan användarens vetskap.

Profilerad EU-kritiker

Även om Apple inte offentligt kommenterar enskilda fall, har bolaget tidigare bekräftat att sådana varningar endast skickas när det finns ”hög sannolikhet” för att användaren specifikt utsatts för en riktad attack. Sedan 2021 har notifikationerna främst skickats till journalister, människorättsaktivister, politiska dissidenter och tjänstemän som riskerar övervakning av mäktiga intressen.

Vlaardingerbroek är sedan länge en framträdande EU-kritisk röst och har gjort sig känd för sin skarpa kritik mot EU:s institutioner och gränslösa invandringspolitik. Hon framhåller att attacken sannolikt har politiska motiv:

– Jag vet naturligtvis inte vem som har gjort det här. Det kan vara någon regering eller någon organisation som inte gillar mig, underrättelsetjänster eller vad som helst.

– Allt jag vet säkert just nu är att någon försöker skrämma mig. Jag har ett meddelande till dem: Det kommer inte att funka.

”Måste finnas full transparens”

Användningen av Pegasus-liknande program har kritiserats hårt av både regeringar och integritetsförespråkare. Verktygen, som ursprungligen marknadsfördes för terrorismbekämpning, har sedermera rapporterats användas mot journalister och oppositionsledare i dussintals länder.

Som svar stämde Apple år 2021 NSO Group och lanserade ett system för att varna användare. Bolaget hävdar dock att hoten är ”sällsynta” och inte relaterade till vanlig skadlig kod.

Fallet Vlaardingerbroek väcker nu frågor om huruvida sådan teknik också används i europeiska inrikespolitiska konflikter, och organisationen Access Now kräver att myndigheter i Nederländerna och på EU-nivå utreder attacken.

– Det måste finnas full transparens. Ingen i ett demokratiskt samhälle – oavsett politisk åsikt – bör utsättas för hemlig avlyssning bara för att de uttrycker åsikter, säger en talesman.

Varken Apple eller nederländska myndigheter har yttrat sig offentligt om fallet. Vlaardingerbroek uppger att hon ännu inte sett några tecken på att data faktiskt läckts, men har vidtagit extra säkerhetsåtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metas AI-bottar sexchattar med minderåriga

publicerad 29 april 2025
– av Redaktionen
Världen av AI-chattbottar har vuxit snabbt de senaste åren - men utvecklingen är inte problemfri.

AI-chattbottar som finns tillgängliga på Metas plattformar, som Facebook och Instagram, deltar i sexuellt explicita konversationer med minderåriga användare. Det visar en granskning som gjorts av The Wallstreet Journal.

WSJ uppger att man, efter att ha fått kännedom om interna farhågor om huruvida företaget verkligen gjort tillräckligt för att skydda minderåriga, under flera månader genomförde hundratals konversationer med den officiella Meta AI-chattbotten, samt med användarskapade bottar som finns tillgängliga på Metas plattformar.

AI-bottarna har deltagit i sexuella ”rollspelssamtal” med minderåriga och har också varit drivande för att få igång sådana – även om det varit tydligt att de pratat med ett barn och samtalen beskrev olagliga handlingar.

I en rapporterad konversation beskrev en chattbott med skådespelaren/brottaren John Cenas röst ett grafiskt sexuellt scenario för en användare som tidigare identifierat sig som en 14-årig flicka. I en annan konversation föreställde sig botten en polis som upptäckte Cena tillsammans med ett minderårigt fan och sa till denne: ”John Cena, du är arresterad för sexuellt utnyttjande av minderårig”.

Jag vill ha dig, men jag måste veta att du är redohördes botten också säga, som även lovade att ”värna” om 14-åringens oskuld.

Meta: De manipulerar våra produkter

En talesman för Meta beskrev WSJ:s test som ”så konstruerat att det inte bara är marginellt, det är hypotetiskt”. Företaget hävdar själv att sexuellt innehåll under en 30-dagarsperiod bara utgör 0,02 % av svaren som delades via Meta AI och AI Studio med användare under 18 år.

Vi har dock vidtagit ytterligare åtgärder för att se till att andra personer som vill spendera timmar på att manipulera våra produkter till extrema användningsfall får det ännu svårare”, sade talesmannen.

Världen av AI-chattbottar har vuxit snabbt under de senaste åren, med ökad konkurrens från bland andra ChatGPT, Character AI och Anthropics Claude.

I WSJ-rapporten påstås också att Metas VD, Mark Zuckerberg, vill lätta på de etiska riktlinjerna för att skapa en mer engagerande upplevelse med sina bottar och därmed behålla sin konkurrenskraft.

Rapporten hävdar också att Metas anställda varit medvetna om dessa problem och att de framfört sina farhågor internt. Ansvariga på Meta förnekar dock att man medvetet låtit bli att implementera säkerhetsfilter och andra åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chat GPT:s söktjänst växer

publicerad 23 april 2025
– av Redaktionen
Idag har tjänsten drygt 41 miljoner aktiva användare varje månad.

Användandet av Chat GPT:s söktjänst har under det senaste halvåret ökat kraftigt inom Europa. Den snabba tillväxten gör också att tjänsten nu kan komma att omfattas av EU:s strikta regler för digitala plattformar.

Under perioden november 2024 fram till mars 2025 hade Open AI:s söktjänst, Chat GPT Search, i snitt 41,3 miljoner aktiva användare varje månad, enligt företagets data. Halvåret innan hade tjänsten 11,2 miljoner aktiva användare, rapporterar Techcrunch.

På grund av tillväxten i användare kan tjänsten snart komma att omfattas av EU:s Digital Services Act, som ställer särskilda krav på plattformar med över 45 miljoner aktiva användare. De reglerar många aspekter av onlinetjänster i europeiska länder vilket kan innebära större krav på transparens, möjlighet att stänga av rekommendationssystem och profilering, samt dela vissa uppgifter med forskare och myndigheter.

Plattformar som inte följer DSA:s regler kan få böter på upp till sex procent av sin globala omsättning. En plattform som kontinuerligt vägrar att följa reglerna kan få sin verksamhet tillfälligt avstängd i EU.

Trots tillväxten är Google fortfarande etta inom sökmarknaden, där man enligt uppskattning ska hantera 373 gånger fler sökningar än Chat GPT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.