Nya Dagbladet är på plats på Medborgarplatsen i Stockholm och rapporterar direkt från Tusenmannamarschen under dagen.
Följ oss på Telegram på https://t.me/nyadagbladet_se
/Redaktionen
https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-bevakar-tusenmannamarschen-folj-oss-pa-telegram/
Nya Dagbladet är på plats på Medborgarplatsen i Stockholm och rapporterar direkt från Tusenmannamarschen under dagen.
Följ oss på Telegram på https://t.me/nyadagbladet_se
/Redaktionen
https://nyadagbladet.se/inrikes/aldre-far-billigare-tandvard/
Äldre ska få billigare tandvård, föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Kostnaderna kan då sjunka kraftigt för patienter över 67 år.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en omfattande tandvårdsreform som ska likställa högkostnadsskyddet för tandvård med det som gäller inom övrig sjukvård.
Socialminister Jacob Forssmed har tidigare kallat reformen ”den största tandvårdsreformen på över 20 år”. I första skedet riktar den sig till äldre, där målet är att göra tandvården betydligt mer prisvärd.
— Det är viktigt och rimligt att detta första steg i ett förstärkt högkostnadsskydd riktar sig mot äldre med sämst munhälsa, säger han.
— Det har alldeles för länge varit en stor skillnad mellan hur tänderna och den övriga kroppen värderas i vårt gemensamma välfärdssystem och det ändrar vi nu på, deklarerar SD:s gruppledare Linda Lindberg under en pressträff på onsdagen.
För personer över 67 år kan kostnaden för tandvård minska med mer än hälften – från ungefär 4 600 kronor till runt 1 900 kronor per år. Patienterna ska som mest betala 10 procent av referenspriset eller tandläkarens pris om det är lägre, medan staten täcker resterande 90 procent. Exempelvis kan en lagning som kostar 1 200 kronor komma att kosta endast 120 kronor för en patient i åldersgruppen.
Det allmänna tandvårdsbidraget höjs också från 600 till 1 000 kronor per halvår för äldre med vissa särskilda behov.
Undersökningar och viss annan tandvård kommer dock inte att omfattas av reformen. Där gäller istället det gamla högkostnadsskyddet.
Under 2026 avser man att avsätta cirka 3,4 miljarder kronor för reformen. För att omfördela resurser har man bland annat tidigare sänkt åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården från 23 till 19 år, som började gälla i år.
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och kommer omfatta alla som fyller 67 år eller mer nästa år.
https://nyadagbladet.se/inrikes/arbetslosheten-fortsatter-att-stiga/
Antalet arbetslösa ökar i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten har däremot hållit sig relativt stabil under året.
Arbetslösheten har ökat från 6,8 till 7,1 procent i juli jämfört med samma period förra året. Det innebär att cirka 373 000 personer var inskrivna hos förmedlingen, och det har ökat med omkring 16 000 jämfört med samma månad förra året.
— Osäkerhet i omvärlden dämpar både konsumtion och investeringar. Hushållen fortsätter att hålla hårt i plånboken, vilket påverkar arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef i ett pressmeddelande.
Bland unga i åldern 18–24 år var 8 procent inskrivna som arbetslösa i juli, vilket endast är en sparsam ökning från 7,9 procent förra året.
— Ungdomar är generellt mer flexibla, beredda att flytta mellan yrken, säger Lindvall till Bonniertidningen DN.
https://nyadagbladet.se/inrikes/svenskar-vill-ha-fysiska-fjallkartor/
Efterfrågan på tryckta kartor i svenska fjällen är fortsatt mycket hög även trots den ökade digitaliseringen, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt ökar också andelen ovana fjällvandrare som antas ha lägre kunskap vad gäller kartläsning.
Under sommaren genomförde Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd en undersökning riktad till fjällens destinationsbolag och STF:s fjällanläggningar, där man ställde frågor om bland annat besöksutveckling samt hur stor efterfrågan var på tryckta kartor. Bland destinationsbolagen finns bland annat Kiruna, Arjeplog, Åre, Funäsfjällen, Vemdalen och Sälen, samt STF:s fjällstationer i Abisko, Kebnekaise, Saltoluokta, Sylarna, Helags och Grövelsjön.
Åtta av tio anläggningar svarade att det är ”stor eller viss efterfrågan” på tryckta fjällkartor i deras del av fjällen, och endast en av tio att det är ”enstaka” som efterfrågar fjällkartor. Idag är det vanligt att svenskar använder mobilen till allt i takt med att digitaliseringen ökar, men det gäller inte alls på samma sätt när man kommer upp i fjällen, berättar Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.
— Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vi är vana vid att lösa de flesta problem med mobilen och genom appar. Fjällen är dock en annorlunda miljö eftersom det ofta saknas mobiltäckning om man lämnar samhällen och större vägar och ger sig ut på längre turer. Därför krävs förberedelse och träning inför en vistelse, inte minst för ovana besökare. Det är positivt att de tryckta fjällkartorna fortsätter att efterfrågas. Att de finns och att de är viktiga tillsammans med kunskap kring hur man läser och använder kartor behöver även ovana besökare ha kunskap om, säger han i ett pressmeddelande.
Vidare i undersökningen svarar också sju av tio anläggningar att man sett en ökning på ovana besökare de senaste fem åren. Detta är en besöksgrupp som kan antas ha lägre kunskap om användning av fjällkartor än mer vana fjällvandrare. Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd uppmanar alla fjällbesökare att lära sig läsa fysiska kartor samt att antingen skaffa en tryckt karta eller ladda ner en digital inför en fjällvandring.
— En tryckt eller en nedladdad karta till mobilen kan upplevas som en trygghet vid en fjällvandring särskilt när det inte är någon mobiltäckning. Men det krävs även att man kan läsa kartor och att man tränar på att använda kartor tillsammans med en kompass inför fjällbesöket. Vi uppmanar därför alla nya fjällbesökare att skaffa tryckta kartor eller att ladda ned digitala kartor inför en vandring och att träna på att använda dem tillsammans med kompassen, säger Wikberg.
https://nyadagbladet.se/inrikes/sdu-toppen-vill-skapa-myndighet-som-griper-illegala-invandrare/
Sverigedemokraternas ungdomsförbunds förbundsordförande, Denice Westerberg, föreslår att Sverige inför en fristående migrationspolis med samma skarpa mandat som den amerikanska myndigheten ICE.
Syftet är att hitta, gripa och utvisa människor som vistas illegalt i landet, en fråga som SDU-toppen anser är helt avgörande för Sveriges framtid.
I en debattartikel i vänsterpopulistiska tabloiden Aftonbladet beskriver Ungsvenskarnas ledare Sverige som stående vid ett vägskäl, där valen står mellan att ta tillbaka kontrollen över gränserna eller att förlora landet för evigt.
Hon menar att Sverigedemokraterna efter tre år med Tidösamarbetet ska ha genomfört en rad åtgärder för att minska asylinvandringen och skärpa rättspolitiken, och att det nu är dags att ta itu med de människor som redan är här illegalt.
”I dag befinner sig minst 100 000 människor i Sverige utan tillstånd. Troligen långt fler om man räknar med mörkertalet. Vi vet inte vilka de är, var de finns eller vad deras avsikter är”, konstaterar hon, och framhåller säkerhetsriskerna kopplade till denna okända grupp.
Westerberg lyfter fram de omfattande invandrarupploppen i Sverige under våren 2022 som ett exempel på hur allvarligt detta problem kan bli.
”Vi minns korankravallerna 2022. Upplopp i flera dagar, där målet var att skada och döda poliser. Flera av de som deltog saknade svenskt medborgarskap”, skriver hon och fortsätter:
”Hur ska polisen kunna förebygga nästa upplopp när vi inte ens vet vilka, eller hur många, potentiella deltagare som befinner sig i landet?”
För att åtgärda detta föreslår Westerberg att Sverige etablerar en fristående migrationspolis med samma befogenheter som ICE, den amerikanska myndigheten som har mandat att genomföra gryningsräder, ID-kontroller och frihetsberövanden av personer som vistas illegalt i USA.
Den nya svenska myndigheten skulle enligt Westerberg ha mandat att agera på svenska gator, arbetsplatser och skolor.
”Det är betydligt hårdare att låta hundratusentals människor leva här utan tillstånd, ibland trots lagakraftvunna utvisningsbeslut, medan svenska familjer lämnas i otrygghet och polisen får arbeta med bakbundna händer,” konstaterar SDU-ledaren.
”Det är dags att välja. Antingen tar vi tillbaka vårt land – eller så överlämnar vi det till människor som aldrig haft rätt att vara här”, slår hon fast.
Westerberg betonar också att de åtgärder som den moderatledda regeringen hittills infört är otillräckliga för att komma till rätta med de omfattande problemen.
”Är det brist på vilja? På mod? Eller är Moderaterna fortfarande rädda för att göra det som krävs av rädsla för det politiskt korrekta etablissemangets reaktioner?” frågar hon sig och uppmanar makthavarna att agera omedelbart:
”Om regeringen inte agerar nu kommer tryggheten som generationer före oss tog för given aldrig tillbaka”.