Endast fem av Sveriges hundra största kommuner har helt undvikit gängrelaterat våld mellan 2020 och 2024, enligt en granskning från Schibstedtidningen Aftonbladet.
Under perioden har nära 700–800 personer skjutits i totalt 73 kommuner – en utveckling som tydligt visar hur det grova våldet breder ut sig bortom storstäderna.
Polisens egen statistik från de senaste åren pekar på ett förvärrat läge vad gäller antalet skjutningar i Sverige.
Mellan 2020 och 2024 har, beroende på källa, 698-766 personer skjutits varav 235–252 med dödlig utgång, enligt Aftonbladets granskning och polisens data – ett genomsnitt på nästan en skjutning i veckan.
I 27 av de 100 största kommunerna saknas registrerade skjutningar, och blott fem kommuner inte rapporterat några gängrelaterade incidenter över huvud taget.
Kriminella nätverk som Foxtrot och Dalen-ligan pekas ut som nyckelaktörer bakom utvecklingen. De driver konflikter lokalt och använder skjutningar som medel för att ta kontroll över territorium och illegala marknader.
”Expansionskrig”
Enligt poliskommissarie Kristian Malzoff, på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), handlar det om en strategi för att utöka inflytande och etablera sig nationellt genom att stötta mindre gäng.
– Det är ett slags expansionskrig, där nätverken konkurrerar om lokala undergrupper, säger Kristian Malzoff till Aftonbladet.
Våldet har på senare tid även drabbat utomstående. I Fruängen dödades år 2023 en tonårspojke utan koppling till organiserad brottslighet – ett exempel på hur faran för civila ökar när skjutningarna blir fler och mer hänsynslösa.
– [Gängen] har haft en strategisk tanke att ta andelar genom att aktivt stödja en sida i konflikter mellan mindre grupperingar, säger Kristian Malzoff.
Resursbrist och avsaknad av strategi
Flera kommuner har nu börjat slå larm om resursbrist och vädjar om statligt stöd för att hantera situationen. Trots lokala insatser saknas en sammanhållen strategi, vilket gör det svårt att motverka gängens expansion.
Polis och experter betonar behovet av nationell samordning och förslag om skärpta lagar, ökade befogenheter och bättre underrättelsearbete har lyfts fram – men också vikten av förebyggande åtgärder för att hindra nyrekrytering.
Samhällskonsekvenserna är omfattande, otryggheten ökar, lokalsamhällen destabiliseras och tilltron till rättsstaten urholkas. Den svenska gängproblematiken är inte längre ett storstadsfenomen – utan en rikstäckande, komplex och brådskande angelägenhet.