MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 15 augusti 2025

fredag 15 augusti 2025

SR backar om indian- och eskimåförbud: ”olyckligt att påstå att orden är rasistiska”

publicerad 22 juli 2020
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Så sent som i mars i år använde Sveriges Radio ordet ”indian” i ett inslag som fortfarande ligger uppe på deras hemsida. SR:s språkpolis uttryckte dock nyligen att orden indian och eskimå ska vara nedsättande ord och förbjudas från att användas i radioprogrammet Ekots kommentarsfält på Facebook. Nu backar man efter att man stött på hård kritik för tilltaget.

Glassföretaget Triumf Glass uppmärksammades bland annat för att man döpt en av sina glassar efter den amerikanska indianhövdingen Sitting Bull. Det var i samband med en artikel om detta som Ekot slog fast sin mening att ordet ”indian” framöver skulle betraktas som en kränkande och rasistisk beskrivning av en person eller folkgrupp.

God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats, rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okej!”, skrev Ekot i en kommentar till sitt inlägg på Facebook.

Det var fler än en person som undrade vad Ekot menade.

Jag hade ingen aning om att det var rasistiska ord. Har ni en lista på alla ord som är rasistiska, så att man vet?”, frågade exempelvis Magnus Hansson.

Såsom man inte använder n-ordet längre till att referera till svarta människor så gäller detsamma för ovannämnda ord. Detta är vad som gäller. Fortsätter man använda dessa ord i våra kommentarsfält så kan man komma att blockas.”, var Ekots svar.

Därefter hänvisade man till Sveriges Radios kommentarsregler där det bland annat står att kommentarer med ”Olika former av rasism och främlingsfientlighet” kommer att raderas.

Kritiken i kommentarsfälten blev dock mycket omfattande, och Ekot fick bland annat ironiska frågor som exempelvis varför man inte samtidigt ersätter ett begrepp som ”cowboy” med ”nötkreaturshanterare”. Kommentarerna var så omfattande att Ekot till slut kände sig tvungna att säga ifrån och meddela att man stänger tråden och raderar ytterligare kommentarer.

Senare har Ekot redigerat sin ursprungliga kommentar och skriver nu att det ”var olyckligt” att definiera orden som rasistiska och att man backar från sitt påstående att dessa är att betrakta som nedsättande ord.

Ekot har valt att redigera denna kommentar. Vi påstod tidigare att två benämningar på ursprungsbefolkningar var rasistiska. Det var olyckligt att påstå att orden är rasistiska, däremot vet vi att de kan uppfattas som kränkande och rasistiska av många människor och Sveriges Radios hållning är, och har sedan en tid tillbaka varit, att de ska användas med försiktighet.

Inuit är ett förhållandevis likartat alternativ till eskimå som åtminstone ännu inte angripits av språkpolis för att vara nedsättande. Egentligen syftar dock inuiter på en av två folkgrupper som inräknats i termen eskimåer – den andra är yupiker i de arktiska delarna av Ryssland och Alaska, som har en separat språklig gemenskap.

Den alternativa terminologin för indianer är mer oklar – det vill säga en alternativ samlingsbenämning på ett stort antal olika folkslag som utgör ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika – inklusive eskimåer/inuiter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad Igår 15:09
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad Igår 8:44
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arbetslösheten fortsätter att stiga

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
I slutet av juli var drygt 373 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Digitaliseringen

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.

Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.

Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.

Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.

En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.