Under de senaste åren har många produkter ökat dramatiskt i pris i Sverige – vissa livsmedel har på kort tid blivit 40-50 procent dyrare. Narkotikapriserna tycks däremot inte ha påverkats nämnvärt av inflation, gängkrig och kriser utan befinner sig i stort på samma nivåer som innan coronakrisen.

– Priserna har inte förändrats trots pandemi och avlyssnade chattar som lett till stora beslag och flera långa fängelsestraff. Dessutom har vi en ekonomisk utveckling med skenande inflation och en rekordlåg kronkurs under 2023, noterar Ulf Guttormsson, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, i magasinet Accent.

Han genomför årliga sammanställningar över de uppskattade narkotikapriserna och använder polisrapporter från hela Sverige för att få en bild över vad knarket kostar på gatan.

– Vi har haft en exceptionell våldsnivå på narkotikamarknaden de senaste åren. Det borde också leda till stigande priser, men vi ser inte mycket skillnad sedan 2019, påpekar han.

Amfetamin, exempelvis, kostar idag bara 25% av vad det gjorde för 35 år sedan – och bortsett från vissa receptbelagda mediciner som bensodiazepin och tramadol har den mesta narkotikan blivit billigare om man justerar för inflationen.

– Möjligen har inte världsmarknadspriserna stigit så mycket. En annan förklaring skulle kunna vara om nätverken effektiviserat handeln med färre mellanhänder eller bättre pengatvätt. Eller så kan man acceptera en sämre vinst kortsiktigt i hopp om att det ska bli bättre på sikt, spekulerar Guttormsson.

Samma "kvalitet" som tidigare

Inte heller syns några försämringar i narkotikans ”kvalitet” och renhet – varken hasch, kokain eller amfetamin har blivit mer utblandat än tidigare – vilket vittnar om att det finns väldigt mycket knark i omlopp.

Trots de låga priserna finns det ingenting som tyder på att svenskarna knarkar mer idag än för några år sedan – istället tycks det handla om relativt stabila nivåer över tid.

– Det är inte nödvändigtvis bara priset och tillgången som påverkar konsumtionen utan det kan också finnas andra krafter som styr folks vilja att ta narkotika, till exempel hälsoskäl eller ens personliga uppfattning av narkotika.