MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 23 maj 2025

fredag 23 maj 2025


Våld mot poliser oförändrat

publicerad 30 juni 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet inrapporterade arbetsskador och polisanmälningar visar att våld mot poliser inte har ökat under de senaste åren.

Antalet polisanmälda brott för våld mot poliser har minskat från cirka 1 300 anmälningar år 2012 till 1 056 anmälningar förra året. Den nedåtgående trenden har fortsatt hittills i år.

De arbetsskador och tillbud som inrapporteras internt inom polisen visar en oförändrad trend över tiden. Sedan år 2012 har antalet inrapporterade hot legat på cirka 50 fall per månad, medan antalet inrapporterade fall av våld legat på cirka 100 fall per månad.

Anmälningarna är högst i storstadsregionerna och region Stockholm utmärker sig särskilt, vilket delvis kan bero på insatser för att få fler att anmäla incidenter. En överväldigande majoritet av hoten är kopplat till stenkastning.

Det hot och våld som våra anställda utsätts för är oacceptabelt. Tillsammans med skyddsorganisationen arbetar vi systematiskt för att säkra arbetsmiljön. De viktigaste åtgärderna är att vi har en tillräcklig bemanning, bra utbildning och bra utrustning, säger Johan Grenfors, ställföreträdande chef vid Polismyndighetens Nationella operativa avdelning.

Hot och våld mot polisanställda följs upp fyra gånger om året i Polismyndighetens nationella skyddskommitté. Där ingår representanter för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. De olika aktiviteterna mot hot och våld samordnas av enheten för verksamhetsskydd vid Rikspolischefens kansli.

Några områden som Polismyndigheten arbetar med är åtgärder för att hantera systemhotande hot och våld, vilket bland annat är ett problem för anställda som arbetar i utsatta områden.

Ett arbete pågår även för att utveckla kameraövervakning med av kroppsburna kameror och kameror i polisbilar. Nya riktlinjer för skydd av medarbetare och för ensamarbete är också under utveckling.

 

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya Dagbladets advokat står utan arvode efter bankens sabotage

Länsförsäkringar-affären

  • Nya Dagbladet har tvingat fram Länsförsäkringar Bank till rättsförhandlingar i Södertörns tingsrätt i september.
  • Banken försöker nu sabotera processen genom att vägra ombesörja stiftelsens advokatarvoden med medel man fryst inne på dess egna konto.
  • – Det blir särskilt anmärkningsvärt när det handlar om att försvara sig i en rättsprocess där banken själv är part i målet, säger stiftelsens advokat Carl Ridderstråle.
  • Chefredaktören Markus Andersson säger att man för att klara den kritiska situationen och kunna driva rättsfallet i mål startar en ny insamlingskampanj för att finansiera advokatens avgörande arbete i processen.
publicerad Igår 21:39
– av Jan Sundstedt
– Arbetet med processen har blivit omfattande och stiftelsen har rätt att betala advokatfakturor med sina egna pengar. Jag har aldrig varit med om att en bank på det här sättet förvägrar en kund att använda sina egna medel, säger stiftelsens advokat Carl Ridderstråle.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det pågående rättsfallet mellan Länsförsäkringar Bank och NyD är det första i en serie planerade stämningar och handlar om ett bankkonto för den stiftelse för oberoende medier som i praktiken kidnappats av banken. Bankkontot har man fryst under två och ett halvt års tid, inklusive stiftelsens kapital på 100 000 kronor som Länsförsäkringar Bank fortfarande håller inne, vilket saboterat stiftelsens arbete och möjlighet att verka.

Frysningen var startskottet på en serie attacker mot tidningen och dess mediehus, som slutade med att man även stängde ned redaktionsledningens privata bankkonton. Nedstängningarna skedde så snabbt att man till och med bröt mot den lagstadgade minimala tidsfrist som banken måste upprätthålla mot privatpersoner även i de fall man har godtagbara skäl att stänga ett bankkonto.

Bankens tvära kast skedde i slutet av 2022, efter att man initialt meddelat att man välkomnar den blivande stiftelsen som kund i banken med genomförd kundkännedom, samt godkänt att stiftelsen kan mottaga donationer på det bankkonto där stiftelsen sedan satte in sitt stiftelsekapital för att kunna inleda sin verksamhet.

När stiftelsen fått sitt organisationsnummer och återkom till banken för att slutligen få disponera sitt bankkonto, meddelande man dock plötsligt att någon tillgång inte kommer att ges och att dispositionen över kontot inte kommer att överlämnas till stiftelsen, trots att det öppnats i stiftelsens namn och innehåller stiftelsens enda och egenmäktiga kapital. Till dags dato upprätthåller man därtill blockaden av den oberoende mediestiftelsens bankkonto där de stiftade medlen fortfarande ligger.

Nya Dagbladet inledde efter detta en rättsprocess mot storbanken, med det första målet att slå fast att banken har agerat lagvidrigt i sin blockad av mediestiftelsens bankkonto.

Advokaten står utan ersättning efter nytt sabotage

Under den pågående rättsprocessen, där Nya Dagbladet fått ansamlade kostnader för advokatens arbete med att driva rättsfallet, har situationen blivit mer akut då banken vägrat att ombesörja fakturor för stiftelsens advokatarvoden med medlen man håller inne på. Banken vägrar alltså inte bara att ge stiftelsen möjlighet att själv disponera pengarna på sitt bankkonto, man saboterar dessutom rättsprocessen genom att stiftelsen inte kan försvara sig med sina egna medel, vilket försatt mediehuset och advokaten i en ekonomisk knipa.

”Den info jag fått till mig är att eftersom det pågår en domstolsprocess i det här ärendet så måste ni ta eran begäran vidare via erat juridiska ombud”, skriver stiftelsens handläggare på banken, som vägrat att ombesörja stiftelsens rättskostnader med stiftelsens egna medel som låsts inne på banken.

– Jag har aldrig varit med om att en bank på det här sättet förvägrar en kund att använda sina egna medel. Det blir särskilt anmärkningsvärt när det handlar om att försvara sig i en rättsprocess där banken själv är part i målet, säger stiftelsens advokat Carl Ridderstråle.

– Arbetet med processen har blivit omfattande och stiftelsen har rätt att betala advokatfakturor med sina egna pengar. Att det råder tvist om rätten till konto har inte med saken att göra, fortsätter advokaten.

Insamling ska hålla advokaten igång

Chefredaktören Markus Andersson säger att man för att klara den kritiska situationen och kunna driva rättsfallet i mål nu startar en insamlingskampanj för att finansiera advokatens helt avgörande arbete i processen.

Efter att Länsförsäkringar tydligt eskalerat fallet med sina nya attacker har vi bara att välja på att kasta in handduken eller att försöka samla in ytterligare medel för att fortsätta strida i målet, säger Andersson.

Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september och målet är att hålla advokaten flytande till hösten, förklarar chefredaktören.

Vi och vår sida är säkra på att vi har rättvisan på vår sida, men verkligheten är också att vår verksamhet inte är anpassad för denna typ av tunga rättsfall, medger Andersson som betonar att man inte kommer att ge sig och ber om läsarnas stöd i den nya fasen av rättsfallet.

Det handlar i praktiken om några hundra tusen som vi behöver för att klara att driva detta i mål i höst. Så länge vi fortsätter ha allmänhetens stöd kommer vi att dra detta så långt som det krävs för att rättvisa ska skipas, inte bara för vår egen upprättelse utan som en revansch för alla tusentals oskyldiga människor som fått sina liv och verksamheter förstörda av bankerna på samma sätt, säger Andersson som påminner om den potentiellt vidare betydelsen av rättsfallet.

Detta måste nog ses som ett betydande vägskäl för pressfriheten och för Sverige som demokratisk rättsstat. Bankdiktaturen kan inte få ta sig sådana här friheter och vi vill att det här rättsfallet ska bli början till en förändring som verkligen betyder något, avslutar chefredaktören.

Stöd Nya Dagbladet i rättskampen!

Hjälp NyD att hålla ut det viktiga rättsfallet mot Länsförsäkringar. Donera via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.

Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.

17 780 kr av 250 000 kr insamlade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rättegången närmar sig: Nu går Länsförsäkringar Bank till politisk attack mot Nya Dagbladet

Länsförsäkringar-affären

  • Rättsförhandlingarna mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank är nu fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det ska avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat en stiftelse för oberoende medier.
  • Inför rättsförhandlingarna går banken nu till ny attack mot Nya Dagbladet, där man menar att övergreppet på tidningen och redaktionsledningens privata bankkonton ska motiveras på ideologiska och politiska grunder.
  • – Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.
uppdaterad Idag 15:59 publicerad 21 maj 2025
– av Jan Sundstedt
– Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten med syftet också att vi inte ska ha råd att finansiera en advokat hela vägen i mål, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under många år har Nya Dagbladet uppmärksammat missförhållanden och korruption både hemma i Sverige och i omvärlden. Inte minst har tidningen rapporterat om ett exceptionellt omfattande maktmissbruk hos storbankerna där många tusentals människor nu stängts ute ur samhällslivet och fått sina liv förstörda genom att de nekats bankkonton, eller låsts ute från grundläggande banktjänster som utgör basen för att vara en del av det moderna samhället överhuvudtaget.

Även NyD och tidningens medarbetare har i allra högsta grad mött denna form av repression i samband med att tidningens bolagskonton och även redaktionsledningens privata konton under dramatiska omständigheter stängdes ned av Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022, som i så många andra fall med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – det svepskäl som systematiskt används som förevändning för att låsa tiotusentals hederliga människor och verksamheter ute från sina egna pengar.

Storbanken har sedan dess ihärdigt fortsatt att blockera tillgången till bankkontot för en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik. Även trots att det befintliga skyddet gentemot bankerna är svagt verkar det tämligen klart att bankens agerande varit rättsvidrigt, varpå NyD valt att dra Länsförsäkringar Bank till domstol. Detta enligt tidningsledningen inte endast för att ge mediehuset upprättelse efter övergreppet utan framförallt för att statuera exempel och markera att bankernas godtyckliga nedstängning inte är förenlig med en modern demokratisk rättsstat med syftet att åstadkomma ett prejudikat för att få ett slut på bankernas farliga beteende med att stänga ned bankkonton.

– Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten som är fullt med ideologiska och politiska angrepp som helt saknar relevans i rättsfallet kring den oberoende mediestiftelse vars bankkonto med tillgångar man fryst med syftet också att vi inte ska ha råd att finansiera en advokat hela vägen i mål, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.

Istället för att bemöta sakfrågan eller kompromissa i den pågående rättsprocessen, som alltså handlar om att man bör öppna den stiftelse man stängt ned, har banken i ett nytt skede av rättsprocessen istället gått till öppet angrepp på redaktionsledningen och tidningens verksamhet – med starkt politiska och ideologiska förtecken.

Bankens ställningstagande: NyD en ”extrem” publikation

Redan i ett tidigt stadium har det funnits en misstanke om att mediehuset och stiftelsen angripits av politiska skäl – och att operationen från Länsförsäkringar Bank tydligt framstått som att den motiverats av fientlighet mot tidningens journalistik. I ett yttrande till Södertörns tingsrätt bekräftar nu också banken genom sina advokater dessa farhågor, där man lägger stort fokus på att ideologisera NyD, tidningens redaktion och även den separata stiftelse vars konto man valt att frysa.

I detta tar banken stöd av smutskastning från den obskyra vänsterextrema underrättelsegruppen kring Stiftelsen Expo, ett projekt som har sina historiska rötter i den våldsbejakande så kallade autonoma miljön och i nuläget är nära förbunden med den internationella judisk makt-rörelsen, framförallt med den högerextrema amerikanska lobbygruppen ADL som är en uttalad systerorganisation.

Tre av Nya Dagbladet avslöjande LF-chefer som arbetade med centrala funktioner på bankens anonyma avdelning där man verkade för nedlåsning av stiftelsens och redaktionsledningens privata bankkonton. Till vänster Susann Fredriksson, centralt funktionsansvarig för penningtvättsfrågor. Mitten: Christian von Ahlefeld, compliance-chef. Till höger Ellinor Örtegren-Johansson, chef för ”Financial Crime Prevention”. Montage. Foto: Privat/Facebook/LinkedIn

Banken motiverar sitt tilltag mot den oberoende stiftelsen, som alltså utgör en helt separat juridisk person gentemot tidningen Nya Dagbladet, med ett ideologiskt resonemang där man skandaliserar att NyD uppmärksammat dylika judiska maktlobbygrupper och att tidningen i ett annat tidigare sammanhang även lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst, sakfrågor och projekt som banken menar bevisar att NyD är en ”extrem tidskrift”.

Man försöker därtill också misstänkliggöra NyD genom en mer än 10 år gammal annons av tusentals på tidningen för en firma som säljer bildelar från Tyskland där företagaren haft ukrainskt etniskt påbrå, något som bankens advokater menar ska vara till ytterligare belastning för tidningen.

Fortsätter undvika sakfrågan

Utspelen från banken fortsätter i det hela 33 sidor långa svaromålet. Liksom tidigare undviks själva sakfrågan i princip fullständigt gällande att banken brutit mot befintlig lagstiftning när man blockerat stiftelsen från att mottaga finansiering och bedriva sin verksamhet. Ansvariga för Länsförsäkringar Bank förklarar inte heller närmare vad syftet är med de starkt laddade politiska och ideologiska ställningstaganden man väljer att göra i rättsfallet, men Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson menar att mycket tyder på att det i brist på alternativ handlar om en strategi att försöka skärra tingsrättens så kallade nämndemän, som är tillsatta av riksdagspartier.

– Länsförsäkringar fortsätter gång på gång att visa att man inte har några som helst moraliska betänkligheter i denna affär, kommenterar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.

– Man verkar självmedvetna nog att inse att man agerat fel i sak, men det kan man förstås inte erkänna utåt. Det alternativ som då återstår i det svenska rättssystemet är att satsa de resurser man har på att försöka skjuta budbäraren istället, genom att försöka skrämma de politiska nämndemännen i tingsrätten. De verkar helt enkelt hoppas på att sakfrågan över bankens agerande kanske skyms om man lyckas få dem att tänka att vi är riktigt hemska personer, fortsätter chefredaktören.

Skandaliserar kontantuttag

Vid sidan av den politiskt formulerade attacken argumenterar bankens advokater för att det är suspekt att Nya Dagbladet accepterar donationer av sina läsare i form av kontanter. Även det faktum att tidningen välkomnar kryptovalutadonationer utmålas som skandalöst. Det faktum att människor kan skänka pengar till tidningen anonymt och utan risk för att bli spårade är något som banken uppger att man tar mycket allvarligt på, där advokaterna genom skärmdumpar på Nya Dagbladets hemsida vidare ”bevisar” och skandaliserar att NyD möjliggör för integritetsvänliga donationer.

Man har också synpunkter på att personerna bakom Nya Dagbladet gjort privata uttag av kontanter, under den aktuella perioden omfattande i snitt drygt 1800 till 3000 kronor i månaden. Detta menar man sammantaget motiverar bankens beslut att sabotera stiftelsens journalistiska verksamhet och fortsätta hålla den blockerad.

Uttag av kontanter i den storleksordningen är, i dagens kontantlösa samhälle, anmärkningsvärda”, menar man bland annat.

Redaktörerna om Länsförsäkringar: ”Totalitära attityder”

NyD:s nyhetschef, Isac Boman, kommenterar bankens beteende som ”bisarrt men inte förvånande” att Länsförsäkringar åter visar tydliga tecken på en djupt antidemokratisk internkultur.

– Banker finns egentligen till för att tjäna och spara hederliga medborgarnas pengar, på våra villkor. De totalitära attityder som Länsförsäkringar Bank uppvisar är givetvis lika motbjudande som de är demokratiskt problematiska, men likväl tror vi att de fortsätter att tjäna väl som ett pedagogiskt exempel på graden av moralisk förruttnelse som i nuläget präglar branschens internkultur, menar Boman.

– Det är därför en självklar, enkel och viktig demokratisk protesthandling mot deras maktanspråk och det kontantlösa samhället de tvingar på oss att ta ut så mycket kontanter vi bara kan om vi vill att det ska finnas kontanter även i framtiden. Det gör jag såklart personligen också, så mycket jag bara kan, tillägger han.

Sammantaget menar banken att man, med utgångspunkt från sina ideologiska utgångspunkter, inte ska dömas av tingsrätten för brott för att ha fryst och blockerat de betydande donationer och medel som kan kopplas till den journalistiska stiftelsen.

– Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.

Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det alltså kommer att avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat stiftelsen för oberoende medier.

Stöd Nya Dagbladet i rättskampen!

Hjälp NyD att hålla ut det viktiga rättsfallet mot Länsförsäkringar via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.

Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.

17 778 kr av 250 000 kr insamlade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klimatalarmister åtalas för vandalism på Nationalmuseum

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Vandalismen riskerar att leda till att Nationalmuseum inte får tillåtelse att låna in konst framöver.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I juni 2023 genomförde den klimatalarmistiska gruppen Återställa Våtmarker en ”aktion” där man smetade röd färg på en tavla av den impressionistiske konstnären Claude Monet på Nationalmuseum i Stockholm och limmade fast sig på tavlans skyddsglas.

Nu åtalas sex av gruppens medlemmar för skadegörelse.

Nya Dagbladet uppmärksammade skadegörelsen när det begav sig och hur Återställ Våtmarker själva försvarade sin hårt kritiserade aktion med att man ville ”uppmärksamma att klimatkrisen också är en hälsokris, och att värmerelaterade sjukdomstillstånd blir ett större och större problem”.

– Jag förstår att folk blir upprörda, men jag förstår inte varför inte politikerna får frågan, ’varför för ni medvetet en politik som kommer att leda till fler dödsfall, brist på dricksvatten och mindre skördar?’ Det är på riktigt att klimatkatastrofen dödar människor, argumenterade presstalesmannen Roxy Farhat.

Per Hedström, vikarierande överintendent på nationalmuseum var dock inte särskilt road av vandalismen och konstaterade krasst att man konsekvent tar avstånd från alla aktioner ”där konst och kulturarv riskerar att komma till skada”.

– Kulturarvet har ett stort symbolvärde och det är oacceptabelt att attackera eller förstöra det, oavsett syfte.

”Enda fallet i Sverige”

Nu står det också klart att en stämningsansökan mot de båda kvinnorna som vandaliserade konstverket – och fyra andra personer, har lämnats in till Stockholms tingsrätt. Alla anses på något sätt ha deltagit i planeringen eller dokumentationen av händelsen.

Åklagaren Lucas Ericsson uppger att han yrkar på olika straff för de åtalade och att detta ”kommer vara individuellt utifrån vad de har tidigare i bagaget”.

– Det är förstås en ovanlig händelse, det är väl det som sticker ut. Det är nog det enda fallet som jag känner till i Sverige, säger han till Magasin K.

Man yrkar också på skadestånd på drygt 180 000 kronor och pekar på att denna typ av vandalism riskerar att leda till att det blir svårare att låna in konst från andra museer eller privatpersoner i framtiden.

Eftersom själva tavlan skyddades av ett särskilt glas klarade sig denna utan permanenta skador.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksrevisionen: Sänkta antagningskrav kan öka ”mångfalden” inom polisen

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Polisutbildningens krav har redan sänkts i omgångar - men det har inte visat sig vara tillräckligt för att uppfylla politikernas ambitioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Riksrevisionen har granskat antagningen till polisutbildningen och kommit fram till att stora förändringar måste genomföras om svensk polis ska leva upp till de krav på ”mångfald” och representation som politikerna satt upp.

Trots att polisutbildningen redan förenklats i flera omgångar ser man fortsatt mycket ogillande på att att kvinnor och personer med invandrarbakgrund oftare underkänns än svenska män.

I kvinnornas fall konstaterar man att dessa har svårt att klara styrketesterna – och även om man medger att testerna vilar på vetenskaplig grund, uppges det inte vara säkert att dessa faktiskt ”är anpassade för att mäta om de prövande har de förmågor som krävs för att lyckas i polisyrket”.

Det kan inte uteslutas att testet missgynnar kvinnor. Det kan även bero på att gränsvärdena är otydligt underbyggda”, skriver man.

För invandrare är det inte styrketesterna som är det stora problemet – i stället handlar det om att många polisstuderande med invandrarbakgrund inte klarar begåvningstestet.

Detta kan enligt Riksrevisionen ”i huvudsak inte härledas till skillnader i betyg eller poäng på högskoleprovet” – i stället uppges en sannolik förklaring till att färre personer med utländsk bakgrund klarar begåvningstestet vara att det ”är gammalt och innehåller ett ålderdomligt språk” – exempelvis ord som användes på 1960-talet.

Antyder diskriminering

Även när man väger in resultatet på högskoleprovet och jämför detta med poängen på begåvningstestet kvarstår dock betydande skillnader, och det är tydligt att personer med invandrarbakgrund presterar sämre än svenskar.

Att såväl kvinnor som invandrare underkänns oftare än svenska män kan enligt myndigheten peka på att själva urvalsprocessen är problematisk och att testerna bör förändras.

Den urvalsmetod som används innebär att de prövande måste klara ett moment för att gå vidare till nästa. Detta är särskilt problematiskt i kombination med otydligt underbyggda gränsvärden, och innebär en ökad risk för att lämpade kandidater tidigt faller ur antagningsprocessen på oklara grunder. Sammantaget utgör detta potentiella hinder för att uppfylla regeringens ambition om en ökad mångfald i poliskåren”, slår man fast.

Man rekommenderar därför att Polismyndigheten ”genomför en översyn av antagningsprocessen”, där man bland annat ”säkerställer att kravprofil, tester och gränsvärden utgår från arbetsanalysen och inte diskriminerar någon grupp”.

Regeringen har under lång tid uttryckt en önskan om ökad mångfald i poliskåren, med fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Trots det har sammansättningen inte förändrats nämnvärt över tid”, konstaterar man bittert.

Sänkta krav kan påverka polisens säkerhet och förmåga

Polisen själva ställer sig dock mycket frågande till delar av kritiken – särskilt delarna om att kvinnor skulle missgynnas av fystesterna – och att dessa därför behöver ändras.

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan, argumenterar Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen.

Det kan noteras att kraven på polisutbildningen redan har sänkts kraftigt de senaste 13 åren. År 2012 togs språkprovet bort, där de prövande fick läsa en text och svara på frågor om denna – något många sökande med invandrarbakgrund hade svårt för.

2016 sänktes kravet för att få godkänt på begåvningstestet – även detta motiverades med att man ville göra det enklare att fylla platserna på polisutbildningen.

2022 togs också kravet på godkända gymnasiebetyg i historia bort för sökande till polisutbildningen. Detta motiverades med att historia inte är ett obligatoriskt ämne och att kravet på godkända betyg ansågs hindra lämpliga sökande från att ta sig igenom antagningen. Samma år sänktes även kraven för att bli godkänd på begåvningstestet ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.