Socialdemokraternas vallöfte: Maxgrupper i förskolan
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven presenterade flera vallöften under sitt tal i Almedalen på söndagen. Bland annat ska det införas ett tak för hur många barn som ingår per grupp i förskolan. Men förslaget möts av hård kritik från Moderaterna.
publicerad 30 juni 2014
[slider id=’19136′ name=’Löfven Almedalen’]
1 min läsning
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Förslaget om maxtak i förskolan presenterades vid en pressträff under söndagen innan Löfven höll sitt Almedalstal.
–Tidiga insatser i förskolan och skolan har störst effekt på skolresultaten. Därför satsar vi på barnen så tidigt som möjligt genom maxtak i förskolan och mindre klasser i lågstadiet, sade Stefan Löfven på pressträffen i spegelsalen på Wisby Hotel.
Vallöftet innebär att vid en eventuell S-ledd regering kommer barn i åldrarna 1-3 inte behöva vara i grupper med mer än 15 barn. Det skulle kosta staten 1,1 miljarder kronor per år.
Enligt Kent Persson, partisekreterare för Moderaterna, har Socialdemokraterna ännu inte lagt fram någon helhetsbild för hur förslaget skulle kunna finansieras.
– Striden står om hur det ska finansieras. Och jag noterar att inte ens på sin egen dag i Almedalen klarar Stefan Löfven av att berätta om helheten i sin politik, säger Persson till Expressen.
Socialdemokraterna planerar att finansiera förslaget genom så kallad skatteväxling. Men vilka skatter som kommer höjas och sänkas är ännu oklart. Partiets ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson kommer presentera mer information om finansieringen vid ett seminarium på tisdag.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
De senaste veckorna har rapporter om misstänkta drönarobservationer över flera nordiska och östeuropeiska länder skapat oro. Trots att inga neutrala och konkreta bevis presenterats pekar politiker i väst ut Ryssland som ansvarig aktör.
Myndigheter i bland annat Sverige, Norge och Danmark har sedan september uppgett att okända drönare flugit i eller nära ländernas luftrum.
Sedan den första hävdade siktningen har påståenden om drönare förekommit över alltifrån militäranläggningar och flygplatser till lite var som helst.
I Sverige slog statsminister Ulf Kristersson fast att Ryssland sannolikt ligger bakom de misstänkta drönarna.
Kristersson kallade det en allvarlig säkerhetsrisk och uppgav att allting talar för rysk inblandning, men presenterade inga nya belägg.
– Allting talar för det, sedan är alla länder försiktiga med att säga att det är ett land om man inte vet det. I Polen vet vi att det var på det sättet. Jag tror vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss, sade han på måndagen i Schibsted-ägda TV4:s Nyhetsmorgon.
BREAKING:
Swedish Prime Minister Ulf Kristersson says Russia is likely behind the recent airport drones that flew above Karlskrona. pic.twitter.com/MhaL4OOTGm
Även i Danmark och Norge har försvarskällor antytt rysk inblandning i drönarobservationerna. De menar att observationerna följer ett mönster där ”främmande makt” kartlägger kritisk infrastruktur.
På EU-nivå har företrädare för både Nato och enskilda medlemsstater uttryckt oro för ett ”mönster av rysk destabilisering”. Samtidigt har man hittills inte lagt fram några bekräftade data, radarbilder eller identifierade vrakdelar som skulle styrka påståendena.
Försvarsmakten i Sverige understryker att luftrummet övervakas dygnet runt och att varje observation dokumenteras. Men än så länge har man inte presenterat några konkreta bevis som kopplar de aktuella drönarna till just Ryssland.
Foto: MaxPixel
Även Polen och Estland har de senaste veckorna anklagat Ryssland för olika former av luftrumskränkningar.
Enligt estniska myndigheter ska ryska jaktplan den 19 september ha passerat in över och därmed kränkt estniskt luftrum. Polens premiärminister Donald Tusk har i sin tur anklagat Ryssland för att härom veckan avsiktligt ha skickat ett dussintal ryska drönare över polskt luftrum i landets östra delar.
Trots anklagelserna saknas fortfarande verifierade bevis för att de aktuella incidenterna har någon direkt koppling till ryska förband.
❗Ulf Kristersson pekar på Ryssland
Överste Douglas Macgregor: Amerikansk underrättelsetjänst tror att européerna ljuger om att Ryssland kränker deras luftrum Hela videon: https://t.co/KlJhGkjOYc
Flera bedömare påpekar att den återkommande retoriken riskerar att förvandlas till ett mönster där antaganden och påståenden får rollen som faktiska bevis. När politiska ledare på förhand pekar ut en aktör kan det enligt kritiker bidra till att späda på spänningarna utan att skapa klarhet i vad som verkligen har skett.
Även frågan om proportioner lyfts. Under de senaste åren har både statliga och privata drönare ökat kraftigt i antal. En del av observationerna kan därför, enligt sakkunniga, handla om civila farkoster som inte har något med militär verksamhet att göra.
Situationen utreds vidare av berörda myndigheter. Om något land lyckas dokumentera tydliga tekniska spår eller beslagta drönare som kan knytas till en aktör återstår dock att se.
Tills vidare bygger påståendena om rysk inblandning överlag helt på antaganden och politiska markeringar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och känd provokatör, överväger att rösta på Miljöpartiet i nästa års val. Han menar att SD:s nationalism hotar samhället mer än de rödgrönas socialism.
Fredrik Kopsch är känd för sina återkommande politiska utspel. I en färsk intervju med Dagens ETC bekräftar han att han överväger att lägga sin röst på Miljöpartiet i nästa års val.
Detta trots att partiet vill stänga ned kärnkraften, höja skatten på drivmedel och införa kvotering i bolagsstyrelser.
– Jag utesluter inte att rösta på Miljöpartiet, säger han i intervjun.
Kopsch förklarar att han inte längre ser vänstern som ett hot mot det öppna samhället. Kampen mot socialismen är enligt honom vunnen. Istället pekar han ut den nationalism som uttrycks av Sverigedemokraterna som det största samhällshotet.
Han öppnar också för en annorlunda taktik i valbåset.
– Jag överväger att tillämpa en slumpstrategi där jag tar sju valsedlar från Centerpartiet och tre från Miljöpartiet och drar en på måfå. På så sätt väger jag rösten 70/30 mellan partierna.
Migration står fortfarande högst på hans agenda. Han vill se en i princip fri invandring utan volymtak.
– Ja, migration är min viktigaste politiska fråga.
Sänkt matmoms är ett populistiskt och dåligt förslag. Av ganska många skäl.
Fredrik Kopsch och Timbro är kända för provokativa utspel. Ett urval av de mest uppmärksammade är:
Sänkt matmoms är ”högerpopulism” och ”maten i Sverige är för billig”.
Regeringens prisövervakning är att likna vid ”sovjetiska tendenser”.
Kyrkor i Stockholms innerstad kan med fördel rivas för att bygga höghus.
Man har berömt polisens satsning på att rekrytera fler arabisktalande poliser.
Byggbolagen kan bygga lägenheter utan kök med hänvisning till att ”det går lika bra att äta ute på restaurang”.
Med sina nya uttalanden fortsätter Fredrik Kopsch och Timbro att provocera både höger och vänster.
Kopsch beslut att eventuellt rösta på Miljöpartiet i valet 2026 kan ses som ett uttryck för att han prioriterar motstånd mot nationalism framför kritik mot socialism. Han säger också att han tidigare röstat på Miljöpartiet i EU-valet och på Feministiskt initiativ 2014.
Fredirk Kopschs senaste utspel har skapat debatt i media och bland politiska kommentatorer, och Timbro har återigen visat att dess medarbetares idéer inte nödvändigtvis följer traditionella partilinjer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Sent på lördagskvällen inträffade en allvarlig trafikolycka på riksväg 83 mellan Bollnäs och Arbrå. Sammanlagt åtta personer var inblandade i olyckan, varav två unga kvinnor har bekräftats avlidna. Olyckan orsakade omfattande avstängningar på platsen och krisstöd har aktiverats.
Olyckan inträffade vid 22.30-tiden, då två fordon frontalkrockade i hög hastighet och ett tredje fordon körde in i olycksplatsen, rapporterar polisen på sin hemsida.
Efter krocken fattade en av bilarna eld och fick släckas av räddningstjänsten. Två kvinnor i 20- respektive 25-årsåldern har bekräftats avlidna. Anhöriga är underrättade.
– Det är en väldigt allvarlig olycka. Två bilar har frontalkrockat i hög hastighet och en tredje har därefter kört in i olyckan,säger Magnus Jansson Klarin vid polisregion Mitt.
Räddningstjänsten satte in stora resurser med sex enheter, fem ambulanser och en ambulanshelikopter för att hantera situationen.
Polisen spärrade av vägsträckan i södergående riktning och tog samtliga fordon i beslag för att undersöka eventuella tekniska fel. Orsaken till olyckan är ännu oklar och utreds vidare. Området präglades vid olyckstillfället av kraftig dimma, vilket kan ha påverkat körförhållandena.
Enligt Region Gävleborg är två män allvarligt skadade och tre män lindrigt skadade. Olyckan har väckt stor sorg i den lokala gemenskapen.
Till följd av den tragiska händelsen har Bollnäs kommun aktiverat krisstöd för de anhöriga och drabbade. Ett församlingshem hålls öppet för stöd och samtal.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Socialdemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag att hyra inledningsvis 400 fängelseplatser i Estland. Beskedet innebär att den nödvändiga riksdagsmajoriteten nu är säkrad för att lösa den akuta platsbristen i svenska fängelser.
– Vi har landat i att det här är nödvändigt, meddelar partiets rättspolitiska talesperson, Teresa Carvalho.
Sverige och Estland undertecknade i somras ett avtal om att hyra platser på en anstalt i Tartu. Bakgrunden är den akut pressade situationen i svenska fängelser, där allt fler döms till långa straff som en följd av den skenande grova brottsligheten och de senaste årens satsningar för att bekämpa denna.
Kriminalvården och berörda fackförbund har länge larmat om att trängseln på anstalterna utgör en allvarlig säkerhetsrisk för både personalen och de intagna själva.
Att överlämna ansvar för fängelser till ett annat land är inte helt okontroversiellt, eftersom detta vanligtvis räknas som en av statens kärnuppgifter. Därför krävs en kvalificerad majoritet i riksdagen – något som Tidöpartiernas knappa övertag inte räcker till.
”Går inte att blunda för problemen”
Socialdemokraternas besked på torsdagen blir därmed av stor betydelse, även om Teresa Carvalho betonar att partiet egentligen föredrar svenska lösningar.
– Svensk kriminalvård ska bedrivas i Sverige, säger hon och påpekar att fler fängelser i Sverige både skulle förbättra kriminalvården och skapa svenska arbetstillfällen.
– Med det sagt går det inte att blunda för problemen med kapacitetsbristen. Vi har landat i att det är nödvändigt att hyra det här fängelset i Estland, säger Carvalho, som besökte anstalten i Tartu tidigare i höstas.
Även Centerpartiet har gett sitt stöd till förslaget.
600 intagna från sommaren 2026
Avtalet med Estland omfattar 400 celler för upp till 600 intagna, med planerad start sommaren 2026.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att Sverige och Estland har samsyn när det gäller mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Även han har varit i Tartu och anser att regeringen har fått tillräckliga garantier för att kriminalvården där ska bedrivas på rätt sätt.
Med Socialdemokraternas ja-besked kan nu regeringen gå vidare med den omdebatterade men enligt många bedömare mycket praktiska lösningen på Sveriges växande fängelsekris.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
