Annons:

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad september 5, 2025
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Annons:

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

"Försiktigt positiva"

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

"Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker", skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:42
– av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump pressar Zelenskyj att acceptera Rysslands fredsvillkor

Kriget i Ukraina

Uppdaterad Igår kl 13:23, Publicerad oktober 20, 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Donald Trump har enligt flertalet källor uppmanat Volodymyr Zelenskyj att gå med på Rysslands krav för att avsluta kriget i Ukraina. Ett stormigt möte i Vita huset på fredagen uppges ha präglats av höjda röster, argumentation samt Trumps upprepade återgivning av Putins ståndpunkter.

Under mötet lär Trump ha varnat Zelenskyj för att Putin hotat med att "förstöra Ukraina", om landet inte accepterar villkoren, rapporterar Financial Times.

Källor med insyn uppger att mötet mellan parterna flera gånger urartade i "skrikande bråk", där Donald Trump använt svordomar och kastat frontlinjeskartor över rummet.

Trump uppges ha insisterat på att Zelenskyj måste överlämna hela Donbass-regionen till Moskva, och återgav argument som Putin hade framfört i ett telefonsamtal dagen innan. Samtidigt stödde han senare en frysning av de nuvarande frontlinjerna, vilket speglar hans föränderliga hållning i frågan.

Annons:

Zelenskyj och hans delegation hade hoppats övertyga Trump att leverera kryssningsmissilerna Tomahawk till Ukraina, men USA:s president vägrade.

Om uppgifterna stämmer kan sammanträdet liknas vid det konfliktfyllda mötet i februari, där Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj för bristande tacksamhet gentemot USA.

Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Mötet mellan Zelenskyj och Trump i februari tidigare i år slutade i öppet gräl. Faksimil: Fox4

Zelenskyjs ståndpunkt oförändrad

Europeiska tjänstemän uppger att Trump vid flera tillfällen upprepade Putins argument ord för ord, även när de motsade hans egna tidigare uttalanden om Rysslands svagheter.

En tjänsteman sade att Trump kallade konflikten för en "specialoperation, inte ens ett krig" och varnade Zelenskyj att Ukraina riskerade förstörelse.

Trump uttryckte också att Rysslands ekonomi "går bra", vilket kontrasterar mot hans tidigare offentliga uttalanden om att Putins ekonomi är nära kollaps.

Zelenskyj kommenterade till journalister: – Trump vill ha en snabb seger, ett slut på kriget, och det skulle vara en seger för alla rimliga människor. Putin däremot vill ha total ockupation av Ukraina.

Efter mötet uttalade Zelenskyj att han klargjort för Trump att Ukrainas ståndpunkt förblir oförändrad. Trump sa till Fox News på söndagen att han var övertygad om att konflikten skulle kunna avslutas, och tillade att Putin "kommer att ta något, han har vunnit viss mark".

Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Samtidigt som fredsförhandlingarna mellan parterna präglas av oenighet och envishet fortsätter striderna med oförminskad styrka (arkivbild juni 2025). Foto: faksimil/Youtube/@CNN

Donbass i utbyte mot andra regioner

Putin har i samtal med Trump föreslagit att Ukraina överlämnar hela Donbass i utbyte mot mindre områden i Kherson och Zaporizhzhia. Zelenskyj uppgav dock att det fortfarande saknas klarhet om exakt vad Ryssland är villigt att ge upp i dessa regioner.

Ukrainska tjänstemän varnar för att ge upp det resterande Donbass skulle ge Moskva territorium som man endast delvis kontrollerar, sedan kriget inleddes för över tre år sedan.

Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger: – Att ge Donbass till Ryssland utan strid är oacceptabelt för det ukrainska samhället, och Putin vet det. Det handlar inte om territorium, utan om att försvaga oss inifrån.

Trumps upprepning av Putins retorik dämpade förhoppningarna hos många europeiska allierade om ökat stöd till Kiev, trots att han tidigare uttryckt frustration över Putins ovilja att förhandla direkt med Zelenskyj.

Zelenskyj kommenterade efter hemkomsten: – Vi har kommit närmare ett möjligt slut på kriget. Det betyder inte att det definitivt kommer att sluta, men president Trump har uppnått mycket i Mellanöstern, och på den vågen vill han avsluta Rysslands krig mot Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 19, 2025
– av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 15, 2025
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA - den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.