MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 30 juni 2025

måndag 30 juni 2025

SD-ledamot: ”Låt svenskarna bära vapen”

Ökade otryggheten

publicerad 23 augusti 2023
– av Jan Sundstedt
Josef Fransson påpekar att hans utspel inte är ett officiellt SD-förslag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraternas riksdagsledamot Josef Fransson föreslår att laglydiga svenskar ska få möjlighet att bära handeldvapen för att bättre kunna skydda landet och sig själva mot terrorism och gängbrottslighet.

Sveriges laglydiga medborgare behöver bättre skydd mot terrorister och gängkriminalitet. Funderar på om man inte skulle kunna låta ostraffade civila bära handeldvapen i kombination med löpande utbildning och skjutprov. Tror många skulle ta chansen även om de fick betala var enda krona själva. Vad säger ni? Överväger fördelarna?”, skriver han på X, tidigare Twitter.

Till TT förtydligar Fransson att han tror att om fler svenskar bar vapen skulle färre brottslingar våga begå grova brott, exempelvis väpnade rån. Han menar också att det bör finnas en åldersgräns för att få inneha vapen och även en strikt granskning med kontroll av belastningsregister och sjukdomar.

– Det är inte ett politiskt förslag, inget utspel, utan en tanke för att starta en intressant diskussion, och för att se om någon kan komma med ett intressant motargument, säger han och påpekar att det inte är något officiellt SD-förslag eller något han ännu motionerat om.

Han tror inte heller på påståenden att fler vapen bland laglydiga svenskar riskerar att leda till fler skador eller dödsfall.

– Vapen i ’rätt händer’ är aldrig en fara. Vi har jägare och sportskyttar och dessa vapen hamnar aldrig i den typen av situationer.

Att ens föreslå att fler svenskar ska få möjlighet att bära vapen räcker dock för att mötas av hård kritik och Liberalernas partiledare Johan Pehrson är en av de som högljutt motsätter sig förslaget.

– Jag tycker att det är dåligt, vi behöver ha fler poliser, vassare verktyg och tidigare sociala insatser. Vi behöver ha färre vapen på våra gator hos personer som inte ska ha vapen, och inte fler, hävdar han.

Fransson menar vidare att större möjligheter för medborgarna att inneha skjutvapen också skulle stärka det svenska civilförsvaret och försvåra en eventuell rysk ockupation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad Igår 16:13
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemming döms för sexuellt ofredande mot barn – slipper fängelse

Ökade otryggheten

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Tingsrätten bedömer att det är osannolikt att Hemming utsätter fler barn för sexuella övergrepp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gustav Hemming, tidigare regionpolitiker och toppnamn för Centerpartiet i Region Stockholm, dömdes på onsdagen av Attunda tingsrätt för sexuellt ofredande efter att han onanerat framför en 13-årig pojke.

Tingsrätten slår fast att brottet hade ett tydligt sexuellt motiv och kränkte barnets sexuella integritet. Trots detta döms Hemming till villkorlig dom och slipper därmed fängelse.

Händelsen inträffade på Roslagsbanan i augusti förra året och den 52-årige politikern har erkänt gärningen, men han menade i polisförhör att den inte var brottslig utan hävdade att han uppfattat en sexuell kontakt och att han inte förstod att pojken var så ung.

– Jag spanade runt lite grann och jag uppfattade liksom någon typ av kontakt där som förklarar varför, alltså jag uppfattade en, en ömsesidighet som kan vara sexuellt liksom eggande i en anonym miljö, sade Hemming i förhör och fortsatte:

– Det är en, från mitt perspektiv, en urspårad sexualiserad flört.

Domstolen avfärdade dock det försvaret och ansåg att Hemming borde ha insett att målsäganden var ett barn.

”Enligt tingsrätten måste emellertid politikern ha förstått att målsäganden var under 15 år och då gärningen haft en tydlig sexuell prägel och varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet döms han för sexuellt ofredande mot barn”, slår man fast.

Får 12 miljoner kronor av skattebetalarna

Fallet blev känt efter att TV-programmet Efterlyst visade bilder på en man som i Stockholms kollektivtrafik rörde vid sig själv, både innanför och utanpå kläderna.

En partikamrat till Hemming kände igen honom och larmade Centerpartiet, som i sin tur gjorde en polisanmälan. C-toppen avgick från sin post i vintras och åtalades i maj.

Tingsrätten bedömer att det inte finns någon förhöjd risk för återfall, vilket motiverar den villkorliga domen.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat Hemmings fall – och bland annat rapporterat om hur han i fallskärm beviljats cirka 12 miljoner av skattebetalarnas pengar, så länge han inte döms för grov brottslighet.

Villkorlig dom

En villkorlig dom är en påföljd i det svenska rättssystemet som innebär att den dömde slipper fängelse, men istället prövas under en prövotid på två år. Under den perioden får personen inte begå nya brott.

Villkorlig dom ges ofta till personer som bedöms ha låg risk att återfalla i brott och som tidigare är ostraffade. Påföljden kan kombineras med böter, samhällstjänst eller – som i det här fallet – skadestånd till brottsoffret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kaos på fransk festival – över 140 attackerade med sprutor

Ökade otryggheten

publicerad 23 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Fête de la Musique brukar beskrivas som en av Frankrikes största folkfester - i år blev det dock en mardröm.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrikes årliga musikfest, Fête de la Musique, förvandlades till kaos när över 140 personer i helgen uppges ha blivit attackerade med sprutor på flera håll i landet. Samtidigt rapporteras om våldsamma upplopp, skadade poliser och hundratals gripna.

VARNING: Artikeln innehåller obehagliga bilder och filmklipp.

Den traditionsenliga Fête de la Musique, som varje år lockar miljontals människor ut på gator och torg över hela Frankrike, fick i år ett dystert efterspel.

Enligt uppgifter från franska myndigheter och flera medier har minst 145 personer anmält att de blivit huggna eller stuckna med sprutor under festivalen den gångna helgen.

Attackerna ska ha skett på olika platser runtom i landet, bland annat i Paris, Metz och andra större städer.

Misshandel, rökbomber och kaos

Flera vittnen beskriver kaotiska scener med slagsmål, rökbomber och panik bland festivalbesökare. Videoklipp som spridits på sociala medier visar bland annat hur personer sparkas när de ligger på marken och hur stora folksamlingar skingras av polis.

Polisen bekräftar att man mottagit ett stort antal anmälningar om misstänkta sprutattacker, men betonar att det ännu är oklart exakt vad som injicerats – eller om sprutorna överhuvudtaget innehållit något farligt ämne.

Flera av de drabbade fördes till sjukhus för undersökning och toxikologiska tester, men resultaten har ännu inte offentliggjorts. Enligt uppgifter ska ett dussintal poliser ha skadats under oroligheterna.

Hundratals gripna

Enligt franska inrikesdepartementet har tolv personer anhållits misstänkta för inblandning i sprutattackerna. Samtidigt rapporteras att cirka 370 personer gripits för andra brott i samband med festivalen, däribland våldsbrott, skadegörelse och ordningsstörningar.

Fête de la Musique har arrangerats sedan 1982 och är en av Frankrikes största folkfester, där både amatörer och professionella musiker uppträder på gator och torg.

Årets upplaga präglades dock av ovanliga och allvarliga våldshandlingar, vilket väckt oro och debatt om säkerheten vid stora publika evenemang.

Polisen fortsätter nu utredningen för att fastställa motiv, omfattning och eventuella risker för de drabbade.

Myndigheterna uppmanar alla som misstänker att de utsatts för en attack att omedelbart söka vård och kontakta polisen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen ignorerade tidiga varningar om Foxtrot – minst 16 civila döda

Ökade otryggheten

publicerad 23 juni 2025
– av Redaktionen
Om tidiga larm hade tagits på allvar kanske Foxtrotnätverket kunnat bekämpas i ett tidigare skede.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots att polisen redan 2021 slog larm om det växande gängnätverket Foxtrot valde ledningen att inte agera. I dag kopplas nätverket till över 30 mord – varav minst 16 dödsoffer varit helt utomstående civila.

I dokumentärserien En gång bröder, avslöjas att en särskild spaningsgrupp inom polisen redan för fyra år sedan identifierade Foxtrot som en snabbt expanderande aktör med stort våldskapital.

Enligt underrättelsechefen vid polisen, Jale Poljarevius, slog gruppen tidigt larm – men larmen prioriterades bort till förmån för andra gäng.

Om man hade kunnat dra tillbaka tiden så hade vi snabbt riktat om kanonerna åt det här hållet, säger Poljarevius till statskanalen SVT, och medger att Foxtrot länge varit utanför polisens karta.

Det var först efter flera uppmärksammade mord 2022 som Foxtrot började hamna i polisens fokus. Enligt dokumentären har nätverket sedan dess kunnat kopplas till över 30 mord – varav minst 16 offer varit oskyldiga civila utan några gängkopplingar.

Rawa Majid Foxtrot Interpol
Rawa Majid är internationellt efterlyst av Interpol. Foto: skärmdump/Interpol.int

Splittring eskalerar våldsspiralen

Splittringen inom Foxtrot i september 2023 markerade en ny nivå av våld. Den ena falangen, ledd av den internationellt efterlyste Rawa Majid – även kallad ”Kurdiska Räven” – misstänks bland annat för mordet på Ismail Abdos mamma, vilket eskalerade konflikten ytterligare.

Under sommaren 2023 lyckades svensk polis infiltrera nätverket med hjälp av krypterade chattgrupper som exempelvis appen Signal. Ett genombrott som ledde till flera gripanden och åtal mot ett antal personer i Foxtrots toppskikt – bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott.

Trots detta fortsätter våldet. Enligt SVT:s uppgifter har nätverket även expanderat till Norge, där svensk gängkriminalitet blivit ett växande problem.

Fakta: Gängnätverket Foxtrot

  • Ledare: Rawa Majid, känd som "Kurdiska Räven", efterlyst av svensk polis och bosatt i Turkiet.
  • Start: Nätverket identifierades av svensk polis redan 2021 som en framväxande aktör.
  • Verksamhet: Misstänks ligga bakom omfattande narkotikahandel, utpressning och beställningsmord.
  • Mord: Kopplas till över 30 mord – där minst 16 offer varit oskyldiga civila
  • Splittring: I september 2023 bröt en intern konflikt ut, vilket ledde till ytterligare våldsdåd.
  • Internationell spridning: Har etablerat närvaro i bland annat Norge
  • Infiltration: Svensk polis infiltrerade Foxtrot via krypterade chattgrupper under sommaren 2023.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.