MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 17 september 2025

onsdag 17 september 2025

 

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

publicerad 28 mars 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

”Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon”, försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att ”larmet” har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var ”godkända”? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad ”värdegrund”, snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad Idag 15:35
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre ungdomar använder droger

publicerad Idag 12:05
– av Redaktionen
Droganvändningen bland unga svenskar minskar trots ökad tillgänglighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport.

Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige.

Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren.

Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande SVT.

Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat.

Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren.

Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jämnårig flicka häktad för knivdådet på 17-åring

publicerad Idag 11:36
– av Jan Sundstedt
Offret tillstånd uppges vara stabilt men fortsatt allvarligt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka har begärts häktat på sannolika skäl misstänkt för mordförsök på en jämnårig. Flickan uppges vara känd sedan tidigare av polisen.

Det var natten till måndag som en 17-årig flicka knivhöggs på Allégatan i centrala Borås. Flickan överlevde angreppet, men fördes till sjukhus med allvarliga skador efter att ett larm kommit in vid 01.51. En jämnårig flicka greps kort därpå misstänkt för försök till mord.

Nu har den jämnåriga flickan begärts häktad, rapporterar skattefinansierade SVT. Flickan är på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och är enligt uppgift sedan tidigare känd av polisen. Enligt polisen finns det indikationer på att flickorna kände varandra, men mer än så vet man inte i nuläget.

Häktningsförhandlingar kommer att ske under onsdagen.

Den skadade 17-åringen uppges vara i ett stabilt men fortsatt allvarligt tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 10:47
– av Isac Boman
Gunnar Strömmer hävdar att åtgärderna syftar till att "värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera.

Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det ”antisociala dominansbeteende” han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper.

”Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen”, skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier.

På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om ”problemen runt riksdagen”. Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar.

Polisen går in i ”särskild händelse” inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer.

Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar ”antisocialt dominansbeteende”.

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad ”antisocialt dominansbeteende” egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om ”ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned”.

”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra – olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”.

Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det.

”Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati”, hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender” och att ”trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter”.

Observatörer noterar att det ”antisociala dominansbeteende” som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs.

Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.