En ny utredning föreslår att fastighetsägare kan bli skyldiga att finansiera kommuners ”klimatanpassningsåtgärder”, med kostnader som kan uppgå till hundratusentals kronor.

Förslaget, som överlämnats till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), ger kommuner rätt att exempelvis bygga översvämningsskydd för att skydda ”angelägenheter av allmänt intresse” – och sedan ta ut avgifter från fastighetsägare som anses dra nytta av åtgärden.

Utredaren Johan Hjalmarsson framhåller själv att begreppet ”allmänt intresse” är medvetet brett och luddigt formulerat.

– Det kan vara byggnader som kommunhus och skolor, men behöver inte vara det. Det kommer att behöva finnas en kommunal koppling, men det behöver inte vara en kommunal anläggning, säger han till statstelevisionen.

För att avgiften ska gälla måste dock en ”betydande risk” för skada vid en specifik naturhändelse existera, och denna risk måste elimineras genom åtgärden. En fastighetsägares totala avgift får inte överstiga 10 procent av fastighetens marknadsvärde.

”Kan inte ta ut hur höga avgifter som helst”

Liberalernas klimat- och miljöminister, Romina Pourmokhtari, hävdar i sin tur att förslaget handlar om att hantera den påstådda klimatkrisens direkta konsekvenser:

– På samma sätt som vi har stor respekt och stark vilja att försvara äganderätten i Sverige, följer med äganderätten inte bara friheter utan också skyldigheter. Det här är ett exempel på konsekvenserna av klimatförändringarna som är reella. Inte i framtiden utan idag, och det måste man ha med sig, bedyrar hon.

Hon lovar vidare att kommunerna ”inte kan ta ut hur höga avgifter som helst”.

– Huruvida regeringen kommer att genomföra det här eller inte är ingenting vi kan berätta idag, fortsätter hon och beskriver förslagen som ”intressanta”.

Alla kuststräckor kan inte skyddas

Utredningen föreslår också att staten tar ansvar för att skydda vissa kuststräckor mot översvämningar genom fysiska skydd, och Hjalmarsson medger att man här kommer att tvingas prioritera och välja vad som ska skyddas och vilka samhällen som ska lämnas vind för våg.

– Men det handlar inte om att det här är någonting som förändras över en natt utan det är ju kostnader som kommer att kunna spridas ut under en lång rad år.

Han hävdar att behovet är brådskande och att han ”mött många kommuner som ser behov av att få besked från staten nu”.

Maxtemperaturer på äldreboenden

Utredningen lyfter även behovet av att införa maxtemperaturer i lokaler för särskilt utsatta grupper, som äldre.

– Redan i dag är värmeböljor ett stort problem för äldre i vårt samhälle. Så jag tycker att det är väldigt viktigt att de här frågorna kommer upp i ljuset och att man diskuterar vad vi kan göra, säger Pourmokhtari.

För kommuner kan detta innebära krav på att installera luftkonditionering i äldreboenden.

– Om krav är vägen framåt är det något regeringen kommer behöva titta på. Men insatser kommer krävas, och det görs för lite idag, tillägger ministern.

Utredarens betänkande kommer nu att beredas i Regeringskansliet och skickas ut på remiss enligt gängse rutiner.