Annons:

Stockholms sista mjölkgård stängs av staten

Publicerad juni 13, 2018

I Tyresta utanför Stockholm finns Storstockholms sista mjölkgård, Åva gård. Bönderna och makarna Segerberg Östlingsson hyr gården av kommunen. Men på grund av Stockholms stads hantering måste nu gårdens alla kor slaktas.

Åva är Storstockholms sista och enda mjölkgård. Trots nya EU-krav har Stockholms stad enligt bönderna systematiskt förhalat ombyggnaden av ladugården. Nu är den utdömd och får inte användas. Korna måste därför nödslaktas efter sommarbetet. Bönderna ska drivas från gården.

— Vi är förtvivlade. Vi är bönder, inte slipade politiker eller byråkrater, säger bonden Malin Östlingsson, som ironiskt nog känns igen från Arlas idylliska reklambilder vid mjölkdiskarna, enligt gårdens egen kampanjsida på nätet för att försöka rädda gården.

I fem år har de för Stockholms stad påtalat bristerna i ladugårdsbyggnaden vilken arrenderas av Stockholm Stad. Ladugården måste åtgärdas utifrån EU:s nya krav och svensk djurskyddslag. Varje år har de av Stockholms stad lovats resurser ”nästa budgetår”, skriver de på sin kampanjsida.

Annons:
Malin Östlingsson driver Åva gård tillsammans med sin make.

 

Fastighetsdirektör Åsa Öttenius och enhetschef Tina Lindberg driver frågan i Stockholms stad. De har fått fria händer att få bort bönderna från Åva Gård av det socialdemokratiske biträdande Finansborgarrådet, tillika ordförande i fastighetsnämnden Stefan Hansson och Finansborgarrådet Karin Wanngård.

Dessa ”fria händer” innebär att den förda realpolitiken går tvärt emot avsiktsförklaringar och löften om hållbarhet, lokalproducerad mat och öppna landskap. Totalt har även tusentals skolbarn kunnat besöka en riktig och levande bondgård för att se hur deras fyrkantigt förpackade dryck framställs.

— Politiker och tjänstemän är väl medvetna om att vi till hösten tvingas nödslakta 70 djur. Att de dödar vårt uppehälle. Påpassligt innan valet har de sagt att ’frågan återigen utreds och skjuts till en obestämd framtid.

Samtidigt har Åsa Öttenius och Tina Lindberg fått fria händer att driva oss från gården, trots arrende och besittningsskydd, berättar Östlingsson.

Enligt Segerberg-Östlingsson kan källor med insyn vittna om att de styrande socialdemokraterna i Stockholms stad aktivt vill lägga ner mjölkgården, med stöd från Fastighetskontorets Åsa Öttenius och Tina Lindberg.

Åva gård delar öde med oräkneliga bönder i Sverige som har haft makten emot sig i dess globaliseringshets att i en långsiktig kamp mot arbetare och bönder radera inhemsk livsmedelsproduktion och göra oss beroende av utländska storbolag.

Den som vill hjälpa till att försöka rädda just Åva kan besöka gårdens kampanjsida för mer information.

Fakta Åva gård

Åva gård är ett jordbruk och ett område nära Åvaviken i ytterkanten av Tyresta nationalpark i Tyresö kommun. Gårdens historik går tillbaka till vikingatiden. Sedan 1947 ägs Åva av Stockholms stad. Idag bedrivs mjölkproduktion med 70 kor på gården som är en av två kvarvarande jordbruk i Tyresö kommun – och den enda mjölkgården.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Liberalerna vill lägga två miljoner på Pride-övergångsställen

HBTQ-lobbyn

Publicerad Igår 14:32
– av Jan Sundstedt
HBTQ-frågor ligger Jan Jönsson nära om hjärtat, och för allmänheten är han kanske mest känd för sin vana att klä ut sig till dragqueen.

Med mindre än ett år kvar till valet och omkring två procents väljarstöd i opinionsundersökningarna föreslår Liberalerna i Stockholm att staden ska måla fler övergångsställen i regnbågens färger för att visa stöd för hbtq-rörelsen.

Skattebetalarna förväntas stå för den totala kostnaden på omkring två miljoner kronor.

I dag finns endast ett regnbågsfärgat övergångsställe i huvudstaden, beläget utanför Stockholms stadshus. Enligt Liberalernas budgetförslag bör detta antal ökas markant genom projektet "Stolta gator i regnbågens färger".

Oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L), som driver förslaget, menar att satsningen tydligt skulle signalera att Stockholm är en stad som står för "kärlek, öppenhet och inkludering", rapporterar Samnytt.

Annons:

Förslaget kommer när Liberalerna hotas av utslaget ur riksdagen. Med opinionsläget kring två procent – långt under fyraprocentsspärren – söker partiet nu uppmärksamhet genom symbolpolitiska förslag inför valen nästa år.

Dragqueens - en hjärtefråga

Just Jan Jönsson har tidigare uppmärksammats för en rad uppmärksamhetssökande initiativ de senaste åren. Han har kallat sig "gängens värsta fiende" i en kampanj om gängkriminalitet, även om hans förslag i praktiken främst handlade om att sitta och prata allvarsamt med kriminella ungdomar.

Han har också engagerat sig för att män utklädda till dragqueens ska få läsa sagor för barn på bibliotek. Enligt Jönsson är det av yttersta vikt att skydda dragqueens rättigheter och han anser att det är en ”konstform” som måste värnas.

— Vi vill försvara dragqueens och alla andras rätt att uttrycka sig. Ingen ska behöva tveka kring att utöva sin rätt till yttrandefrihet utav rädsla för repressalier av något slag, deklarerade han i samband med att han själv sminkade sig, klädde sig i kvinnokläder och anordnade en egen dragqueen-sagostund till stöd för den avvikande gruppen i fråga.

— Det handlar om hur man försöker inskränka människors rätt att uttrycka sig och vara som de själva vill vara. Särskilt denna konstform. Det gäller Sverige och inte minst andra länder där det blåser allt kallare vindar, larmade Jönsson och hävdade att många europeiska länder går i en ”hbtq+fientlig riktning”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 20, 2025
– av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Saab får 540 miljoner i Nato-order för spanskt radarsystem

Publicerad oktober 20, 2025
– av Redaktionen
Arthur är ett radarsystem som lokaliserar artilleri och varnar för inkommande eld.

Saab har fått en order värd 540 miljoner kronor från den USA-ledda militärpakten Natos upphandlingsorganisation NSPA för att förlänga livslängden för Arthur-radarsystem till den spanska armén.

Det är första gången som Saabs radarsystem upphandlas genom Natos inköpsorganisation.

Uppdraget innebär att den spanska arméns artillerilokaliseringsstyrka genom modern teknik ska kunna behålla sina operativa förmågor.

Livstidsförlängningen av systemen ska ge högre operativ rörlighet och noggrannare eldledning. Uppgraderingen innebär att fler mål kan lokaliseras på längre avstånd. Systemet får även en mindre signatur mot telekrigssensorer, vilket ökar skyddet för personal och materiel.

Annons:

Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance, kommenterar ordern:

— Vi är glada att fortsätta stärka Spaniens artillerilokaliseringsförmåga, som är avgörande för att kunna varna för fientligt artilleri samt eldledning av det egna artilleriet. Ordern är även den första för våra radarsystem att gå genom Nato:s inköpsorganisation, vilket är ett viktigt steg för oss, säger han.

Störst i Norden

Saab är Nordens klart största militärkoncern med cirka 25 000 anställda och tillverkning i bland annat USA, Tyskland och Brasilien. År 2023 placerade sig företaget som världens 35:e största vapentillverkare.

Utöver de välkända stridsflygen producerar och underhåller Saab även militära lednings- och kontrollsystem.

Största ägare är Wallenbergsfären som genom investeringsbolaget Investor kontrollerar omkring 30 procent av kapitalet och 40 procent av rösterna. Marcus Wallenberg är styrelseordförande sedan 2006.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler svenskar lever i fattigdom

Publicerad oktober 20, 2025
– av Redaktionen
För de mest utsatta blir varje dag en kamp när skyddsnätet sviktar.

Allt fler svenskar lever i materiell och social fattigdom. Enligt årets fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner har fattigdomen i Sverige nästan dubblerats sedan 2021.

Förra året levde 698 000 svenskar i någon form av fattigdom, enligt rapporten. Den ökade fattigdomen i Sverige sticker ut i hela Europa, särskilt vad gäller hastigheten – då den nästan dubblerats på fyra år. Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att den ökade fattigdomen till stor del beror på lågkonjunkturen och de kraftiga prisökningarna på mat.

Men det som vi i vår rapport kan visa är att det också beror på att det är allt svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. Till exempel ekonomiska bidrag. Det är otillgängligt och svårt att få tag i, säger han i Nyhetsmorgon.

Rydberg menar att många av de som söker hjälp hos stadsmissionen inte når de allmänna försäkringar de har rätt till, vilket gör det betydligt svårare att klara vardagen. Försörjningsstöd har exempelvis blivit mer komplicerat att få och utbetalningarna är mycket låga.

Annons:

Det har blivit allt svårare och det yttersta skyddsnätet håller på att luckras upp i Sverige.

Regeringen har nyligen presenterat en bidragsreform som innebär hårdare krav för socialbidrag, med målet att få fler människor i arbete. Enligt Rydberg riskerar förslaget istället att driva fler in i fattigdom.

Det är svårt och arbetsmarknaden i Sverige är inte tillgänglig, konstaterar han.

Definition av fattigdom bland vuxna i Sverige

En vuxen person räknas som fattig om denne saknar ekonomisk möjlighet att klara minst fem av följande grundläggande behov:

  • Äta proteinhaltiga måltider (kött, fisk, kyckling eller vegetariskt) varannan dag
  • Upprätthålla en tillfredsställande inomhustemperatur i bostaden
  • Bjuda hem eller träffa vänner och familj för mat eller fika åtminstone månadsvis
  • Ha tillgång till internet
  • Klara av att reglera lån och betala fakturor i tid
  • Disponera ett mindre belopp för personliga utgifter veckovis
  • Äga minst två par fungerande skor anpassade för olika väderförhållanden
  • Byta ut trasiga eller utslitna möbler vid behov
  • Delta i fritidsaktiviteter med viss regelbundenhet
  • Köpa nya kläder när de gamla är för slitna
  • Hantera en oförutsedd kostnad på 14 000 kronor (beloppet justeras periodiskt)
  • Ta en veckolång semester bortanför det egna hemmet årligen
  • Äga ett eget fordon

Källa: Sveriges stadsmissioner

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.