MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 april 2025

tisdag 15 april 2025


Schlaug: ”Sveriges Nato-inträde förberett sedan länge”

publicerad 17 maj 2022
– av Sofie Persson
Tv. Statsminister Magdalena Andersson och Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet. Birger Schlaug, tidigare språkrör för MP infälld i bild.

Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet, menar att Sveriges inträde i Nato är någonting som har planerats av makthavarna under lång tid. Själva anslutningsprocessen är i första hand ett skådespel som socialdemokraterna spelat upp för svenskarna, menar Schlaug.

Det militära och civila Sverige är sedan länge förberett för att kunna öppnas upp för Nato”, skriver Schlaug.

Nato finns till delar redan i den svenska lagstiftningen, menar Schlaug, som pekar på exempelvis att skattefrågor och tullfrågor redan är avklarade som ”del av de avtal Sverige redan tecknat med Nato”.

”Debatten” kring Nato ger han inte mycket för och menar att det blott handlar om att presentera en demokratisk fasad för svenskarna.

Det skådespel som sosseriet håller på med är – och har länge varit – ren fernissa”, skriver han

De flesta stegen mot ett Nato-medlemskap togs när Miljöpartiet satt med Socialdemokraterna i regeringen menar Schlaug, som tidigare varit språkrör för MP i elva år.

Såväl det militära som civila Sverige är sedan länge förberett för att, efter ett snabbt beslut, kunna öppnas upp för Nato. Det något pittoreska är att de flesta stegen har tagits när regeringen bestått av S och MP – och med en stor riksdagsmajoritets påtryckning.

Schlaug talar på Miljöpartiets kongress, 1997. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Vidare konstaterar han att ett redan skrivet avtal innebär att Nato ges möjlighet att bygga militär infrastruktur i Sverige samt att kunna ”bekämpa tredje land från svenskt territorium”.

Logistiken måste fungera, vilket kräver tillgång till flygfält, hamnar, vägar och strategiska knutpunkter, vilket klargörs i det så kallade värdlandsavtalet”.

Nato är en huvudanledning till att Sverige inte skrivit på FN-konventionen om förbud mot kärnvapen, tillägger Schlaug.

Det är bland annat till följd av att Natos generalsekreterare Stoltenberg meddelat att ett undertecknade skulle ”få konsekvenser för Sverige”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Granskning: Gängskjutningar drabbar hela Sverige

Ökade otryggheten

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Gäng skjutningar

Endast fem av Sveriges hundra största kommuner har helt undvikit gängrelaterat våld mellan 2020 och 2024, enligt en granskning från Schibstedtidningen Aftonbladet.

Under perioden har nära 700–800 personer skjutits i totalt 73 kommuner – en utveckling som tydligt visar hur det grova våldet breder ut sig bortom storstäderna.

Polisens egen statistik från de senaste åren pekar på ett förvärrat läge vad gäller antalet skjutningar i Sverige.

Mellan 2020 och 2024 har, beroende på källa, 698-766 personer skjutits varav 235–252 med dödlig utgång, enligt Aftonbladets granskning och polisens data – ett genomsnitt på nästan en skjutning i veckan.

I 27 av de 100 största kommunerna saknas registrerade skjutningar, och blott fem kommuner inte rapporterat några gängrelaterade incidenter över huvud taget.

Kriminella nätverk som Foxtrot och Dalen-ligan pekas ut som nyckelaktörer bakom utvecklingen. De driver konflikter lokalt och använder skjutningar som medel för att ta kontroll över territorium och illegala marknader.

”Expansionskrig”

Enligt poliskommissarie Kristian Malzoff, på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), handlar det om en strategi för att utöka inflytande och etablera sig nationellt genom att stötta mindre gäng.

Det är ett slags expansionskrig, där nätverken konkurrerar om lokala undergrupper, säger Kristian Malzoff till Aftonbladet.

Våldet har på senare tid även drabbat utomstående. I Fruängen dödades år 2023 en tonårspojke utan koppling till organiserad brottslighet – ett exempel på hur faran för civila ökar när skjutningarna blir fler och mer hänsynslösa.

[Gängen] har haft en strategisk tanke att ta andelar genom att aktivt stödja en sida i konflikter mellan mindre grupperingar, säger Kristian Malzoff.

Resursbrist och avsaknad av strategi

Flera kommuner har nu börjat slå larm om resursbrist och vädjar om statligt stöd för att hantera situationen. Trots lokala insatser saknas en sammanhållen strategi, vilket gör det svårt att motverka gängens expansion.

Polis och experter betonar behovet av nationell samordning och förslag om skärpta lagar, ökade befogenheter och bättre underrättelsearbete har lyfts fram – men också vikten av förebyggande åtgärder för att hindra nyrekrytering.

Samhällskonsekvenserna är omfattande, otryggheten ökar, lokalsamhällen destabiliseras och tilltron till rättsstaten urholkas. Den svenska gängproblematiken är inte längre ett storstadsfenomen – utan en rikstäckande, komplex och brådskande angelägenhet.

Viktigt att veta om statistiken

  • Preliminär data: Polisens statistik över bekräftade skjutningar är ofta preliminär vid publiceringstillfället och kan revideras senare om nya uppgifter tillkommer eller om fel upptäcks. Detta anges tydligt på myndighetens webbplats.
  • Definition av bekräftad skjutning: En skjutning räknas som bekräftad om det finns fysiska bevis (t.ex. kulor, hylsor eller skador) eller minst två oberoende ögonvittnen. Legala eller oavsiktliga skjutningar inkluderas inte i statistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskéboom i Sverige: 4200-procentig ökning på 25 år

Islamiseringen i Europa

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Moské Göteborg
I Göteborg finns en av Sveriges flertaliga moskéer (arkivbild).

Sveriges religiösa landskap har förvandlats på ett kvarts sekel. Medan kyrkor stängts under tystnad har antalet moskéer ökat explosionsartat med omkring 4200 procent, uppger Samnytt, baserat på uppgifter från Myndigheten för stöd till trossamfund.

Från en handfull år 2000 till omkring 300 idag sprider sig muslimska bönelokaler över landet. Men bakom siffrorna döljer sig frågor om finansiering, inflytande och ett samhälle i snabb förändring.

Vad är en moské? Definitionen varierar. Permanenta gudstjänstlokaler med minaret och kupol räknas, men så gör även enklare bönelokaler i källare och föreningsrum.

Otydligheten gör att det verkliga antalet kan vara betydligt högre, något som försvårar en saklig debatt. Ändå är trenden tydlig: moskéerna blir fler, och deras roll alltmer omdiskuterad.

Beröringsskräck

I Vasastan i centrala Stockholm har exempelvis Masjid Aysha-moskén vuxit till en central mötesplats för många muslimer, och i Helsingborg planeras för närvarande en storskalig moské, finansierad genom internationella insamlingar.

I Skärholmen drivs ett projekt som siktar på att skapa Nordeuropas största muslimska center, med miljontals kronor från utländska donatorer. Men moskéerna är inte bara andliga rum utan även symboler för en utveckling som hos kritiker väcker oro.

Moské Malmö
En av Malmös många moskéer. Foto: Johan Wessman/News Oresund

Byggprojekten vittnar om ambition men också om en växande beroendeställning som få vågar granska. Mycket pekar på att länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet pumpar in pengar i svenska moskéer.

Samnytts rapport antyder att vissa regimer ser bönelokalerna som verktyg för att sprida ideologiska budskap.

Kritiker varnar för att utländskt inflytande kan spä på polarisering och i värsta fall radikalisering, medan moskéföreträdare istället framhåller en roll som brobyggare i lokalsamhället.

Debattklimatet kompliceras ytterligare av rädslan att stämplas som islamofob. Den som ifrågasätter moskéboomen möts ofta av hårda ord, vilket kan tysta legitima funderingar om integration och trygghet.

Kristna mötesplatser minskar

Internationellt är Sverige inte ensamt. I till exempel Frankrike har lagar mot ”islamistisk separatism” skapat rubriker, medan Storbritannien kämpar med att balansera religionsfrihet och säkerhet.

I Sverige saknas dock ofta underlag för att ens föra samtalet. Offentlig statistik om moskéer är knapphändig, och finansieringsflöden förblir höljda i dunkel.

Parallellt med moskéboomen krymper de kristna rummen. Exempel på det är att Svenska kyrkan har stängt dussintals kyrkor de senaste decennierna. Något som kontrasterar de nya minareternas framfart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kiruna får gatunamn på minoritetsspråk – ”svensktalande” uppmanas använda AI för att uttala namnen

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen
Gatunamnen spås orsaka förvirring i många sammanhang.

Njahcogáhtta, Sivakkakatu och Taimenkatu är tre av Kirunas nya gatunamn på minoritetsspråk som kommunstyrelsen i veckan klubbade igenom.

Problematiken kring att många svenskar inte förväntas kunna uttala de nya namnen spelar ingen roll, enligt Irene Kuhmunen, ordförande för Kiruna sameförening – som istället föreslår att de börjar använda AI-tjänster för ändamålet.

Under måndagen beslutade politikerna att gatorna i ett nybyggt bostadsområde i Kiruna ska få namn på samiska, mäenkieli och finska – istället för på svenska som brukligt är.

– Det här visar på den verklighet vi har med språken runt omkring oss i Kiruna kommun som vi bör vara stolta över, förkunnade Samelistans Åsa Larsson Blind.

Alla tyckte dock inte att de nya gatunamnen var någon särskilt bra idé – och pekar bland annat på att flera av dem var mycket svåra att uttala för den som inte tillhör respektive minoritetsgrupp, samt att det kan uppstå problem i kontakten med myndigheter och andra aktörer om det råder förvirring om vilken plats som egentligen åsyftas.

– Måste vi alltid vara experimentkommunen, måste vi alltid vara först med att testa något nytt? frågade en irriterad Magnus Gustafsson från Centerpartiet.

”Till de svensktalande finns AI”

I slutändan blev det en form av ”kompromiss” där de två mest komplicerade namnen byttes ut till namn på minoritetsspråken som politikerna bedömde vara något enklare att uttala. Irine Kuhmunen, som leder Kirunas sameförening, är lyrisk över beslutet.

– Äntligen får vi samiska namn i Kiruna. I Kiruna har redan alla berg, sänkor och myrar samiska namn och nu får vi också gator med samiska namn, konstaterar hon.

Kritiken om att svensktalande inte kommer att kunna uttala de nya namnen tar hon med en klackspark – och uppmanar dessa att ta hjälp av tekniska lösningar och hjälpmedel.

– Till de svensktalande finns det AI. Man kan använda AI, skrattar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tvingades avgå efter pedofilskandal – nu kräver Gustav Hemming besked om miljonfallskärm

publicerad 10 april 2025
– av Redaktionen
Pengar tycks vara mycket viktiga för Gustav Hemming.

Den sexualbrottsmisstänkte centerpartisten Gustav Hemming har ännu inte fått besked om den fallskärm i mångmiljonklassen som han ansökte om i samband med att han lämnade sina uppdrag.

Den forne C-toppen vägrar dock acceptera att beslutet dröjer – och fortsätter besvära Region Stockholm med mejl där han kräver att få veta huruvida han kommer få ta del av skattebetalarnas pengar eller inte.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Centerpartiets regionråd i Stockholm, Gustav Hemming, tvingades avgå efter att det uppdagades att han onanerat framför en 13-årig pojke på ett tåg.

I januari meddelade Åklagarmyndigheten också att C-toppen delgivits misstanke om sexuellt ofredande mot barn och riskerar upp till två års fängelse om han döms.

Mindre än en timme efter att Hemming lämnade sin post prioriterade han att ansöka om ersättning från arvodesnämnden – och sammanlagt kan han beviljas runt 15 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

Beslutet från Region Stockholm har dock inte fattats så snabbt som den brottsmisstänkte politikern önskat – och i flera mejl kräver en upprörd Hemming att ansvariga förklarar sig.

”Betydande olägenheter för mig”

Bara under februari månad skickade Hemming fyra mejl där han tjatade om pengarna – trots att han fick svaret att frågan var under beredning och att han får besked så fort arvodesutskottet fattat beslut. Vänsterliberalen nöjde sig dock inte med det beskedet, utan fortsatte skicka mejl på samma tema, uppmärksammar Bonniertidningen Expressen.

Det förefaller mig inte i linje med god förvaltningssed eller god avtalsefterlevnad att ett personärende kan förbli obehandlat under obegränsad tid, även om det är föremål för beslut i politiskt valt organ”, klagar Hemming i ett av mejlen.

Jag skulle inte besvära och insistera i denna fråga om det inte var för att frånvaron av ett beslut medför betydande olägenheter för mig och eftersom tidsutdräkten nu är längre än vad som kan vara motiverat av svårigheten att hitta ett mötesdatum för ett organ bestående av två personer”, fortsätter han i ett annat.

Inget beslut om åtal

Vid det här laget har ansvariga slutat svara på Gustav Hemmings återkommande förfrågningar, men det hindrar honom inte att fortsätta kräva svar på vad som händer med de pengar han tycker sig ha rätt till.

Jag är ledsen att behöva besvära, men ytterligare en månad har nu gått utan besked i mitt ärende, och i dessa tider är hinder för att kunna planera sin ekonomi en betydande olägenhet”, heter det, och C-politikern hävdar att han är berättigad en förklaring till varför ärendet drar ut på tiden och ”vari den upplevda komplexiteten består”.

Region Stockholms pressavdelning konstaterar krasst att man inte har fattat något beslut ännu – och att det heller inte finns något fastställt datum när beslutet ska tas.

Samtidigt börjar förundersökningen mot Gustav Hemming gå mot sitt slut, men åklagaren har ännu inte fattat beslut om huruvida åtal ska väckas för det sexuella ofredandet i kollektivtrafiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.