MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

127 myndigheter drabbade av cyberattack

publicerad 25 januari 2024
– av Markus Andersson
Finansinspektionen och Göteborgs universitet - två av de drabbade myndigheterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Helgens cyberattack mot det finländska it-serviceföretaget Tietoevry drabbade minst 127 svenska myndigheter. Samtliga ska ha varit anslutna till personaladministrationssystemet Primula som också påverkades av angreppet.

Det finns oro över att personuppgifter från myndigheterna kan ha kommit i orätta händer i samband med attacken, Tietovry kände sig också nödgade att stänga ner tjänsten Primula under helgens hackerangrepp.

Tjänsten används bland annat för att sköta och administrera personaluppgifter åt hela 127 svenska myndigheter, och det handlar bland annat om känsliga myndigheter som Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statskontoret.

Till skattefinansierade Sveriges Radio säger Mikael Östlund på Myndigheten för psykologiskt försvar att han är orolig för att känslig information om personalens hemadresser och deras anhöriga nu kan ha kommit på villovägar.

Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Daniel Ström säger sig dock inte vara orolig på samma sätt och menar att det bara handlar om ”personaladministrativ information” och att man inte skulle använda systemen ”ifall vi bedömt den informationen som skyddsvärd”.

Ett stort antal kommuner och regioner använder också Primula för att hantera personuppgifter och under de senaste dagarna har det inkommit många rapporter om störningar och att tekniska tjänster slutat fungera.

Följande myndigheter ska ha drabbats av angreppet:

Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Centrala studiestödsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
E-hälsomyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarinspektionen
Finansinspektionen
Finanspolitiska rådet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket
Forum för levande historia
Försvarshögskolan
Försvarsunderrättelsedomstolen
Göteborgs universitet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för språk och folkminnen
Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Lunds universitet
Malmö universitet
Mediemyndigheten
Medlingsinstitutet
Mittuniversitetet
Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för psykologiskt försvar
Myndigheten för stöd till trossamfund
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för totalförsvarsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för yrkeshögskolan
Nationalmuseum
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Patent- och registreringsverket
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksgäldskontoret
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rättsmedicinalverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Skolforskningsinstitutet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens institutionsstyrelse
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer
Statens medieråd
Statens museer för världskultur
Statens musikverk
Statens servicecenter
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier
Sveriges geologiska undersökning
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tekniska museet
Tillväxtverket
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
Trafikanalys
Transportstyrelsen
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Vetenskapsrådet
Överklagandenämnden för studiestöd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-företag betalar miljardskadestånd till författare

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
AI-företaget har använt piratkopierade böcker för att träna sin AI-bot Claude.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-företaget Anthropic betalar 1,5 miljarder dollar till hundratusentals författare i en upphovsrättsstämning. Förlikningen är den första och största av sitt slag inom AI-området.

Det var förra året som författarna Andrea Bartz, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson skickade in en stämningsansökan mot Anthropic för att de använde piratkopierade böcker för att träna sin AI Claude.

I juni beslutade en federal domare att det inte var olagligt att träna AI-chattbottar på upphovsrättsskyddade böcker, men däremot att Anthropic felaktigt hade skaffat sig miljontals böcker via piratsajter.

Nu har Anthropic gått med på att betala cirka 3 000 dollar för var och en av de uppskattningsvis 500 000 böcker som omfattas, det är cirka 28 000 kronor per bok. Totalt handlar det om 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 14 miljarder svenska kronor.

Första i sitt slag

Förlikningen är den första i en rad rättsprocesser som pågår mot AI-företag angående användning av upphovsrättsskyddat material för AI-träning. Bland annat har George R.R. Martin tillsammans med 16 andra författare stämt OpenAI för upphovsrättsintrång.

Såvitt vi kan bedöma är det det största återställandet av upphovsrätt någonsin, säger Justin Nelson, advokat för författarna, enligt The Guardian. Det är den första i sitt slag i AI-eran.

Om Anthropic inte hade gått med på förlikning hade det enligt experter kunnat kosta betydligt mer.

Det fanns en stor risk att det skulle handla om flera miljarder dollar, tillräckligt för att potentiellt lamslå eller till och med sätta Anthropic i konkurs, säger William Long, juridisk analytiker hos Wolters Kluwer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spionprogram tar bilder på porrsurfare – används för utpressning

publicerad 9 september 2025
– av Markus Andersson
Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Säkerhetsföretaget Proofpoint har upptäckt skadlig programvara som automatiskt fotograferar användare via deras webbkameror när de besöker pornografiska sajter. Bilderna används sedan i utpressningssyfte.

Det nya spionprogrammet Stealerium har en särskilt obehaglig funktion: det övervakar offrets webbläsare efter pornografirelaterade sökord som ”sex” och ”porn”, och tar samtidigt skärmdumpar och webbkamerafoton av användaren, och skickar allt till hackaren.

Säkerhetsföretaget Proofpoint upptäckte programvaran i tiotusentals e-postmeddelanden som skickats sedan maj i år. Offren lurades att ladda ner programmet genom falska fakturor och betalningskrav, främst riktade mot företag inom besöksnäring, utbildning och finans.

— När det gäller informationstjuvar letar de vanligtvis efter vad de än kan få tag på, säger Selena Larson, forskare på Proofpoint till Wired.

— Detta lägger till ytterligare ett lager av integritetsintrång och känslig information som du definitivt inte vill ska hamna händerna på en viss hacker. Det är äckligt. Jag hatar det, tillägger hon.

Finns öppet på Github

Förutom den automatiserade sexutpressningsfunktionen stjäl Stealerium även traditionell data som bankinformation, lösenord och nycklar till kryptoplånböcker. All information skickas till hackaren via tjänster som Telegram, Discord eller e-post.

Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github. Utvecklaren, som kallar sig witchfindertr och påstår sig vara en ”malware-analytiker” i London, hävdar att programmet är ”endast för utbildningsändamål”.

— Hur du använder detta program är ditt ansvar. Jag kommer inte att hållas ansvarig för några olagliga aktiviteter. Inte heller bryr jag mig ett skit om hur du använder det, skriver utvecklaren på sidan.

Kyle Cucci, också forskare på Proofpoint, kallar automatiserade webbkamerabilder av användare som surfar på porr för ”i princip ohört”. Det enda liknande fallet var en attack mot fransktalande användare 2019.

Ny trend bland cyberbrottslingar

Enligt Larson kan den nya typen av attacker vara del av en större trend där mindre hackergrupper vänder sig bort från storskaliga ransomware-attacker som drar till sig myndigheternas uppmärksamhet.

— För en hacker är det inte som att du tar ner ett mångmiljonföretag som kommer att väcka uppmärksamhet och leda till många följdeffekter. De försöker tjäna pengar en person i taget. Och kanske främst människor som kan skämmas över att rapportera något sådant här, förklarar Larson.

Proofpoint har inte identifierat specifika offer för sexutpressningsfunktionen, men menar att funktionens existens tyder på att den sannolikt redan använts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.