MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 22 juli 2025

tisdag 22 juli 2025

Trots ”paradigmskifte” – fortsatt massinvandring 2024

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 11 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Massinvandringen till Sverige tycks fortsätta - oavsett om det är moderater eller socialdemokrater som sitter vid makten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ulf Kristerssons regering har lovat att den närmast gränslösa massinvandringens dagar är över och att man har för avsikt att driva en betydligt mer restriktiv migrationspolitik.

I verkligheten beviljades dock nästan 100 000 uppehållstillstånd förra året, vilket är på samma nivåer som under många av åren då Socialdemokraterna och andra vänsterpartier styrde landet.

Visserligen har en liten minskning skett – från 102 000 uppehållstillstånd 2023 till 94 000 förra året, men massinvandringen befinner sig fortsatt på historiskt mycket höga nivåer och något invandringsstopp, eller ens någon radikal minskning, har bevisligen inte blivit verklighet.

Den minskning som ändå skett beror enligt Migrationsverket på flera förklaringsmodeller – men främst på att Sverige blivit mindre attraktivt för migranter och att färre ansökningar om asyl och arbetstillstånd inkom under 2024.

Av de tillstånd som beviljades var cirka 27 000 arbetsmarknadsärenden och drygt 24 000 familjeanknytning. Cirka 15 500 förstagångsansökningar om skydd beviljades, vilket var en minskning från knappt 17 000 tillstånd under 2023. Av dessa gällde runt 11 000 personer från Ukraina som fick uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och drygt 900 kvotflyktingar som tagits ut genom UNHCR:s program för vidarebosättning”, skriver man i ett pressmeddelande.

Största ursprungsländer sett till samtliga uppehållsgrunder var Indien och Ukraina, båda cirka 12 000 tillstånd. Därefter följde Kina, Pakistan och Thailand. Länderna hade olika många sökande i olika kategorier; Ukraina hade till exempel många som fick skydd (massflykt), Indien hade sökande inom både arbetstillstånd, studier och anknytning, medan Kina hade många som beviljades uppehållstillstånd för studier”, förklarar man vidare.

65 000 medborgarskap delades ut

Noterbart är att även antalet beviljade medborgarskap befinner sig på ungefär samma nivåer som tidigare. Förra året beviljades 65 591 medborgarskap – jämfört med 68 168 året tidigare.

En försiktig ökning av den frivilliga återvandringen har också skett, men det handlar fortfarande om relativt få migranter som lämnar Sverige av egen fri vilja – 8 200 förra året respektive 7 500 under 2023.

Det har också uppmärksammats att såväl den svenska regeringen som flera av de stora etablissemangsmedierna valt att uppmärksamma förra årets migrationssiffror på ett direkt missvisande eller vilseledande sätt, där man målar upp en bild av att det totalt skett en kraftig minskning av invandringen till Sverige. I verkligheten är förra årets siffror förvisso lägre än de allra värsta åren, men fortfarande mer omfattande än exempelvis 2020 och högre än samtliga år mellan 1980 och 2009.

Att regeringen fortsätter att dela ut närmare 100 000 uppehållstillstånd årligen har på många håll också lett till oro och anklagelser om att Moderaternas nya invandringskritiska profil mest handlar om att locka väljare, och att det överhuvudtaget inte finns några seriösa ambitioner att få stopp på den folkutbytespolitik som förts de senaste decennierna.

Beviljade uppehållstillstånd (1980-2024)

1980: 12 669
1981: 12 186
1982: 13 072
1983: 10 293
1984: 13 624
1985: 16 108
1986: 22 868
1987: 28 427
1988: 33 076
1989: 44 516
1990: 37 120
1991: 41 948
1992: 34 602
1993: 58 769
1994: 78 860
1995: 32 296
1996: 31 390
1997: 36 132
1998: 39 070
1999: 37 033
2000: 60 490
2001: 56 872
2002: 54 396
2003: 56 787
2004: 58 811
2005: 62 463
2006: 86 436
2007: 86 095
2008: 90 021
2009: 102 820
2010: 96 388
2011: 97 905
2012: 116 444
2013: 121 718
2014: 115 703
2015: 115 104
2016: 151 031
2017: 135 686
2018: 133 025
2019: 117 913
2020: 89 009
2021: 95 163
2022: 142 179 (47.566 ukrainare)
2023: 102 139 (11.000 ukrainare)
2024: 93 895 (11.000 ukrainare)

Källa: Migrationsverket

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anti-invandringsprotester sveper över Polen

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 13:01
– av Jan Sundstedt
Polen protester mot invandring 19 juli 2025
Enligt uppgifter samlades tusentals människor i samband invandringskritiska demonstrationer i Polen den gångna lördagen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor deltog under lördagen i samordnade protester mot invandring i ett dussintal städer runtom i Polen. Demonstrationerna, som organiserades av det nationalistiska oppositionspartiet Konfederationen, möttes på flera håll av motdemonstrationer och har väckt livlig politisk debatt.

Protesterna, som hölls under parollen ”Stoppa invandringen”, samlade stora folksamlingar i städer som Warszawa, Krakow, Wrocław och Katowice, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Den största demonstrationen ägde rum i Katowice, där lokala medier uppgav runt 3 000 deltagare.

I Warszawa hölls samtidigt mindre motdemonstrationer av vänsterorienterade grupper, som framförde budskap om solidaritet med migranter och asylrätt. På vissa håll rapporterades spänningar mellan grupperna, men enligt polisen utbröt inga allvarligare våldsincidenter.

Arrangörerna och flera framstående politiker, inklusive politiker från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), hävdade att Polen står inför en ”växande våg av illegal migration”.

Dessa och flera andra talare krävde även hårdare gränskontroller, militära befogenheter för gränsvakter och regeringens avgång.

Översättning: ”Det polska folket visar stor styrka i dag. Deltagandet i protester över hela landet är ett tydligt tecken på att medborgarna förväntar sig omedelbara förändringar i myndigheternas sätt att hantera invandringskrisen, och de är redo att gå ut på gatorna för att kräva det”.

Slagord mot EU

Många demonstranter bar polska flaggor, höll upp banderoller med budskap som ”Stoppa migrantinvasionen” och ropade slagord mot EU:s migrationspolitik.

Under vissa demonstrationer hölls en tyst minut för en ung polsk kvinna som nyligen mördades i Toruń – ett fall där en utländsk medborgare misstänks och som använts av högerpolitiker som argument i debatten.

Demonstrationerna ägde rum bara någon vecka efter att den polska regeringen återinfört tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen, med hänvisning till oro över flyktingströmmar och anklagelser om att Berlin skickar asylsökande över gränsen – ett påstående som avvisats av tyska myndigheter.

Polens migrationsdebatt har intensifierats i takt med nya EU-beslut om gemensam asylpolitik och ökade spänningar kring landets östra gränser.

Samtidigt visar officiella siffror att antalet migranter som anländer till Polen i år är lägre jämfört med tidigare år, trots att frågan upptar en allt större plats i den politiska debatten.

Regeringen har, förutom nya gränskontroller, infört hårdare regler för asylsökande och utlovat ytterligare resurser till gränsbevakningen.

Frågan om migration förväntas förbli ett av de mest polariserande ämnena i polsk politik under den närmaste tiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Alligator Alcatraz”: Migrantförvar i Florida ska omges av rovdjur

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 25 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Satsningen beskrivs som mycket kostnadseffektiv - men fördöms av både miljö- och invandringsaktivister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mitt i Floridas träskmarker bygger delstaten nu ett nytt migrantförvar. Enligt myndigheterna ska naturens egna rovdjur bidra till säkerheten – och göra anläggningen både billig och effektiv.

Den nya anläggningen, som informellt kallas ”Alligator Alcatraz”, byggs på Dade-Collier Training and Transition Airport – en nedlagd flygplatsanläggning nästan 60 mil väster om Miami. Platsen omges av våtmarker och träskmiljöer som hyser bland annat alligatorer, pytonormar och andra rovdjur.

– Man behöver inte investera så mycket i avgränsningen. Om folk tar sig ut, finns det inte mycket som väntar på dem annat än alligatorer och pytonormar, sade Floridas justitieminister James Uthmeier i en presentationsvideo. I videon beskrivs förvaret som en nyckel i genomförandet av president Trumps plan för massdeportationer, ackompanjerad av slowmotion-klipp på attackerande alligatorer.

Uthmeier kallar projektet ”kostnadseffektivt” och beskriver området som en ”praktiskt taget övergiven flygplatsanläggning mitt i Everglades”. Enligt uppgifter från Department of Homeland Security väntas anläggningen kosta delstaten cirka 450 miljoner dollar per år att driva. Han har även bekräftat att Floridas nationalgarde kommer att delta i driften av centret, som ska bestå av lättare infrastruktur – som tält och släpvagnar.

”Kostnadseffektivt och innovativt”

Förvaret planeras stå färdigt första veckan i juli och blir en av flera tillfälliga anläggningar som Florida sätter upp för att möta den ökande belastningen på det federala systemet. Enligt Uthmeier har den federala regeringen godkänt delstatens planer på att skapa 5 000 förvarsplatser i Florida redan under sommaren.

USA:s minister för inrikessäkerhet, Kristi Noem, kallade initiativet ”kostnadseffektivt och innovativt” i ett inlägg på X, där hon lyfte fram samarbetet med Florida som ett exempel på hur kapaciteten kan byggas ut på några få dagar. Delstatens erbjudande om att köpa marken från Miami-Dade County för 20 miljoner dollar grundar sig på en exekutiv order från guvernör Ron DeSantis samt en nödorder från Florida Division of Emergency Management.

Justitieministern försäkrar att rättssäkerheten ska upprätthållas.

– Vi kommer att ge dem den rättsprocess som domstolarna menar att de har rätt till, sade Uthmeier i en intervju med den konservative kommentatorn Benny Johnson.

Miljöaktivister rasar

Satsningen har dock väckt kritik från politiska motståndare, i synnerhet från miljöaktivister och massinvandringsförespråkande grupper. Friends of the Everglades, som deltog i en protest mot bygget under helgen, har i ett öppet brev varnat för att projektet hotar ett ekologiskt känsligt område. Gruppen kallar platsen ”avgörande för Everglades framtid” och varnar för att öppna för exploatering i vad man beskriver som ett av Amerikas mest ikoniska och sårbara ekosystem.

– Det framstår verkligen som en ogenomtänkt och improviserad idé, sade gruppens verkställande direktör Eve Samples till CNN. Hon påminde också om att samma plats var föremål för protester redan på 1970-talet, då en planerad jättelik flygplats stoppades efter massiv opinion.

Även Miami-Dade Countys borgmästare, Daniella Levine Cava, har uttryckt oro över projektet.

– Vi fortsätter att ha betydande oro över omfattningen och skalan av delstatens ansträngningar, särskilt vad gäller de miljömässiga skyddsåtgärderna, sade hon i ett uttalande och varnade för att den snabba genomförandetakten lämnar liten tid för eftertanke och riskbedömning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.