“Låt barnen dansa som änglar kring lönn och alm. Leka tittut mellan blommande grenar. Låt fåglar leva och sjunga för oss sin psalm. Låt fiskar simma kring bryggor och stenar. Sluta att utrota skogarnas alla djur! Låt örnen flyga, låt rådjuren löpa! Låt sista älven som brusar i vår natur. Brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur.”
Så lyder en vers ur Evert Taubes visa Änglamark.
För några dagar sedan revs dammen i Örekilsälven som har hindrat laxen och hela den biologiska mångfalden i över 100 år från att leva i sitt rätta habitat. Nu finns möjlighet för lax och annan fisk att ta sig hela vägen upp till Dals-Ed vilket tidigare varit omöjligt på grund av den så kallade “gröna” elen.
Den här “gröna” elen kunde vi i våras läsa om med rubriker som exempelvis “Åldöden i Jonsered” där mängder med ålar slängdes och hittades döda i en container. Detta efter att de fastnat och sedan dött i Jonsereds vattenkraftverk.
Trots den förödande “gröna” energin så finns det hopp. Organisationer som Älvräddarna och eldsjälar inom sportfisket och andra aktörer samt individer som brinner för biologisk mångfald bevisar detta om och om igen. Exempelvis pågår just nu ett arbete i Näveån, som rinner ut i Bråviken utanför Nyköping. Där ideella krafter med såväl grävmaskiner som handkraft arbetar för att skapa nya lekområden i ån och öringen som står redo för att simma in.
För att bygga ett sunt samhälle gäller det inte enbart att det är etniskt och kulturellt hållbart om vi drabbas av en ekologisk katastrof. Du som läsare kan själv hjälpa till med att rädda våra vattendrag genom att anmäla dig till ovan nämnda föreningar. Men till Vattenkraft vill jag säga: “Ge fan i våra vatten”.
Munkedalsbo
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
