Under onsdagen röstades den nya grundlagsändringen igenom i riksdagen. Detta innebär att det i Sverige kommer att finnas utrymme för att straffbelägga traditionell journalistisk rapportering – om denna kan anses kunna ”skada relationer till länder eller mellanfolkliga organisationer som Sverige samarbetar med”. Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att lagändringen innebär ett långtgående ingripande i den fria åsiktsbildningen.
”Riksdagens beslut under onsdagen innebär ett långtgående ingripande i det som bär upp Sveriges statsskick, den fria åsiktsbildningen. Meddelarfriheten har funnits där som en pysventil för att uppdaga, stävja och beivra misshushållning och myndighetsövergrepp”, skriver Funcke i en kulturdebattartikel i Bonniertidningen Expressen.
Funcke anser att det går att skydda Sveriges deltagande i internationella samarbeten utan att inskränka på meddelarfriheten, som nu innebär att uppgiftslämnare riskerar att tystna och journalister bli alltför försiktiga. Även om lagtexten tillägger att vissa publiceringar kan anses “försvarliga” är det en klen tröst, menar han.
”Det är hart när omöjligt att förutse hur bestämmelsen ska tolkas. Det finns undantag från meddelarfriheten redan i dagen lagstiftning. Men där går det att i svart på vitt läsa sig till undantagen i offentlighets- och sekretesslagen”.
När det gäller utlandsspioneri är dock huvudregeln att meddelarfrihet inte råder utom i undantagsfall, förklarar Funcke.
”Vid utlandsspioneri råder det omvända förhållandet. Där är huvudregeln att meddelarfrihet inte råder utom i de undantagsfall som först i efterhand utifrån de unika omständigheterna bedömts som straffria”.
Motivet, menar Funcke, bygger också på antagna och inte på faktiskt dokumenterade behov.
”Sverige blev som demokrati lite fattigare genom onsdagens beslut”, konstaterar han.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
