MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 22 augusti 2025

fredag 22 augusti 2025

 

Vårdbesöken blir dyrare i flera regioner

publicerad 11 mars 2024
– av Sofie Persson
Södersjukhuset i Stockholm.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under 2024 blir det dyrare att gå till både vårdcentral och akut i cirka häften av landets regioner. Den som bor i Västernorrland får betala mer än dubbelt så mycket som den som söker vård i Jönköping.

I elva av 21 regioner har man beslutat att höja avgiften för ett besök hos en akutmottagning, visar en kartläggning gjord av skattefinansierade SVT. Samtidigt höjs avgiften för besök på vårdcentral för tio av regionerna. I nästan alla regioner har priserna redan höjts, förutom i Västra Götaland och Västmanland där de höjs i april respektive september i år.

Kartläggningen visar även att priserna skiljer sig markant i de flesta regioner. I Jämtland ligger patientavgiften som högst då den höjdes från 300 kronor till 400 kronor vid årsskiftet, för besök vid vårdcentral. Jämförelsevis kostar det 150 kronor i Blekinge och Kronoberg, som inte har höjt avgiften i år.

”Vården ska vara jämlik”

När det gäller akutvård ligger Västernorrland högst, där man höjt avgiften från 550 kronor till 600 kronor. I Jönköping, Gävleborg och Kalmar är den lägst och ligger istället på 250 kronor. Naimi Johansson, forskare i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet,. anser att skillnaderna i pris är ”problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv”.

Sjukvården ska enligt lag vara jämlik, efter behov, säger hon till SVT.

De högsta höjningarna för besök på vårdcentral är hundra kronor och har gjorts i Jämtland Härjedalen från 300 kronor till 400 kronor, i Värmland från 200 kronor till 300 kronor, i Västerbotten från 200 kronor till 300 kronor samt, vilket kommer att ske, i Västra Götaland från 100 kronor till 200 kronor i april. När det gäller besök vid akutmottagningar har priset som mest höjts med 200 kronor i Östergötland från 200 kronor till 400 kronor och i april i från 340 kronor till 540 kronor i Västmanland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Advokater och revisorer hjälper kriminella nätverk

Organiserade brottsligheten

publicerad Idag 12:27
– av Redaktionen
Respektabla yrkesgrupper säljer ofta tjänster till kriminella nätverk för penningtvätt och falska företag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Falska identiteter, korruption och våld. Den organiserade brottsligheten blir allt mer sofistikerad och utgör ett växande hot mot det svenska samhället, visar en ny lägesbild från 14 myndigheter.

Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder pekas ut som de största samhällshoten från den organiserade brottsligheten. Bakom brotten finns en avancerad kriminell infrastruktur där gängkriminella använder falska identiteter och skalbolag för att tvätta sina brottsvinster.

Den nya myndighetsgemensamma lägesbilden avslöjar hur de kriminellas strategier blir alltmer avancerade. Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser används systematiskt för att skydda den brottsliga verksamheten.

— Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt, brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Advokater och revisorer hjälper kriminella

Rapporten identifierar fem brottsområden som innehåller samtliga sex typer av kriminell infrastruktur: narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. Nästan lika allvarliga är momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet.

En central del i den kriminella strukturen är så kallade möjliggörare – personer som säljer sina tjänster till de kriminella nätverken. Det handlar om allt från penningtvätt och transporter till att ordna fram bolag och falska identiteter. Enligt rapporten finns dessa möjliggörare ofta bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.

Myndigheterna varnar för att de kriminella förväntas anpassa sig ytterligare för att undgå lagföring. Flera oroande trender syns redan: brottslingar använder stiftelser och ideella föreningar för sin verksamhet, skyddar tillgångar genom falska handlingar och identiteter, samt flyttar verksamheten utomlands – särskilt till länder utan utlämningsavtal med Sverige.

— Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, fler insatser mot möjliggörare och att förstärka internationell samverkan i brottsbekämpningen. Både i myndigheternas enskilda arbete och i den myndighetsgemensamma satsningen pågår flera initiativ för att stärka insatserna mot den problembild som beskrivs i lägesbilden, förklarar Olsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vattenfall ska bygga minireaktorer

publicerad Idag 11:45
– av Redaktionen
SMR-reaktorerna kommer att byggas på Väröhalvön, där kärnkraftverket Ringhals ligger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elbolaget Vattenfall planerar att bygga minireaktorer, så kallade SMR, i sin framtida kärnkraftsutbyggnad. Planen är att ny kärnkraft ska vara på plats i Sverige i mitten av 2030-talet.

De småskaliga kärnkraftsreaktorerna kommer att byggas på Väröhalvön, där kärnkraftverket Ringhals ligger, eftersom man anser att det är den ”bästa platsen” för att så snabbt som möjligt få ny kärnkraft i drift i Sverige. Det statliga elbolaget motiverar beslutet om just SMR på grund av tekniska skäl, men också för att halvön har begränsat med plats

Vi har landat i att små är bättre än stora konventionella, säger Vattenfalls vd Anna Borg till TT och fortsätter:

Men det är brett begrepp, i just det här fallet är inte reaktorerna väldigt små men de är mindre än de traditionella storskaliga. Storskaliga reaktorer hade på just den här sajten inneburit högre risker för oss.

Vattenfall har gått vidare med amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce, som båda tillverkar SMR. Däremot är det inte klart vilken det i slutändan kommer att bli, men planen är att antingen starta ett projekt med fem BWRX-300 från GE Vernova eller tre Rolls-Royce SMR. Enligt uppgifter skulle det i så fall ge en total effekt på 1 500 megawatt. Jämförelsevis har en 500 megawatt SMR lika stor kapacitet som den första storskaliga reaktorn i Oskarshamn.

”Första svenska kärnkraftsbygget på över 40 år”

Vidare undersöker man också möjligheterna för att bygga ytterligare 1 000 MW på den angränsande sajten där Ringhals 1 och 2 står idag, men det är i så fall ett framtida projekt.

Detta är ytterligare ett steg på vägen mot det första svenska kärnkraftsbygget på över 40 år. Vår målsättning är ett framgångsrikt projekt på Väröhalvön och med det menar vi att det finns förutsättningar att komma i drift inom rimlig tid och budget på den sajt vi har till förfogande, säger Borg i ett pressmeddelande.

Målet är att ny kärnkraft ska vara på plats i mitten av 2030-talet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pojkar väljs bort – svenska kvinnor berättar om könsaborter

publicerad Idag 9:09
– av Markus Andersson
Kvinnor vittnar om att de aborterat pojkfoster – och sedan ljugit om att de fått missfall.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera kvinnor vittnar om att de gjort upprepade aborter för att få barn av önskat kön. I slutna Facebook-grupper delar kvinnor sina erfarenheter av hur de valt bort foster som inte passar deras drömbild.

Sofia hade tre söner när hon blev gravid för fjärde gången. Med hjälp av ett så kallat Nipt-test fick hon redan i vecka tio besked om fostrets kön. Svaret krossade henne.

— Det var en pojke och hela min värld gick sönder, berättar Sofia, som valt att vara anonym, för statstelevisionens SVT Nyheter.

Tillsammans med sin man hade hon redan fattat beslutet: om det blev ännu en pojke skulle de avbryta graviditeten. Drömmen om en dotter var så stark att den tog över allt annat.

— Det var rätt. Jag visste att jag inte skulle bli hel annars, säger Sofia.

— Det gör jätteont när andra får flickor. Det här är så starkt att det går över allt annat, fortsätter hon.

Gjorde två aborter – åkte sedan utomlands

Sofia genomförde totalt två aborter innan hon och hennes man till slut valde en annan väg. De åkte utomlands för IVF-behandling med könsselektion – något som inte är tillåtet i Sverige annat än i undantagsfall vid ärftliga sjukdomar.

— Hade det varit lagligt i Sverige hade det inte behövt gå så här långt, hävdar hon.

Sven-Eric Söder, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd, är tydlig med var gränsen går enligt svensk lagstiftning.

— Det finns möjlighet om föräldrar bär på en ärftlig sjukdom. Vi har en lagstiftning, och jag tycker att det är etiskt korrekt att vi inte väljer egenskaper på våra barn, säger han.

Facebook-grupper avslöjar omfattningen

Sofia är långt ifrån ensam. I stängda Facebook-grupper som fokuserar på könsselektion delar kvinnor öppet sina erfarenheter av könsselektiva aborter och vittnar om en extremt stark önskan att få en dotter.

”Fick tyvärr svaret i början på veckan att det var en pojke (har två sen innan). Redan innan svaret kom var jag och min sambo överens om att vi skulle göra abort om så var fallet. Så idag gjorde jag en kirurgisk abort, var i vecka 12+0. Har så dåligt samvete gentemot lilla bebisen i magen…” skriver en kvinna.

En annan berättar: ”Jag är inte heller bra på att ljuga, men jag har gjort abort för att jag väntat en pojke och kallat det missfall för omgivningen”.

”Jag har gjort en abort av samma anledning som ni… Dock är det så tufft och jag kan i efterhand fortfarande känna ångest gentemot fostret”, lyder ytterligare ett inlägg.

Enligt nuvarande svensk abortlagstiftning har kvinnor rätt till fri abort fram till utgången av graviditetsvecka 18. Kvinnan behöver inte uppge något skäl för aborten. Efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsen, vilket endast beviljas om det finns särskilda skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Enköping blir Natobas

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 14:47
– av Jan Sundstedt
"Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar", deklarerar försvarsminister Pål Jonson (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enköping ska bli navet för den USA-ledda militärpakten Natos logistikoperationer i Norden. Regeringens beslut idag innebär att Sverige får ansvar för att koordinera massiva truppförflyttningar från Nordamerika till Östersjöregionen.

Den nya logistikstaben, som kommer att sysselsätta omkring 70 Natoanställda i Enköping, får uppdraget att hantera truppförflyttningar i divisionsstorlek – det rör sig om uppemot 20 000 soldater med all tillhörande utrustning.

— Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).

Arbetet omfattar långt mer än personalförflyttningar. Staben ska koordinera transporter av ammunition, bränsle, reservdelar och annan kritisk materiel över svenskt territorium. I praktiken handlar det om att säkerställa en fungerande transportkorridor från Atlantkusten till Östersjöns östkust, rapporterar statstelevisionen SVT.

Vid ett eventuellt krigsscenario förväntas huvuduppgiften bli att leda nordamerikanska förstärkningar från norska hamnar, genom Sverige och vidare över Östersjön till Finland och Baltikum – allt för att möta ett potentiellt hot från Ryssland.

— Man skulle kunna se ett scenario där vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge där vi snabbt måste omdisponera stora resurser av materiel och personal från Väst till Öst. Där kommer det här centret att underlätta, förklarar Jonson.

Dubbla roller för Försvarsmakten

Överbefälhavare Michael Claesson betonar att Sveriges Natoengagemang inte begränsas till logistikuppdraget. Parallellt med koordineringsansvaret fortsätter svenska bidrag till militärpaktens ökade engagemang i Lettland och Finland.

— Vi kommer självklart inte sluta oss inom vårt skal och bara ägna oss åt logistik utan vi kommer naturligtvis bidra till de framskjutna försvarsåtgärderna också, säger Claesson.

Logistikstaben i Enköping blir en så kallad Joint Logistics Support Group (JLSG), placerad där arméstaben redan har sitt högkvarter. Initialt kommer verksamheten att byggas upp inom Försvarsmaktens befintliga områden.

Enligt Natos modell etableras en JLSG-bas i varje regionalt operationsområde. Motsvarande enheter finns redan i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien, medan högkvarteret för alliansens samlade logistikförmåga ligger i tyska Ulm. Den svenska basen får ett omfattande ansvarsområde som sträcker sig över Nordamerika, Storbritannien och samtliga nordiska länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.