“Louisville-studie väcker nya frågor om döden”

Den första njurtransplantationen i Sverige genomfördes 1964. Sedan dess har det genomförts transplantationer av bland annat njure, lever, bukspottkörtel, tunntarm och hjärta. I dag råder det brist på organ för transplantation i Sverige. Det gör att människor uppmanas till att donera.

Den 30 november 2020 hade Nya Dagbladet en artikel om regeringens försök att “organbevarande behandling” ska kunna ges i transplantationssyfte trots att donatorn fortfarande är vid liv. Dessutom ska anhöriga inte längre få säga nej till en eventuell organdonation. Det föreslår alltså regeringen i hopp om att fler organ ska bli tillgänglig för transplantation (Källa: 20.10.2020 TT/Omni).

Den 2 december 2020 skrev undertecknad en insändare med rubriken “När inträder egentligen döden?”. Utifrån den rubriken och organdonation har det genom studier framkommit nya rön som tåls att fundera över. Här under finns de att ta del av. Här under finns det ett utdrag från en artikel som publicerats på Bloomberg den 22 februari 2022.

“När en 87-årig man höll på att undersökas med elektroencefalografi, EEG, som registrerar hjärnans elektriska aktivitet, fick mannen en hjärtattack och dog och hans döende hjärna spelades av misstag in.

Den oväntade händelsen gav forskarna möjlighet att genomföra en studie om det som registrerades. Resultaten från studien har nyligen publicerats i Frontiers in Aging Neuroscience.

Forskarna såg att mönstret i de rytmiska hjärnvågor som spelades in när mannen dog liknar mönstret för de hjärnvågor som uppstår i hjärnan vid minneshämtning, meditation och när vi drömmer.

Hjärnan aktiv efter dödsövergången

Enligt Ajmal Zemmar, studiens arrangör och neurokirurg vid University of Louisville, tyder studiens resultat på att hjärnan kan förbli aktiv och koordinerad både under och efter övergången till döden.

Den typen av hjärnvågor som observerades i mannens döende hjärna kallas neuronala svängningar och tyder på att mannen såg sitt liv passera revy genom minneshämtning.

– Vi mätte 900 sekunders hjärnaktivitet runt tidpunkten för döden och fokuserade specifikt på att undersöka vad som hände under de 30 sekunderna före och efter att hjärtat slutade slǻ́ ́, säger Ajmal Zemmar till Frontiers Science News, skriver Bloomberg.

Livet passerar revy

Han berättar att precis innan och efter det att hjärtat slutade slå såg forskarna förändringar i ett specifikt band av neuronala svängningar, kallade gammaoscillationer, men även i andra hjärnvågor som alfa, beta, delta och theta.

–  Genom att generera oscillationer involverade i minneshämtning kan hjärnan spela en sista återkallelse av viktiga livshändelser precis innan vi dör, liknande de som rapporterats i nära-döden-upplevelser , säger Ajmal Zemmar.

Han menar att dessa observationer utmanar vår förståelse om exakt när döden inträffar. Doktor Ajmal Zemmar hoppas kunna undersöka fler fall än denna enda patient och tycker att resultaten från studien ger neuroforskare hopp om att bättre kunna förstå fenomenet med att livet passerar revy, som ofta rapporteras vid nära döden-upplevelser.

En studie som tåls att fundera över. Det finns fortfarande mycket okunskap om vad som sker när nytt liv uppstår och när det nya livet upphör.

Krister Lind