Annons:

Närmare 10 000 fler anhöriginvandrare väntas

Publicerad januari 20, 2019

Runt 8 000 fler anhöriginvandrare väntas komma till Sverige under de närmaste tre åren. Detta som en följd av att rätten till familjeåterförening återinförs. Detta visar preliminära beräkningar från Migrationsverket.

En mer generös anhöriginvandring är en av punkterna i budgetuppgörelsen. Detta gäller de allra flesta som har fått asyl på grund av kriget i Syrien. Det rapporterar SVT.

Rättigheten till anhöriginvandring togs bort efter 2015 genom den tillfälliga asyllagen. Nu kan den som har fått asyl återförenas med sin äkta hälft eller sambo och minderåriga barn. Så kallade ensamkommande barn får ta hit sina förändrar.

 

Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:42
– av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberalerna vill lägga två miljoner på Pride-övergångsställen

HBTQ-lobbyn

Publicerad Igår 14:32
– av Jan Sundstedt
HBTQ-frågor ligger Jan Jönsson nära om hjärtat, och för allmänheten är han kanske mest känd för sin vana att klä ut sig till dragqueen.

Med mindre än ett år kvar till valet och omkring två procents väljarstöd i opinionsundersökningarna föreslår Liberalerna i Stockholm att staden ska måla fler övergångsställen i regnbågens färger för att visa stöd för hbtq-rörelsen.

Skattebetalarna förväntas stå för den totala kostnaden på omkring två miljoner kronor.

I dag finns endast ett regnbågsfärgat övergångsställe i huvudstaden, beläget utanför Stockholms stadshus. Enligt Liberalernas budgetförslag bör detta antal ökas markant genom projektet "Stolta gator i regnbågens färger".

Oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L), som driver förslaget, menar att satsningen tydligt skulle signalera att Stockholm är en stad som står för "kärlek, öppenhet och inkludering", rapporterar Samnytt.

Annons:

Förslaget kommer när Liberalerna hotas av utslaget ur riksdagen. Med opinionsläget kring två procent – långt under fyraprocentsspärren – söker partiet nu uppmärksamhet genom symbolpolitiska förslag inför valen nästa år.

Dragqueens - en hjärtefråga

Just Jan Jönsson har tidigare uppmärksammats för en rad uppmärksamhetssökande initiativ de senaste åren. Han har kallat sig "gängens värsta fiende" i en kampanj om gängkriminalitet, även om hans förslag i praktiken främst handlade om att sitta och prata allvarsamt med kriminella ungdomar.

Han har också engagerat sig för att män utklädda till dragqueens ska få läsa sagor för barn på bibliotek. Enligt Jönsson är det av yttersta vikt att skydda dragqueens rättigheter och han anser att det är en ”konstform” som måste värnas.

— Vi vill försvara dragqueens och alla andras rätt att uttrycka sig. Ingen ska behöva tveka kring att utöva sin rätt till yttrandefrihet utav rädsla för repressalier av något slag, deklarerade han i samband med att han själv sminkade sig, klädde sig i kvinnokläder och anordnade en egen dragqueen-sagostund till stöd för den avvikande gruppen i fråga.

— Det handlar om hur man försöker inskränka människors rätt att uttrycka sig och vara som de själva vill vara. Särskilt denna konstform. Det gäller Sverige och inte minst andra länder där det blåser allt kallare vindar, larmade Jönsson och hävdade att många europeiska länder går i en ”hbtq+fientlig riktning”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 20, 2025
– av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Saab får 540 miljoner i Nato-order för spanskt radarsystem

Publicerad oktober 20, 2025
– av Redaktionen
Arthur är ett radarsystem som lokaliserar artilleri och varnar för inkommande eld.

Saab har fått en order värd 540 miljoner kronor från den USA-ledda militärpakten Natos upphandlingsorganisation NSPA för att förlänga livslängden för Arthur-radarsystem till den spanska armén.

Det är första gången som Saabs radarsystem upphandlas genom Natos inköpsorganisation.

Uppdraget innebär att den spanska arméns artillerilokaliseringsstyrka genom modern teknik ska kunna behålla sina operativa förmågor.

Livstidsförlängningen av systemen ska ge högre operativ rörlighet och noggrannare eldledning. Uppgraderingen innebär att fler mål kan lokaliseras på längre avstånd. Systemet får även en mindre signatur mot telekrigssensorer, vilket ökar skyddet för personal och materiel.

Annons:

Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance, kommenterar ordern:

— Vi är glada att fortsätta stärka Spaniens artillerilokaliseringsförmåga, som är avgörande för att kunna varna för fientligt artilleri samt eldledning av det egna artilleriet. Ordern är även den första för våra radarsystem att gå genom Nato:s inköpsorganisation, vilket är ett viktigt steg för oss, säger han.

Störst i Norden

Saab är Nordens klart största militärkoncern med cirka 25 000 anställda och tillverkning i bland annat USA, Tyskland och Brasilien. År 2023 placerade sig företaget som världens 35:e största vapentillverkare.

Utöver de välkända stridsflygen producerar och underhåller Saab även militära lednings- och kontrollsystem.

Största ägare är Wallenbergsfären som genom investeringsbolaget Investor kontrollerar omkring 30 procent av kapitalet och 40 procent av rösterna. Marcus Wallenberg är styrelseordförande sedan 2006.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.