Arbetslösheten i Sverige steg under andra kvartalet 2025, samtidigt som inflationen fortsätter att vara hög. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också hushåll och företag alltmer.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror var 366 496 personer officiellt inskrivna som arbetslösa i juni 2025, jämfört med 347 994 personer under samma period föregående år. Det motsvarar en arbetslöshetsnivå på 6,9 procent, upp från 6,6 procent 2024.
Ökningen syns i 15 av landets 21 län, där Västerbotten har drabbats särskilt hårt efter industrinedläggningar. Även Västmanland märker av en tydlig uppgång, medan Dalarna och Gotland noterar en viss förbättring.
Bland unga (18–24 år) är situationen särskilt allvarlig. 41 939 var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket motsvarar 7,8 procent enligt Arbetsförmedlingens mått. Detta sker samtidigt som många nyanmäler sig och konkurrensen om jobben ökar.
Experter pekar även på att den verkliga arbetslösheten kan vara betydligt högre än de officiella siffrorna. Många arbetslösa är inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen och räknas därför inte med i statistiken.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar finns dessutom cirka 200 000 personer som står utanför arbetskraften men ändå vill arbeta – exempelvis deltidsarbetslösa, långtidsarbetslösa eller personer i utbildning med aktivt jobbsökande.

Inflationen fortsätter på hög nivå
Enligt Konjunkturinstitutet ligger prisinflationen fortsatt på en förhöjd nivå i Sverige. Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterar att konsumentprisindex (KPI) steg med 0,8 procent i juli jämfört med föregående månad, vilket motsvarar en årstakt på cirka 4,1 procent.
Den höga årstakten beskrivs drivas bland annat av fortsatta energiprisökningar, ökade transportkostnader och störningar i globala leveranskedjor.
Riksbankens favoritinflationsmått, KPIF (KPI med fast ränta), uppmättes preliminärt till cirka 3,0 procent på årsbasis i juli, jämfört med 2,9 procent i juni. Skillnaden mellan KPI och KPIF beror främst på att KPI inkluderar räntekostnader som har haft stor påverkan, medan KPIF exkluderar dessa och därför ger en tydligare bild av den underliggande prisutvecklingen.
Det innebär att även om prisökningarna baserat på månadsdata är relativt måttliga just nu, fortsätter den mer stabila KPIF-inflationen att ligga över Riksbankens mål på 2 procent. För många hushåll betyder det fortsatt ökade levnadskostnader och minskad köpkraft, särskilt i kombination med stigande räntor och en försvagad krona.