Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad november 2, 2022, Publicerad mars 28, 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

Annons:

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Publicerad oktober 23, 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt granskningen har Polismyndigheten även "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov".

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

Annons:

Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Nästan ingen vill rösta på Liberalerna – Mohamsson letar efter sätt att vända den negativa trenden.

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan.

Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt.

Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN.

Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan.

Annons:

— Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon.

Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen.

Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning.

— Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet.

— Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag.

— Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter.

Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk kritik mot nya kärnkraftsplaner i Barsebäck

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Barsebäcks kärnkraftverk lade ner 2005.

En ny utredning visar att nya kärnkraftverk kan byggas i Barsebäcksområdet, sedan en politisk majoritet i Kävlinge uttryckt en vilja att etablera kärnkraft där.

Planerna väcker dock irritation hos det styrande danska Socialdemokratiet, som anser att detta vore "olyckligt".

Barsebäcks kärnkraftverk bestod av två reaktorer som togs ur drift 1999 och 2005. Det började rivas 2016 och planen är att det ska jämnas till marken år 2030. Kävlinge kommun, där det nedlagda kärnkraftverket ligger, har tillsammans med markägaren enats om att platsen ska tillgodose utveckling inom fossilfria energilösningar som exempelvis solenergi.

Den nya utredningen som tagits fram av kommunen med stöd från Naturvårdsverket visar dock att det också är möjligt att etablera ny kärnkraft i området. Däremot krävs det att man i så fall tar stark hänsyn till naturen i området. Främst pekar man mot att Barsebäcks mosse, Ulakärr, Lödde å och Salviken har höga naturvärden som behöver skyddas.

Annons:

Vi är inte där att vi sätter spaden i marken. Men man har kommit fram till att i vissa områden går det bra, i andra områden säger utredningen att här tar naturintressena över, säger Annsofie Thuresson (M) till Sydsvenskan.

Närheten till Köpenhamn oroar

Regeringen har nyligen presenterat ett nytt lagförslag till ändringar i miljöbalken som skulle innebära att man kan etablera ny kärnkraft vid kusten.

Barsebäcksområdet ligger nära Danmark, och de eventuella planerna på att bygga ny kärnkraft möter motstånd från danska socialdemokrater.

Det är olyckligt att Sverige fortsätter på denna väg och planerar att bygga nya reaktorer nära Köpenhamn. Särskilt i en tid då vår säkerhet är under så mycket press", skriver partiets politiska ordförande Niels Bjerrum till danska tidningen Berlingske.

Samtidigt är bland annat danska partiet Liberal Alliance positiva till att etablera ny kärnkraft och vill bland annat skrota vindkraft i Danmark för att istället satsa på fler kärnkraftsanläggningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga ser alkohol som farligare än cannabis

Publicerad oktober 22, 2025
– av Redaktionen
Ungdomar har en betydligt mer liberal syn på cannabis än äldre generationer.

Varannan ung svensk menar att alkohol är mer skadligt för hälsan än cannabis, visar en ny undersökning. Forskare bekräftar att ungdomarna har rätt – men varnar samtidigt starkt mot legalisering.

I en undersökning som Verian genomfört på uppdrag av SVT har man frågat 1000 svenskar vilken drog de tror är mest skadlig: Alkohol eller cannabis. Resultatet visar att 51 procent av de tillfrågade mellan 18 och 29 år anser att alkohol utgör den större hälsorisken. Endast 37 procent tror att cannabis är farligare.

Bland åldersgruppen 30–79 år, är förhållandet det omvända – 61 procent bedömer cannabis som farligare medan 24 procent pekar ut alkohol.

Utifrån den forskning som finns är alkohol klart skadligare för hälsan, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can) till skattefinansierade SVT.

Annons:

Däremot anser experter inte att man bör legalisera cannabis i Sverige. Beroendeexperten Markus Heilig menar att det helt enkelt vore ett "allvarligt misstag" om man tittar på alkoholens effekt på samhället.

Vi har en realitet där samhället redan har accepterat alkoholbruk, där skadorna från alkoholen är oerhört stora. Ska vi till de stora skadorna nu lägga till skador från ett omfattande cannabisbruk?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.