Vid årsskiftet till 2021 blev det möjligt att döma unga brottslingar till intensivövervakning med fotboja. En kartläggning visar dock att den nya lagstiftningen använts mycket sällan och att brottslingar mellan 15 och 17 år har dömts att bära fotboja vid endast 60 tillfällen under det gångna året.
– Vi hade tagit höjd för fler. Någonstans runt 250 hade vi räknat med, säger Maria Svantesson, nationell operativ samordnare för ungdomsövervakning vid Kriminalvården till SVT.
Exakt varför påföljden med fotboja för unga brottslingar använts så sällan är något oklart, av de 60 fall där fotboja döms ut så framgår det också att bara drygt hälften av dessa faktiskt har verkställts.
Enligt Julia Rasmussen, kammaråklagare i Jönköping, finns det flera möjliga förklaringsmodeller till varför detta straff använts så sällan, bland annat för att lagstiftningen är ny och att fotboja inte kan dömas ut vid mindre allvarliga brott.
– Dels så är det en ny lagstiftning och det tar tid att bilda praxis. Dels krävs det relativt allvarlig brottslighet för att man ska kunna döma ut en ungdomsövervakning. Straffvärdet ska ligga någonstans mellan sex månader upp till ett år.
Rasmussen hävdar dock att den nya lagstiftningen inte alls är meningslös utan att det är ett ”välkommet tillskott” för att bekämpa ungdomsbrottsligheten.
I Februari 2021 deklarerade Anders Ögren vid Kriminalvården i Region Stockholm att fotboja primärt skulle användas mot ”unga som riskerar att dras in i tyngre kriminalitet.”
– Det kan handla om brott som till exempel grov misshandel, våldtäkt eller narkotikabrott, sa han då.
Huruvida straffet kommer att användas mer frekvent under 2022 återstår att se.
