MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 24 juli 2025

torsdag 24 juli 2025

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

publicerad 28 mars 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

”Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon”, försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att ”larmet” har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var ”godkända”? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad ”värdegrund”, snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bara en ambulans i tjänst i centrala Stockholm

Ökade otryggheten

publicerad Igår 15:10
– av Markus Andersson
"Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är som nu, inte ens under pandemin", enligt huvudskyddsombudet för ambulanssjukvården.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under tisdagskvällen fanns endast en ambulans i tjänst i centrala Stockholm. Orsaken är personalbrist. Nu kräver oppositionen att det rödgröna regionrådet tar fram en krisplan.

Vid citystationen i Stockholm finns normalt fyra ambulanser, men under veckan var bara en av dessa i tjänst. Enligt Emil Skoglund, huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm, är situationen den värsta någonsin.

Vi får mellan 30 till 40 sms dagligen om vakanta pass. Vi har ställda bilar överallt. Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är nu, inte ens under pandemin, säger han till den Schibstedtägda skvallertidningen Aftonbladet.

Skoglund varnar för att personalbristen utgör ett direkt hot mot stockholmarnas säkerhet och att det finns risk för att allvarligt skadade eller sjuka inte får ambulans i tid. Han pekar på förändrade arbetsvillkor och kraftigt sänkta ingångslöner som huvudorsaker.

Emil Skoglund är huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm. Foto: privat

Verksamhetschef tonar ned krisen

Jani Sundqvist, verksamhetschef för AISAB som ansvarar för ambulanssjukvården i region Stockholm, har en mindre dramatisk syn på läget. Han hänvisar till systemet med ”gränslös dirigering” som innebär att ambulanser från andra stationer kan täcka upp.

Det är inte så att området som city täcker för bara har en bil, förklarar Sundqvist, som hoppas att ett nytt kollektivavtal i höst ska förbättra situationen.

Opposition kräver krisplan

Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är hårt kritisk.

Det är helt oacceptabelt att Sveriges huvudstad befinner sig i en situation där en ambulans ska serva hundratals människor. Det är ett hot mot människors liv och hälsa, säger han.

Moderaterna kräver att regionrådet Talla Alkurdi (S) kallar in regionstyrelsen för att ta fram en krisplan. Under onsdagsmorgonen höll Alkurdi ett krismöte med Vårdförbundet Stockholm.

Region Stockholm styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Boverket ska utreda SD:s ”Sverigehus”

Bostadsbristen

publicerad 22 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman Mikael Eskilandersson kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil.

Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om ”Sverigehuset” – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov.

— Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Rött hus med vita knutar

När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil.

Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i ”traditionell svensk byggstil”.

— En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson.

Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen.

— Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.

Ska förenkla och förkorta byggprocessen

Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation.

I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.

Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.

Kritik från Centerpartiet

Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för ”ett hån mot alla unga vuxna” och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen.

— Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad.

Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Energikrisen

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
LKAB - gruva samt administrationsbyggnad i Kiruna.
LKAB hoppas i och med den nya fyndigheten göra Sverige mindre oberoende av utländska aktörer vad gäller jordartsmetaller. OBS: Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.

EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.

Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.

EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.

Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.

Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.

Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.

Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.

Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.

Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Per Geijer-fyndigheten

Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.

Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.

Källa: LKAB via Dagens Industri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Malmö: Fem sprängningar på en vecka

Ökade otryggheten

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Malmö
Den senaste tidens ökning av sprängdåd i Malmö oroar såväl polis som allmänhet. OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Malmö har drabbats av en våg av sprängdåd – minst fem explosioner har skett under den gångna veckan. Flera bostadsområden har skadats, men ännu har ingen gripits. Polisen misstänker att händelserna är kopplade till kriminella nätverk.

Under vecka 29 har flera kraftiga detonationer väckt de boende i Malmö. Samtliga fall utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Natten till fredag inträffade en explosion vid en villa i Virentofta. Sprängningen, som skedde strax efter klockan halv tre, orsakade omfattande skador på fastigheten och området spärrades av.

Vi har gjort fynd på en av platserna och får titta närmare på det tillsammans med eventuella samband, hotbilder och varför det händer på just dessa platser, säger polisens presstalesman Katarina Rusin till skattefinansierade SVT.

Bara några timmar senare skadades ett flerfamiljshus i Bunkeflostrand av en ny sprängning. På två balkonger krossades rutor, men inga personer skadades.

Även i Rosengård inträffade en sprängning när en handgranat kastades in i ett trapphus under onsdagskvällen. Ingen människa kom till skada, men förödelsen i fastigheten blev omfattande.

Vi kan bekräfta att det har skett en detonation på botten i trapphuset till ett flerfamiljshus. Endast materiella skador har orsakats, på bland annat lägenhetsdörrar, kommenterade vakthavande befäl Peter Martin vid polisen.

Två ytterligare explosioner har registrerats i polisens händelserapporter. Bland annat ska ett flerfamiljshus i Limhamn ha utsatts för en sprängning under söndagskvällen, men för närvarande saknas mer exakt information.

Enligt färska rapporter har två män anhållits misstänkta för sprängningen i Limhamn. Männen är enligt uppgifter i 30-årsåldern. Inga ytterligare gripanden har gjorts och polisen arbetar nu med förstärkta resurser i de utsatta områdena.

Vi tror även att det finns fler vittnen som kan ha sett eller hört något, säger Katarina Rusin.

Malmö är därmed fortsatt hårt drabbat av sprängvåld, som enligt polisen tydligt trappats upp under sommaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.