MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 16 augusti 2025

lördag 16 augusti 2025

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

publicerad 28 mars 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

”Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon”, försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att ”larmet” har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var ”godkända”? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad ”värdegrund”, snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad 14 augusti 2025
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Äldre får billigare tandvård

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen
Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.

Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.

— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.

Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.

Minska med hälften

För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.

Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.

Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.

Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arbetslösheten fortsätter att stiga

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
I slutet av juli var drygt 373 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med cirka 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.

Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.

Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.

Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.

Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar vill ha fysiska fjällkartor

Digitaliseringen

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.

Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.

Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.

Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.

En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.