Varje år läcker flera miljarder kronor från den svenska välfärden till organiserade brottslighet och skapar oro kring huruvida skattepengarna också finansierar gängvåld.
Kriminologen Alberto Chrysoulakis och Carina Gunnarson, docent i statskunskap, varnar för att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot våra välfärdssystem.
Alberto Chrysoulakis, doktor i kriminologi samt universitetsadjunkt vid Malmö universitet, konstaterar att svenska institutioner är sårbara för infiltration och korruption, inte sällan med kopplingar till de kriminella gängen.
– Även om inte allt behöver vara kopplat till kriminella nätverk, kan man förvänta sig att en viss del är det, uppger Chrysoulakis i en intervju med forskning.se.
Ekonomistyrningsverket uppskattade förlusterna från felaktiga utbetalningar 2021 till mellan 13 och 16 miljarder kronor. Carina Gunnarson, docent i statskunskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut, påpekar att välfärdsbrott kan inkludera manipulation av tidsscheman, felaktiga bidrag och olika former av korruption.
– Välfärdssektorn är ett område där vi vet att det försvinner mycket pengar, konstaterar Gunnarson.
Gunnarson understryker att förändringar i välfärdssystemen och införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) har ökat sårbarheten, då det skapat utrymme för både seriösa och oseriösa aktörer. Hon menar att sådana reformer ofta kan leda till korruption.
– Reformer är generellt en riskfaktor för korruption, och här har vi genomfört en sådan utan att utveckla kontrollsystemen tillräckligt mycket, betonar hon.
Projekt Omega
I det pågående Forte-finansierade forskningsprojektet Projekt Omega, undersöker Chrysoulakis samband mellan välfärdsbrott och annan brottslighet. Genom att analysera data från krypterade chattar och domar hoppas han få en djupare förståelse för hur kriminella nätverk fungerar och hur välfärdsbrott kan bidra till dessas inkomst.
– På så sätt kan man få en unik inblick i informationsflödet inom kriminella nätverk, säger Chrysoulakis.
Både Chrysoulakis och Gunnarson varnar för att välfärdsbrottslighet kan underminera tilliten till staten och demokratin om inte åtgärder vidtas. Gunnarson betonar vikten av samarbete mellan myndigheter och att vara proaktiv innan problemen eskalerar.
– Vi behöver ha resurser och rätt arbetsmetoder, och samarbete mellan olika myndigheter. Lärdomen är att agera i tid, innan det har gått för långt.
Välfärdsbrott
Välfärdsbrott innebär att individer, företag eller andra aktörer manipulerar välfärdssystemen för egen vinning. Det kan exempelvis ske genom att enskilda personer får bistånd genom att lämna felaktiga uppgifter, eller att företag utnyttjar offentliga upphandlingar för att begå brott.
De ersättningar som resulterar i störst felaktiga utbetalningar i kronor räknat är:
- Assistansersättning (1,1–2,9 miljarder kronor)
- Sjukpenning (1,7–2,6 miljarder kronor)
- Lönebidrag (0,9–1,8 miljarder kronor)
- Tillfällig föräldrapenning (1,3–1,5 miljarder kronor)
Källa: ESV (2022).
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
