Svenska skattebetalare får nu täcka upp för det finansieringsbortfall som uppstod när USA drog tillbaka sitt bistånd till den internationella journalistgruppen OCCRP – Organized Crime and Corruption Reporting Project.
Regeringen meddelar att man skjuter till 70 miljoner kronor i nytt stöd till nätverket, som tidigare finansierades till stor del av amerikanska USAID och även tagit emot mångmiljonbelopp från George Soros ökända stiftelse Open Society Foundations och CIA-kopplade National Endowment for Democracy.
Det svenska biståndet motiveras officiellt med att man vill ”stärka yttrandefrihet och demokrati” i repressiva miljöer. Kritiker menar dock att satsningen helt saknar relevans för svenska skattebetalare, och att stödet snarare är ett uttryck för den svenska regeringens ideologiska och geopolitiska lojaliteter.
– Att stärka yttrandefrihet och demokrati är en viktig del av regeringens reformagenda för biståndet. Stödet till OCCRP är en del av detta arbete, försäkrar dock bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande från Utrikesdepartementet.
OCCRP, som beskriver sig som ett nätverk för grävande journalistik, är särskilt aktivt i Östeuropa, framför allt i Ukraina. Enligt UD har organisationens arbete bidragit till framtagande av analys och underlag för västs sanktioner mot Ryssland. När USA:s bistånd via USAID pausades – enligt uppgifter tidigare över en tredjedel av OCCRP:s totala budget – har verksamheten drabbats hårt.
Nu kliver istället Sverige in och täcker en stor del av det bortfallet. I regeringens pressmeddelande heter det att man vill ”fortsätta att stötta mänskliga rättigheter och demokratiska krafter såsom oberoende media i utsatta miljöer är en central del av Sveriges långsiktiga demokratistöd”, särskilt i länder som ”ständigt utsätts för ryska desinformationskampanjer och andra påverkansförsök”.
Destabilisering och propaganda
Men att svenska skattemedel nu ersätter USA:s neddragningar i stödet till en globalt verksam NGO med tydlig koppling till George Soros och amerikanska påverkanskampanjer har dock lett till kritik och frågor om prioriteringarna i svensk biståndspolitik – och uppmärksammats av systemkritiska medier.
Kritiken handlar inte bara om beloppet. OCCRP:s nära band till såväl USA:s propagandaapparat som Soros Open Society Foundations har fått flera bedömare att ifrågasätta dess opartiskhet. Organisationen har fått betydande summor från bland annat USAID, National Endowment for Democracy (NED) och andra statliga amerikanska organ med uttalade utrikespolitiska ambitioner.
Både Soros-nätverken och den amerikanska underrättelsetjänsten har också anklagats för att systematiskt använda propagandamedier för att destabilisera länder, minska allmänhetens förtroende för politiska ledare de vill få bort och försöka lobba för systemskiften i en mer globalistisk och USA-vänlig riktning.
Miljarder till ”demokrati och mänskliga rättigheter”
Stödet till OCCRP är heller inte något undantag, utan en del i en större linje. Enligt UD:s egna siffror är Sverige i dag världens tredje största biståndsgivare till utländska ”fria och oberoende medier”. Sammanlagt uppgick stödet till ”demokrati och mänskliga rättigheter” under 2024 till 6,6 miljarder kronor – motsvarande en fjärdedel av hela det svenska biståndet. Till detta tillkommer ytterligare svenska skattemedel som fördelas av Utrikesdepartementet – ofta till organisationer med FN-koppling.
Under samma år beslutade regeringen även om utökade anslag till andra närliggande organisationer, som European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre. Det förstnämndas stöd ökade från 20 till 35 miljoner kronor, medan det sistnämndas fördubblades.
Även om politikerna gärna själva pekar på vikten av att främja pressfrihet i påstått auktoritära stater menar kritiker att det är högst tveksamt att svenska skattepengar ska läggas på att finansiera den här typen av politiskt laddad verksamhet långt bortom Sveriges gränser – och ifrågasätter vidare hur man i efterhand ska kunna avgöra om satsningen gett önskvärda resultat.
