Varje år betalar svenska skattebetalare tiotals miljoner kronor i medlemsavgift till Världshälsoorganisationen WHO – och ofta betydligt mer än så i form av ytterligare ”frivilliga bidrag” till organisationen.
Så även 2025. Regeringen slår fast att ”det globala hälsoarbetet står inför stora utmaningar” och skjuter därför till ytterligare 130 miljoner kronor.
Pengarna ska gå till WHO:s globala hälsoarbete – med särskilt fokus på ”människor som befinner sig i utsatta länder och svåra humanitära situationer”. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är också tydlig med att de svenska skattemedlen bland annat ska finansiera vaccinationsprogram i tredje världen
– Genom ett nytt svenskt stöd till WHO kan de utöka sitt viktiga arbete för att stärka hälso- och sjukvårdssystem samt öka tillgången till vaccinationer. I en tid med omfattande humanitära och hälsorelaterade kriser står Sverige bakom WHO och deras viktiga arbete, hävdar han.
Regeringen vill inte bara bekämpa spridningen av smittsamma sjukdomar och stärka sjukvårdssystem i fattiga länder – man anser också att det är svenskarnas ansvar att ”säkerställa alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa”.
”Det svenska bidraget stärker även WHO:s normativa och kunskapsgenererande arbete inom prioriterade områden som bekämpningen av antimikrobiell resistens och ökad tillgång till vaccinationer, vilket är av stor vikt för Sverige. WHO innehar dessutom en viktig roll i det globala humanitära systemet som samordnare inom hälsoområdet, inte minst i Ukraina”, heter det vidare.
Skänkte ännu mer förra året
Även socialminister Jakob Forssmed (KD) hyllar WHO:s arbete och beskriver organisationen som ”en central aktör i arbetet med att främja en god hälsa för alla människor”.
– Sverige ger nu ett kraftfullt frivilligt bidrag till WHO under 2025 för att stärka arbetet med att förebygga infektioner och sjukdomar, vilket inte minst är viktigt i kampen mot antibiotikaresistens.
Det är långt ifrån första gången svenska makthavare skänker mer pengar till WHO än de är förpliktade. 2023 uppgick exempelvis det ”frivilliga stödet” till hela 180 miljoner kronor. Även då motiverades utgiften med att det globala hälsoarbetet måste stärkas.
– Genom att stärka stödet till WHO bidrar vi till att skydda och främja hälsa i hela världen, särskilt i resursfattiga länder och i länder som befinner sig i krig och konflikt, uppgav dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell angående stödet.
Världshälsoorganisationen (WHO) är ett FN-organ grundat 1948 med säte i Genève. Organisationen samordnar internationella insatser för global hälsa och arbetar bland annat med sjukdomsbekämpning, vaccinationsprogram, pandemiberedskap och stärkta hälso- och sjukvårdssystem. WHO är också aktivt inom frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa samt antibiotikaresistens.
WHO har länge varit föremål för omfattande kritik. Motståndare menar att organisationen präglas av byråkrati, ineffektivitet och bristande transparens, och att vissa medlemsländer har ett oproportionerligt inflytande över dess arbete. Kritiker varnar dessutom för att WHO:s beroende av stora frivilliga bidrag från både stater och privata aktörer riskerar att påverka organisationens prioriteringar och agendor.
