Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad november 2, 2022, Publicerad mars 28, 2018 – av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

Annons:

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Folkhälsomyndigheten vill narkotikaklassa röd flugsvamp

Publicerad Igår 09:51 – av Redaktionen

Produkter med muskimol från röd flugsvampar har blivit alltmer populära och säljs ofta som naturmedicin. Nu vill Folkhälsomyndigheten att regeringen stoppar handeln genom att klassificera substansen som narkotika.

Den röda flugsvampen har länge betraktats som en symbol för giftig svamp, men den är inte fullt så giftig som den vita flugsvampen – som är dödlig. Historiskt ska den röda flugsvampen ha använts bland annat av sibiriska schamaner för att ändra sitt medvetandetillstånd för att kunna etablera kontakt med andevärlden i ritualer.

I Sverige åt man under 1800-talet knappt någon svamp, men röd flugsvamp ansågs ändå användbar då man använde den som insektsgift mot flugor, varifrån den också fått sitt namn. När det blev ont om mat för svenskarna försökte myndigheterna uppmana till mer svampätning, vilket i korthet ledde till att ett gäng svampintresserade svenskar menade att den röda flugsvampen gick att äta, något som Populär Historia skrivit om. Under 1970-talet började svampen få sitt dåliga rykte efter ny kunskap om svamparter började ta form.

Utgör risk

Muskimol är en psykoaktiv substans som kan ge lugnande och hallucinogena effekter, och idag lyfts ämnet ofta fram av så kallade alternativa hälsogrupper för att kunna hjälpa mot bland annat sömnstörningar. Det anordnas även så kallade retreats där deltagarna intar svampen under ceremoniella former.

Annons:

Nu vill Folkhälsomyndigheten narkotikaklassa ämnet. Enligt myndigheten finns substansen i dag att köpa som godis och i e-cigaretter via olika nätbutiker och man betonar att svampen är giftig och att man utsätter sig för en risk. Utöver relativt vanliga symptom som huvudvärk, yrsel, illamående och hallucinationer finns det bland annat rapporter om personer som hamnat i koma efter att ha tagit preparatet.

Den har egenskaper som är för fara för människors liv och hälsa och som man kan antas användas i syfte att uppnå berusning, sade Adli Assali, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till P3 Nyheter.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA förbjöd handel med muskimol i slutet av förra året. I somras inledde Folkhälsomyndigheten en egen utredning efter en begäran från Tullverket, som hade beslagtagit substansen vid gränskontrroller. Regeringen ska nu besluta om ämnet ska klassas som narkotika i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Swebbtv tillbaka på YouTube efter flera års avstängning

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad november 13, 2025 – av Jan Sundstedt
Efter fem års avstängning är Swebbtv tillbaka på YouTube.

Den oberoende kanalen Swebbtv har efter fem år återaktiverats på YouTube, efter att kontot 2020 stängdes ner för återkommande kritik mot coronahanteringen och användande av så kallad "hatretorik".

YouTube stängde av Swebbtv:s konto permanent i december 2020 och raderade hundratals uppladdade videor. Kanalen hade då omkring 65 000 följare och miljontals visningar per månad.

Nedstängningen skedde dagen före julafton och väckte starka reaktioner bland alternativa medier i Sverige.

Flera sajter höll under en dag sina sidor stängda i protest, och istället visades en svart skärm med text som kritiserade regeringens agerande. Även Sverigedemokraterna uttryckte kritik mot censuren.

Annons:

Coronakritik bakom avstängningen

Google, som äger YouTube, hänvisade till att Swebbtv uttryckt misstro mot den officiella beskrivningen av coronasituationen. I ett av programmen kallade en inringare pandemin för en "plandemi" och menade att den utnyttjades för att förändra det ekonomiska systemet i främst västvärlden.

Dessutom pekade Google på att kanalen brutit mot reglerna om "hatretorik" när asylsökande afghaner benämndes "ljugande skäggbarn".

Censuren kopplas även till politiskt tryck: under valrörelsen 2018 ska justitieminister Morgan Johansson (S) ha uppmanat Google och Facebook till "frivillig censur" på statens vägnar, med medverkan av bland annat Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson.

Beslutet att återaktivera kontot kommer efter att amerikanska kongressen tvingade Google att erkänna politisk censur på plattformen.

YouTube meddelade strax därefter att vissa tidigare avstängda användare får återvända, däribland Swebbtv, som sedan 2020 drivit en egen videoplattform.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alle man till Södertörn!

Länsförsäkringar-affären

  • Det har gått tre år sedan Länsförsäkringar Bank inledde sina angrepp på både den oberoende mediestiftelsen som startats för att stötta oberoende journalistik, på mediebolaget bakom Nya Dagbladet och på redaktionsledningen och dess privata bankkonton.
  • Den 10-11 december möter vi slutligen banken i Södertörns tingsrätt där huvudförhandlingen kommer att äga rum.
  • Läsare som följt processen välkomnas att deltaga på plats och utnyttja allmänhetens rätt att närvara under förhandlingen och se banken ställas till svars för sitt övergrepp på den fria journalistiken.
Uppdaterad november 13, 2025, Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Isac Boman och Markus Andersson från redaktionsledningen står också bakom den oberoende mediestiftelsen som nu möter Länsförsäkringar Bank i rätten.

Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen, tvingas de till slut stå till svars för sitt agerande.

I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022 i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket.

När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelande sitt organisationsnummer för att att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring.

Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige.

Annons:

Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken.

Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar.

I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton.

Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt.

Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp.

Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet

Så deltar du på rättegången

Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar.

Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 10-11 december kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen.

Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för de som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen.

Klockan 09.00 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten.

— Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av att bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi.

Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige!, säger tidningens chefredaktör Markus Andersson.

I skrivande stund saknas bara drygt 60 000 kronor till det uppsatta insamlingsmålet på 250 000 kronor. Redaktionen är mycket tacksam för hjälpen hela vägen fram.

Bakgrund stiftelsen

Stiftelsen hette initialt Stiftelsen Nya Dagbladet men bytte sedan namn till Nordiska Stiftelsen för oberoende medier då ambitionen breddades att stötta oberoende journalistik inte bara i Sverige utan kunna stötta verksamheter i hela Norden och eftersom stiftelsens arbete är helt fristående från Nya Dagbladets redaktionella verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminalvården vill inte låsa in 13-åringar

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter kraftig kritik. I sitt remissvar skriver Kriminalvården att den inte är rustad att ta emot så unga barn i fängelse och att de bör tas om hand på andra sätt.

Till den 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar för barn där både 15–17-åringar och 13–14-åringar som dömts för grova brott ska avtjäna straff. Samtidigt avvecklas platserna på de särskilda ungdomshemmen, SiS-hem.

I remissvaret skriver Kriminalvården att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt".

De här synpunkterna blir mer påtagliga ju yngre barn det handlar om, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef, till TT.

Annons:

Kriminalvården är tydlig med att organisationen inte har de resurser som krävs. Man saknar både kompetens och lämpliga lokaler för att hantera barn ner i 13-årsåldern inom fängelser, häkten eller öppna påföljder som frivård. Även praktiska problem som undervisning måste kunna hanteras. Samtidigt påpekas att straffbarhetsålderns nivå i slutändan är en politisk fråga.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver att regeringen kommer att "analysera alla remissvar noggrant". Han betonar att samhället måste "på ett helt annat sätt än i dag omhänderta barn" vid de allvarligaste brotten, både för att skydda offer och samhället, men även barnen själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.