MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 24 september 2025

onsdag 24 september 2025

var embedConfig = { "hash": "6o58oq3", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgiens premiärminister: Väst försöker iscensätta statskupp

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 7:05
– av Markus Andersson
Kobakhidze varnar för att demonstrationerna kan leda till samma kaos som i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze anklagar utländska underrättelsetjänster för att finansiera de regeringskritiska protesterna och varnar för att dessa försöker iscensätta en kupp liknande den i Ukraina 2014.

Uttalandet kommer efter växande press från västerländska regeringar och inhemska protester, som fördömt vad de betraktar som Georgiens avsteg från landets planerade väg mot EU-medlemskap.

Vid måndagens presskonferens drog Kobakhidze paralleller till Euromaidan-protesterna i Kiev och riktade skarp kritik mot oppositionspartierna.

— En revolution orkestrerad av en utländsk underrättelsetjänst kommer inte att inträffa i Georgien. Vi kommer inte att tillåta det. Vi besitter alla nödvändiga resurser för att förhindra detta, sade Kobakhidze till journalisterna.

Premiärministern betonade upprepade gånger kopplingen till händelserna i Ukraina 2014 och vad som följde därefter.

— Allt detta är orkestrerat av utländska säkerhetstjänster, precis som det var under Maidan. Ni minns hur dessa protester finansierades av utländska underrättelsetjänster, och ni minns också vad som följde för Ukraina, sade han.

”Måste avslöja all extern inblandning”

Kobakhidze hävdade att den ukrainska staten har kollapsat och att landet genomlidit två krig – båda utlösta av revolutioner finansierade från utlandet.

— Naturligtvis kan vi inte tillåta att ett sådant scenario utspelas i Georgien. Vi har helt enkelt inte resurserna för det. Därför måste vi avslöja all sådan extern finansiering och inblandning, betonade premiärministern.

Georgien, som är en före detta sovjetrepublik, har under senare år hamnat i konflikt med EU om landets demokratiska utveckling och reformarbete.

Euromaidan-protesterna i Kiev började i november 2013 efter att Ukrainas regering avbrutit planerna på ett associeringsavtal med EU. Demonstrationerna, som fick omfattande västerländskt stöd, eskalerade sedan under vintern.

Över hundra personer dödades i sammandrabbningarna och i februari 2014 tvingades president Viktor Janukovytj och hans pro-ryska administration att avgå och ersattes snabbt av en USA- och EU-stödd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polen redo att skjuta ner ryska flygplan

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 13:44
– av Markus Andersson
Ryskt stridsflygplan av typen Sukhoi Su-57.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polen kommer inte att tveka att skjuta ner alla objekt som man anser kränker landets luftrum eller utgör ett hot. Det meddelade premiärminister Donald Tusk under gårdagen.

Han vill också se garantier att Sverige och övriga Nato-länder sluter upp bakom Polen om situationen eskalerar.

Uttalandet kommer efter en rad incidenter där ryska flygplan och drönare enligt företrädare för Nato-länder ska ha kränkt deras territorium. På fredagen uppgav Estland att tre ryska stridsflygplan flugit in i estniskt luftrum, vilket ledde till att FN:s säkerhetsråd sammankallades för ett krismöte på måndagen.

Ryssland har tillbakavisat anklagelserna och hävdar att påståendet om luftrumskränkningen är falskt och endast syftar till eskalera spänningarna ytterligare.

”Kommer skjuta ner flygande objekt”

Den påstådda estniska incidenten är den senaste i raden av vad Nato-länder beskriver som oacceptabla ryska kränkningar. Natten mellan den 9 och 10 september uppges mer än 20 ryska drönare ha trängt in i polskt luftrum, enligt polska myndigheter och på fredagen rapporterade Polen dessutom att två ryska stridsflygplan kränkt säkerhetszonen kring borrplattformen Petrobaltic i Östersjön.

— Vi kommer att fatta beslutet att skjuta ner flygande objekt när de kränker vårt territorium och flyger över Polen – det råder absolut ingen tvekan om det, sade Donald Tusk vid en presskonferens i Warszawa.

Premiärministern höll mötet efter ett extraordinärt regeringssammanträde med militära företrädare och räddningstjänstpersonal, som sammankallats efter vad Polen beskriver som de senaste luftrumskränkningarna.

Vill ha Nato-garantier

Samtidigt betonade Tusk behovet av återhållsamhet när situationen inte är helt tydlig. Han tog upp exemplet med vad Polen uppger var ryska stridsflygplan som flög över Petrobaltic-plattformen.

— När vi har att göra med situationer som inte är helt tydliga, såsom den senaste flygningen av ryska stridsflygplan över Petrobaltic-plattformen – men utan någon egentlig kränkning eftersom det inte rör sig om våra territorialvatten – då måste man verkligen tänka två gånger innan man fattar beslut som kan utlösa en mycket akut fas av konflikt.

Den polska premiärministern underströk också vikten av att NATO-alliansen står enad om det Polen beskriver som Rysslands provocerande beteende skulle leda till att konflikten förvärras.

— Jag måste också vara helt säker på att alla allierade kommer att behandla detta på exakt samma sätt som vi gör, fortsatte Tusk, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Redan samma dag kom stöd från Storbritannien, där utrikesminister Yvette Cooper varnade Moskva för att de påstådda luftrumskränkningarna riskerar att leda till en direkt väpnad konfrontation med Nato. Hon slog också fast att alliansen kommer att konfrontera alla plan som opererar i Natos luftrum utan tillstånd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moldaviens expresident: EU vill använda oss som kanonmat mot Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 7:03
– av Isac Boman
Väst vill använda Moldavien som en "plattform" i ett krig mot Ryssland, enligt Dodon.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Moldaviens före detta president Igor Dodon varnar för att hans land riskerar att dras in i ett potentiellt krig mellan Väst och Moskva när landets nuvarande regering rustar upp militären och närmar sig EU och Nato.

Den pro-ryske Dodon går till skarpt angrepp mot EU:s planer för hans hemland och varnar för att landet kan komma att användas som slagfält i en framtida konflikt med Ryssland.

— Det är tydligt att Europa förbereder sig för krig med Ryssland, säger Dodon i en intervju med den ryska statliga nyhetsbyrån RIA-Novosti på söndagen.

Den före detta presidenten, som ledde Moldavien mellan 2016 och 2020 och nu leder oppositionen mot president Maia Sandus västorienterade regering, drar paralleller till situationen i Ukraina.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};

— Det är tydligt att de i denna situation strategiskt behöver vissa närliggande länder som de kan använda som plattformar för krig. De vill använda Moldavien som kanonmat, som ytterligare ett land att använda mot Ryssland, säger han.

Ökade militärutgifter i EU

Dodans utspel kommer efter att EU-länderna kraftigt ökat sina försvarsbudgetar sedan Rysslands gick in i Ukraina 2022. Blocken har enats om att satsa 800 miljarder euro, motsvarande över 9 300 miljarder kronor, fram till 2030 genom initiativet Security Action for Europe (SAFE).

Flera EU-politiker har också varnat för det ”ryska hotet” – påståenden som Moskva konsekvent avvisat som ”nonsens” och försäkrat att man inte har några aggressiva planer mot EU.

Moldavien, en före detta sovjetrepublik med cirka 2,5 miljoner invånare som ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina, ”behöver absolut inte” att dras in i en sådan konflikt, understryker Dodon.

Militär upprustning i Moldavien

Den tidigare presidenten pekar på flera tecken som oroar honom. Under de senaste åren har Moldavien ökat sin militärbudget markant, tillkännagett planer på att bygga en ny militärbas utanför huvudstaden Chișinău och investerat i dyra radarstationer.

— Allt detta görs inte utan anledning, konstaterar Dodon.

President Maia Sandu har å sin sida målat upp en helt annan bild av situationen. I ett tal till Europaparlamentet tidigare denna månad hävdade hon att EU-medlemskap ”är en överlevnadsfråga” för Moldavien och anklagade Ryssland för att ha ”släppt lös hela sitt arsenal av hybridattacker” mot landet.

EU-kandidat tillsammans med Ukraina

Moldavien beviljades EU-kandidatstatus 2022, samtidigt som Ukraina. Sandu har även öppnat för möjligheten att landet skulle kunna ge upp sin neutralitet och gå med i ”en större allians”, även om hon inte specifikt nämnde NATO.

Den ryska underrättelsetjänsten SVR varnade i juli för att Nato formar Moldavien till en militär ”murbräcka” mot Ryssland. Underrättelsetjänsten anklagade Sandu för att ha sålt ut nationens intressen till Väst och beskrev hennes styre som en ”kompradorregim” – en term som används för lokala ledare som anses tjäna utländska intressen på bekostnad av sitt eget land.

Moldavien har sedan självständigheten 1991 försökt balansera mellan väst och Ryssland, men landet har under senare år tagit tydliga steg närmare EU och bort från Moskvas inflytandesfär.

Igor Dodon var Moldaviens president 2016-2020 och är idag ledare för oppositionspartiet Socialistpartiet. Under sin presidentperiod hade han regelbundna möten med Vladimir Putin och arbetade för närmare relationer med Ryssland.

I presidentvalet 2020 förlorade han mot Maia Sandu, som var EU:s och USA:s föredragna kandidat. Efter valnederlaget har han ställts inför rätta för korruption och andra anklagelser som han själv avvisar som politiskt motiverade och ett sätt att försöka tysta honom.

Dodon förespråkar Moldaviens konstitutionella neutralitet och motsätter sig medlemskap i NATO och EU. Han argumenterar för att landet bör balansera mellan Öst och Väst för att undvika konflikter.

Socialistpartiet är ett av Moldaviens största oppositionspartier och Dodon fortsätter att vara en central figur i moldavisk politik som företrädare för den del av befolkningen som motsätter sig ökat västerländskt inflytande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polska regeringen: F-16-robot träffade hus i östra Polen

Det nya kalla kriget

publicerad 18 september 2025
– av Jan Sundstedt
Wyryki östra Polen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett hus i östra Polen skadades i förra veckan när polska styrkor försökte skjuta ner påstådda ryska drönare – men enligt nya uppgifter rör det sig troligen om en robot avfyrad från ett polskt F-16-flygplan och inte ryska drönare.

Ett bostadshus i samhället Wyryki-Wola i östra Polen skadades natten till den 10 september i samband med att polska styrkor reagerade på en drönarintrångsvarning.

Från början uppgav lokala myndigheter att en rysk drönare hade orsakat förödelsen, men nya uppgifter pekar på att det i själva verket var en robot från ett polskt F-16-flygplan som träffade byggnaden, rapporterar skattefinansierade SVT.

Enligt Tomasz Siemoniak, minister för Polens särskilda säkerhetstjänster, avfyrade polska flygplan robotar under insatsen mot de misstänkta drönarna. Det mesta tyder på att en av robotarna hamnade ur kurs, förmodligen på grund av ett tekniskt fel i navigationssystemet, och i stället träffade huset ifråga.

Tak, murverk och takstolar skadades, men inga människor uppges ha kommit till skada.

Drönarnas ursprung

Vilket ursprung de utpekade drönarna hade är fortfarande oklart. Polens regering och militära källor har pekat på Ryssland, men flera experter menar att andra scenarier inte kan uteslutas.

Det kan handla om exempelvis elektroniska störningar som fört drönarna ur kurs, en avsiktlig överflygning eller i värsta fall en provokation i syfte att vilseleda.

Militären har lovat att stå för reparationskostnaderna för huset i Wyryki-Wola och betonar att en grundlig utredning pågår. Händelsen har skapat debatt i Polen, där president Karol Nawrocki krävt att regeringen förklarar omständigheterna och säkerställer att liknande misstag inte upprepas.

Incidenten kommer efter en rad tillfällen där polska myndigheter larmat om intrång i landets luftrum. Frågan har därmed fått en säkerhetspolitisk dimension och väcker oro i landet. Samtidigt understryker myndigheter att inga civila skadades och att man tar händelsen på största allvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.