Annons:

Moderaterna vill skicka tyngre vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad september 27, 2022
– av Redaktionen
Pål Jonsson (M) ser gärna att Sverige skänker robotsystem 70 till Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Moderaterna anser inte att de vapenleveranser Sverige bistått Ukraina med är tillräckliga och kräver nu att mer avancerade vapensystem skickas till kriget.

– Det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att skicka större och mer kvalificerat försvarsmateriel till Ukraina, säger Pål Jonsson (M), ordförande i riksdagens försvars- och utrikesutskott.

Rysslands mobilisering av 300 000 reserver under förra veckan har lett till ett extrainkallat utskottsmöte där riksdagsledamöterna samlades för att få en genomgång av den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must kring situationen i Ukraina och Ryssland.

Efter mötet säger Pål Jonsson att Ukraina behöver ännu mer svenska vapen – och mer avancerade vapensystem än tidigare. Det handlar bland annat om artilleripjäsen Archer och robotsystem 70. De borgerliga partierna har redan innan valet lobbat för att denna typ av vapen ska skickas till Ukraina eftersom de är ”i bättre behov av sådan materiel än Sverige”.

Annons:

Jonsson är också tydlig med att Sverige bör skicka sina allra mest effektiva vapen till Ukraina och inte bara sådant man känner att man själva kan avvara.

– Det är vår ambition, säger han.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesman Mikael Oscarsson är inne på samma spår och menar att de svenska vapensystemen ”gör bättre nytta där än i våra förråd”.

Även de övriga svenska riksdagspartierna är rörande överens om att Sverige skall stödja Ukraina såväl ekonomiskt som humanitärt och militärt.

Än är det inte klart i detalj hur stödet framöver kommer att utformas, men den 25 oktober ska Försvarsmakten och Försvarets materielverk svara på uppdraget de fått av den avgående socialdemokratiska regeringen och ge sin bedömning kring hur det kortsiktiga och långsiktiga stödet till Ukraina kan se ut.

Eftersom någon politisk opposition inte finns i frågan tyder allt på att Sverige kommer att fortsätta överge sin neutralitetsprincip och istället intensifiera vapenleveranserna till Zelenskyjs Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 19:53
– av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryska skidåkare stoppas från OS: ”Ett pris jag är redo att betala”

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 13:05
– av Isac Boman
Vladimir Putin delar ut utmärkelser till Veronika Stepanova (tredje längst till höger) och andra medaljörer från de olympiska vinterspelen i Peking 2022.

Det Internationella skidförbundet (Fis) beslutade på tisdagen att ryska och vitryska skidåkare inte får delta i OS Milano-Cortina 2026.

Veronika Stepanova, som tog OS-guld i stafett 2022, fördömer beslutet, försvarar sitt land och anklagar förbundet för hyckleri.

Beslutet från Fis innebär att ryska och vitryska längdåkare fortsatt är utestängda från internationella tävlingar. Avstängningen har pågått sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Strax efter att beslutet offentliggjordes kommenterade Veronika Stepanova, som var med och tog OS-guld i damernas stafett i Peking 2022, händelsen i ett meddelande till skattefinansierade SVT Sport.

Annons:

"Det är väldigt enkelt: Vladimir Putin är min president, och mitt land har alltid rätt. Om det är anledningen till att några tvivelaktiga, namnlösa karaktärer inte tillåter mig att tävla internationellt... Ja, då är det ett pris som jag är redo att betala", skriver hon.

Stepanova anklagar samtidigt Fis-ledamöterna för politisk diskriminering:

"Ni stoppar mig och mina lagkamrater enbart på politisk tro. Härnäst borde ni börja stänga av israeler och de amerikaner som stöttar Trump. För det är det som ert system bygger på: Att stoppa personer som tänker annorlunda".

Hård lobbyverksamhet bakom beslutet

Karin Mattsson, svensk styrelseledamot i Fis, avvisar jämförelsen med andra konflikter och menar att situationen är unik.

— Både Putin och Lukasjenko har under så många år använt idrotten, och det är ju hon själva ett väldigt bra exempel på då hon uttrycker sig som hon gör – och det är ju skälet till att det här kriget har behandlats på det här sättet, säger hon.

Fis ordförande Johan Eliasch, som är svensk-britt, har tidigare varit drivande för att återinföra ryska åkare med argumentet att "atleterna är inte ansvariga för var de är födda". Flera sydeuropeiska förbund har stött denna linje.

Men de nordiska länderna har haft en annorlunda syn på saken. Enligt den ryske landslagschefen Jurij Borodavko var deras motstånd avgörande.

— Norge körde en hård lobbyverksamhet och hotade med bojkott. Sverige, Finland och Frankrike anslöt sig. Det är därför Fis tog ett så tufft beslut mot Ryssland, säger han till den ryska sajten Championat.

"Helt i linje med vår hållning"

Pernilla Bonde, generalsekreterare för Svenska Skidförbundet, är mycket positiv till Fis ställningstagande.

— Vi har hela tiden varit tydliga: så länge kriget i Ukraina pågår bör ryska och belarusiska åkare inte delta i internationella Fis-tävlingar. Fis beslut ligger helt i linje med vår hållning, säger hon i ett uttalande.

— Idrotten har en stark röst och ett ansvar. Genom att stå upp för våra värderingar visar vi vad idrott verkligen handlar om – gemenskap, demokrati och rent spel, hävdar hon vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jonson uppmanar Europa att gå in i ”krigsläge”

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 21, 2025
– av Markus Andersson
Pål Jonson
Pål Jonson vill att Europa ska skärpa sanktionerna mot Ryssland och accelerera de militära förberedelserna.

Europa måste gå in i "krigsläge" och mentalt förbereda sig för väpnad konflikt med Ryssland. Det kräver Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med det tyska medienätverket RND, där han också uppmanar till skärpta sanktioner.

Uttalandena kommer när EU påskyndar sina militära satsningar och försvarsministerns ord har uppmärksammats internationellt, inte minst av ryska medier.

— En mentalitetsförändring behövs – vi måste gå in i 'krigsläge' för att beslutsamt avskräcka hotet, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet, dundrar Jonson.

Han betonar att Europa måste förbereda sig "både mentalt och militärt för möjligheten av krig".

Annons:

Sveriges försvarsminister efterlyser också skärpta sanktioner mot Ryssland och menar att frysta ryska tillgångar bör användas för att stödja Ukrainas militär.

— Först då kommer Putin att förstå att detta krig hotar hans egen makt och inte kan vinnas, hävdar han.

Försvarsministern hänvisar till Rysslands påstådda militära förluster i Ukraina. Under det senaste året har enligt Jonson "mer än 300 000 av landets soldater dödats eller sårats" för att erövra "mindre än 0,5 procent av Ukrainas territorium".

Vapenleveranser från USA

Jonson försvarar också europeiska vapenköp från USA och menar att Europa "helt enkelt inte har eller ännu inte kan producera" vissa vapensystem.

— Ukraina behöver dessa tillgångar snabbt. Om Europa saknar dem är det logiskt att anskaffa dem från USA, säger han.

Uttalandena sammanfaller med att Europeiska kommissionen förra veckan presenterade en plan för att utöka den gemensamma vapenupphandlingen till minst 40 procent till 2027.

Moskva har tidigare avvisat europeiska påståenden om att Ryssland utgör ett hot mot EU och beskrivit narrativet som en politisk distraktion från Europas inhemska kriser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien: EU måste prioritera ekonomin före Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 17, 2025
– av Redaktionen
Robert Ficos Slovakien är ett av få EU-länder som vägrat leverera vapen till Ukraina och motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap.

Slovakiens premiärminister Robert Fico anklagar EU för att dölja sina egna fundamentala problem genom att ständigt fokusera på Ukraina – och vägrar diskutera nya Rysslandssanktioner innan unionens ekonomiska kris tas på allvar.

Inför Europeiska rådets toppmöte nästa vecka går Slovakiens premiärminister Robert Fico till frontalangrepp mot EU:s prioriteringar. I ett inlägg på X förklarar han att unionens konstanta fokus på Ukraina maskerar oförmågan att hantera blockets egna allvarliga utmaningar.

Vid toppmötet förväntas EU-ledarna diskutera ökade försvarsutgifter, militärt samarbete och fortsatt stöd till Kiev. Men Fico menar att detta sker på bekostnad av mer akuta problem inom unionen.

"Inte intresserad"

På onsdagen förklarade den slovakiske ledaren att han är "mer och mer övertygad" om att EU genom att "ständigt diskutera Ukraina täcker över vår oförmåga att hantera våra mest fundamentala utmaningar och problem". Han uppger att han har tagit upp frågan med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

Annons:

Fico ställer sedan ett ultimatum:

— Jag är inte intresserad av att hantera nya sanktionspaket mot Ryssland förrän jag ser, i slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte, politiska instruktioner till EU-kommissionen om hur krisen i bilindustrin och de höga energipriserna som gör den europeiska ekonomin helt icke-konkurrenskraftig ska hanteras.

Bilindustrin och energipriser i fokus

Kritiken kommer inte från tomma intet när det gäller Slovakien. Landets ekonomi är starkt beroende av biltillverkning, en sektor som pressas hårt av EU:s gröna politik och global konkurrens. Samtidigt är Slovakien fortsatt starkt beroende av rysk gas och råolja enligt långsiktiga kontrakt, trots att Bryssel har krävt en fullständig utfasning av rysk energiimport till 2027.

Bratislava planerar att lägga fram mer konkreta förslag om bilsektorn och energipriserna vid toppmötet än vad som för närvarande finns i utkastet till slutsatser.
Fico fortsatte:

— Jag vägrar att låta sådana allvarliga frågor hanteras i Europeiska rådets slutsatser med allmänna fraser, medan detaljerade beslut och ståndpunkter ägnas åt hjälp till Ukraina och stöd till kriget.

Avvikande linje

Slovakien sticker ut bland EU-länderna i sin hållning till kriget i Ukraina. Till skillnad från de flesta medlemsstater har landet vägrat leverera vapen till Ukraina, motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap och upprepade gånger vänt sig emot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Majoriteten av EU-länderna hävdar att västerländskt stöd till Ukraina måste fortsätta och stödjer snabb militär upprustning, med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Kreml har avvisat dessa påståenden som "nonsens" och anklagar västerländska regeringar för att använda dem som förevändning för ökade militärutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.