Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad november 2, 2022, Publicerad mars 28, 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

Annons:

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Organiserade brottsligheten

Publicerad yesterday 18:05
– av Jan Sundstedt
Anna Bakken Krantze tror inte på straff eller "hårdare tag" för att få bukt med unga gängkriminella.

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder.  Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.

En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.

Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.

— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.

Annons:

Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.

— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.

Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.

— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.

— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.

Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.

— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.

Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.

I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner på Kolmården svalde batterier

Publicerad yesterday 15:03
– av Redaktionen
Efter snabb behandling är delfinerna tillbaka till sitt vanliga jag – de äter gott och simmar runt som om ingenting hänt.

Två delfiner på Kolmården råkade få i sig batterier av misstag. Delfinariet stängdes ner, men nu uppges delfinerna vara undersökta och må bra.

Det var i samband med en rutinbehandling av en delfin som man råkade tappa en inhalator i golvet. Den gick sedan i delar, varpå vissa delar föll i bassängen där delfinerna håller till.

Just nu så håller vi delfinariet stängt för att dels behöver vi ju undersöka delfinerna, hålla dem under uppsikt och även undersöka bassängen, sade Annika Trosellius, Kolmårdens presstalespersonen, under lördagen till skattefinansierade SR.

Det visade sig att två delfiner fått i sig varsitt mindre batteri från den tappade inhalatorn. Efter det kunde man snabbt få ut batterierna och efter hälsoundersökningar konstatera att delfinerna mådde bra. Samtliga visar ett normalt beteende, äter och simmar vanligt.

Annons:

Under söndagen var delfinariet åter öppet och delfinerna utförde sina föreställningar.

Händelsen hör inte till vanligheten, menar Trosellius, och nu ska djurparken se över sina rutiner och sin hantering av utrustning för att något liknande inte ska kunna hända.

Dödsfall tidigare i år

I våras avled en av parkens delfiner, som hette Pärla. Det var först oklart vad dödsorsaken var, men i slutet av september konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt att Pärla avled till följd av en streptokocker-infektion som utvecklades till blodförgiftning, något som SR rapporterade om.

I många år har man lyft problematiken kring att hålla just delfiner i fångenskap. Delfiner, som är högintelligenta och sociala djur, påverkas ofta negativt både fysiskt och psykiskt av att hållas på djurparker – vilket har gjort att vissa länder, som exempelvis Storbritannien och Frankrike, implementerat starka lagar kring delfinhållning.

Under 2022 meddelade Kolmården att man kommer att påbörja en avveckling av delfinariet, i syfte att satsa mer på utrotningshotade arter. Däremot meddelade man så sent som 2024 att man inte kommit vidare i avvecklingen på grund av att man inte vet vart man ska placera de delfiner som idag hålls.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre kriminella nätverk står för hälften av gängvåldet

Organiserade brottsligheten

Publicerad yesterday 11:07
– av Redaktionen
Rawa Majid, Mikael Tenezos och Ismail Abdo leder de grupperingar som begått flest våldsdåd under året.

Foxtrot, Dalen och Rumba – tre kriminella nätverk och deras ledare bär skulden för nästan hälften av allt gängvåld som lett till personskador eller dödsfall i Sverige under 2025.

Trots omfattande polisinsatser efter den stora våldsvågen 2023 fortsätter samma gängtoppar att styra sina organisationer och anstifta våldsdåd från utlandet, det visar en intern lägesrapport som Bonniertidningen Expressen tagit del av.

Polisens rapport pekar ut tre huvudaktörer: Foxtrot med ledaren Rawa "Kurdiska räven" Majid, Dalennätverket med Mikael "Greken" Tenezos i spetsen, samt nätverket Rumba under Ismail "Jordgubben" Abdo.

"Det finns drygt 50 kartlagda nätverk i Sverige som bedöms ha mycket högt våldskapital. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att endast tre nätverk är involverade i närmare hälften av det våld som leder till personskador och/eller dödsfall", skriver polisen.

Annons:

Konflikterna mellan de tre nätverken har dämpats något sedan våldsvågen 2023, vilket syns i statistiken där skjutvapenvåldet minskat kraftigt, men polisen varnar samtidigt för att detta inte betyder att nätverken försvagats. Både Foxtrot och Dalen har i stället fokuserat på narkotikahandel och utför våldsdåd mot betalning.

Släpptes mot borgen – nu gripen igen

Rumba-nätverket uppges ha försvagats sedan ledaren Ismail Abdo greps av turkisk polis i början av juli 2025. Gripandet betraktas som en stor framgång för svensk polis, då nätverket misstänks för omfattande vapensmuggling och en lång rad våldsdåd.

Abdo hade tidigare gripits i Turkiet i maj 2024, då beväpnad med en laddad pistol och iförd skottsäker väst. Men han släpptes efter att ha betalat motsvarande cirka 6 500 kronor i borgen.

Smugglar handgranater från Balkan

Foxtrot, som bedöms vara det mest våldsdrivande nätverket, har enligt polisen "en etablerad logistikkedja för att smuggla vapen och handgranater från Balkan". Nätverket har genomfört flera dåd per månad under 2025, främst för att stärka sin position på narkotikamarknaden.

Bland de uppmärksammade händelserna märks en serie i Västsverige där en skjutning och fyra brandattentat genomfördes efter att nätverkets medhjälpare stulit över 30 kilo kokain. I ett annat fall utfördes tre sprängdåd mot en persons anhöriga som påtryckning för att denne skulle börja handla med Foxtrots narkotika.

Rawa Majid, som lämnade Turkiet hösten 2023, är fortsatt på fri fot. Uppgifter har gjort gällande att han suttit frihetsberövad i Iran och han har också beskyllts för att orkestrera dåd mot israeliska mål i Europa för den iranska regimens räkning.

I januari mördades Majids farbror i Husby. I ett förhör berättade Majids pappa att sonen lovat att inte hämnas.

— Han lovade mig att inte göra någonting, sa pappan. När polisen frågade varifrån sonen fick information om vem som beställt mordet blev svaret: "Han vet allt."

Polisen bedömer att "ett kritiskt beroende för nätverk Foxtrots våldsanvändning är sannolikt de strategiska personer som befinner sig utomlands".

Ny våldsvåg att vänta

Mikael Tenezos, den tidigare hockeytalangen som leder Dalennätverket, är i sin tur häktad i sin utevaro men styr sitt nätverk från Mexiko. Trots svenska myndigheters upprepade vädjan, senast i februari 2025, har han ännu inte gripits.

Dalen-nätverket dominerar narkotikahandeln i norra Sverige, med Gävle som ny central distributionsort. Nätverket utför även våldsdåd mot betalning, främst hot, våld och skuldindrivning för ekobrottslingar. Vapnen som använts har i hög grad kommit från Rumba-nätverkets smuggling från Turkiet.

Polisen varnar för risk att en ny storkonflikt kan bryta ut om Foxtrot och Dalen krockar på narkotikamarknaden. Båda nätverken bedöms ha förmåga att snabbt växla upp och genomföra flera våldsdåd på kort tid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra av fem småbarn får för mycket skärmtid

Publicerad yesterday 09:11
– av Redaktionen
Barn under två år bör inte använda skärmar överhuvudtaget.

Fyra av fem svenska barn i ettårsåldern exponeras för mer skärmtid än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Det var förra året som Folkhälsomyndigheten gav ut riktlinjer kring skärmtid för barn och unga. Bland annat rekommenderade man att 13–16-åringar skulle halvera sin skärmtid, som i snitt då låg på 6,5 timmar per dag. Vidare rekommenderade man att barn mellan två och fem år bör använda skärm max en timme per dygn, samtidigt bör barn under två år inte använda skärm överhuvudtaget.

I studien, som publicerats i Acta Paeditrica, har man tittat på vanor bland svenska barn som är 18 månader gamla och fyra år gamla. Totalt deltog 1078 18-månaders barn och 750 fyraåringar.

Resultaten visar att endast 22 procent av barnen som var 18 månader klarar de nysatta riktlinjerna på vardagarna. Under helgerna klarade 17 procent av dem den rekommenderade skärmtiden.

Annons:

Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH, till TT.

Bland fyraåringar höll 60 procent riktlinjerna under vardagar och 28 procent under helgerna.

Fysisk aktivitet

Vidare kunde man konstatera att bara hälften av fyraåringar rörde sig tillräckligt mycket. Bland flickor i den åldern följde 42 procent riktlinjerna för fysisk aktivitet, samtidigt som 60 procent av pojkarna gjorde det. Forskarna varnar att det kan få konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.

Studien visade att barn till föräldrar som var högutbildade i högre grad klarade av riktlinjerna för både skärmtid och fysisk aktivitet. En förklaring kan vara att dessa barn oftare hade någon form av aktivitet eller idrott under veckorna, men också att det var vanligare att man cyklade eller tog en promenad till förskolan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.