Fyra av tio forskare och lärare uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld på arbetstid, enligt en rapport från Göteborgs universitet.

Oftast är förövaren en student på lärosätet – men det är också vanligt förekommande att bli utsatt av kollegor på samma institution.

– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger forskaren David Brax, som skrivit rapporten.

Brax är senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och har tagit fram studien tillsammans med SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), och den bygger på enkätsvar från cirka forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor.

”Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier”, noterar man.

Allra vanligast är det att utsättas för hotfulla e-postmeddelanden, följt av hotfulla uttalanden i verkligheten och hot eller påhopp via sociala medier. Även våld, stöld och skadegörelse förekommer – men i betydligt mindre utsträckning.

"Sker ofta i undervisningssituationer"

Studenter pekas ut som den vanligaste gruppen förövare och hälften av de forskare och lärare som de senaste 12 månaderna utsatts för hot eller trakasserier svarar att det var en student som låg bakom. Samtidigt är det också vanligt förekommande att kollegor hotar och trakasserar varandra.

– En stor andel anger att de blivit utsatta av en student, eller av någon annan vid deras egen institution eller enhet, och att detta ofta sker i undervisningssituationer, fortsätter Brax.

Det kan också noteras att kvinnliga forskare och lärare oftare utsatts av studenter medan manliga diton är mer utsatta av sina kollegor.

”Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan”, slår man fast.

Vänsterpolitisk aktivism

Enligt svaren har hoten och trakasserierna lett till att många forskare och lärare idag undviker att engagera sig i vissa ämnen, låter bli att uttala sig i vissa frågor, eller överväger att lämna sina tjänster.

När studenter ger sig på lärare sker detta primärt i undervisnings- och handledningssammanhang – däremot är det mer oklart varför anställda hotar och trakasserar varandra.

I sammanhanget kan också nämnas att just Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet vid flera tillfällen tidigare fått hård kritik, och anklagats för att vara en arena för vänsterpolitiska aktivister vars påstådda jämställdhetsarbete i praktiken saboterar lärosätens självbestämmanderätt och inskränker den akademiska friheten.