https://nyadagbladet.se/inrikes/lars-bern-i-intervju-om-branderna-lovin-och-valet-2018/
https://www.youtube.com/watch?v=jMTcyroGAtk
I en intervju med Svensk Webbtelevision berör Lars Bern, teknologie doktor, samhällsdebattör tillika krönikör på Nya Dagbladet, de aktuella frågorna kring de pågående skogsbränderna, Lövin och valet 2018.
Svensk Webbtelevision är ett medborgarfinansierat initiativ för att skapa medborgarjournalistik som bygger på ideella insatser.
Ta även del av del av fortsättningen på intervjun som berör bränderna i ett djupare sammanhang nedan.
https://www.youtube.com/watch?v=1uBJu-rfMbE
https://nyadagbladet.se/inrikes/tidopartierna-backar-efter-kritikstorm-ar-15-vapen-ska-inlosas-frivilligt/
Regeringen och Sverigedemokraterna reviderar nu delvis sin tidigare hårt kritiserade linje om AR-15, det halvautomatiska gevär som de planerat att tvångsinlösa.
Efter omfattande kritik mot förslaget väljer partierna nu en mer frivillig lösning, där redan beviljade tillstånd fortsätter gälla och vapenägare erbjuds att lösa in sina AR-15 till full ersättning.
Sedan den 1 augusti 2025 beviljas inga nya tillstånd för jakt med vapnet, men tvångsinlösen har alltså skrotats efter debatt om ingripandets omfattning och konsekvenser för laglydiga vapenägare.
I debattartikeln i Svensk Jakt skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin (L) och Henrik Vinge (SD) att den frivilliga inlösenperioden ger ersättning motsvarande 100 procent av vapnets marknadsvärde vid inköpstillfället, inklusive vissa tillbehör, och att de inlösta vapnen ska skickas till krigets Ukraina.
Beslutet om tvångsinlösen hade mött kritik från både vapenägare och experter, som menade att laglydiga jägare och sportskyttar skulle drabbas oproportionerligt hårt av det godtyckliga förbudet.
AR-15 blev hårt uppmärksammat i medier och politiska debatter efter masskjutningen i Örebro i februari, trots att gärningsmannen inte använde detta vapen.
”Till bilden hör också att AR-15 i andra länder nått en viss status i en subkultur runt masskjutningar – här vill vi agera preventivt,” skriver Tidöföreträdarna.
Partierna framhåller att legala vapenägare länge har åtnjutit stort förtroende hos både allmänhet och myndigheter och att det är ett gemensamt ansvar att vapen inte hamnar i fel händer. Statistik från Polismyndigheten och Tullverket visar att av 593 beslagtagna hel- eller halvautomatiska vapen i kriminella miljöer under 2021 kunde endast nio spåras till tidigare lagliga ägare.
Utredningen som ligger bakom reformen föreslår flera lättnader för laglydiga vapenägare, bland annat utökad vapengarderob, flexiblare vapenförvaring, enklare införselregler, förenklade regler för byte av vapendelar och tydligare krav för vissa vapen, inklusive sportskyttarnas femårslicenser.
”Vi menar att det här, sammantaget, är en effektiv och balanserad väg framåt. Vi värnar säkerheten och agerar förebyggande, samtidigt som vi gör rimliga lättnader för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare,” påstår partierna.
För att ytterligare minska de påstådda riskerna ska Polismyndighetens tillståndsprövning förstärkas och kommunikationen med vården förbättras för att identifiera personer som av psykisk sjukdom eller andra medicinska skäl inte bör få äga några vapen.
”Det här är åtgärder som kan öka Polismyndighetens förmåga att fånga upp personer som är medicinskt olämpliga att inneha vapen”, skriver man.
Sammantaget innebär de nya riktlinjerna att AR-15 och liknande vapen inte längre tvångsinlöses, men tillgången ändå begränsas kraftigt genom förbud mot nya tillstånd, frivillig inlösen och förstärkt tillsyn, samtidigt som flera lättnader införs för laglydiga vapenägare.
https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-skyndar-pa-bygget-av-rymdforsvar-militara-satelliter-planeras-fore-2030/
Försvarsmakten påskyndar uppbyggnaden av ett svenskt rymdförsvar och planerar att sända upp egna operativa satelliter tidigare än tidigare planerat.
Initiativet, som ska öka förmågan till övervakning och spaning i ett läge med eskalerande konflikter och försämrat säkerhetsläge, innebär en forcerad anskaffning där Försvarets materielverk (FMV) fått i uppdrag att snabba på processen.
Konflikten med Ryssland och "det förvärrade säkerhetspolitiska läget" har fått Försvarsmakten att accelerera arbetet med ett nationellt rymdförsvar. Målsättningen att ha egna militära satelliter var ursprungligen satt till 2030, men FMV har nu fått i uppdrag att genomföra en forcerad anskaffning så att satelliterna kommer i drift tidigare än så. Försvaret vill i nuläget inte ange ett exakt år eller hur många satelliter som kommer att ingå i systemet.
— Vi behöver se längre, säger Anders Sundeman, ny chef för Försvarsmaktens rymdverksamhet, till statstelevisionen SVT.
Satelliterna ska främst användas för spaning och övervakning och syftar till att ge en förbättrad lägesbild, bland annat över Östersjöområdet. En beväpning av satelliterna uppges i dagsläget inte vara aktuell.
Försvarsmakten anger två huvudskäl för den ökade takten: det förvärrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen av vapensystem med längre räckvidd. Förmågan att upptäcka och följa händelseutveckling på större avstånd har därför blivit allt viktigare, samtidigt som rymdteknik blivit billigare och mer tillgänglig.
— Avstånden har ökat så mycket numera, vapnen når längre. Därför behöver vi ha en god uppfattning av hur händelseutvecklingen ser ut på betydligt längre avstånd, säger Anders Sundeman.
På sikt är det tänkt att uppskjutningar ska kunna ske från Esrange i norra Sverige, men den första operativa satelliten väntas troligen skickas upp från utländsk mark. Försvaret har redan två övningssatelliter i omloppsbana: Gna-3, som sköts upp förra året, och den svensk-danska satelliten Bifrost som följde tidigare i år.
I dag arbetar omkring femton personer med rymdförsvaret inom Försvarsmakten, och inom fem år väntas personalstyrkan fördubblas. I det övervakningsrum som hanterar rymdlägesbilden följs andra länders satelliter, passage över Sverige noteras och misstänkta rörelser analyseras.
Sverige är ett av flera länder som nu bygger upp rymdförsvar. Även den USA-ledda militärpakten Nato har lyft fram rymden som en möjlig framtida konfliktdomän.
— Med ett ökat intresse, ökad aktivitet och ökat beroende så kommer potentiella konflikter, eller rymden som potentiell konfliktdomän, att öka, säger Anders Sundeman.
https://nyadagbladet.se/inrikes/mork-helg-for-svensk-trygghet/
Våldsvågen i Sverige fortsätter med flera skottlossningar i bland annat Stockholmstrakten samt en misstänkt grov våldtäkt i Malmö.
Det har varit en mörk helg för svensk trygghet. Flera grova våldsdåd har skakat många orter på mindre än 48 timmar. Polisen har ryckt ut över hela landet, men många gärningspersoner är ännu inte gripna och invånare vittnar om oro.
Rinkeby
Sent på lördagskvällen hittades en man i 25-årsåldern skjuten utomhus i Rinkeby. Polisen larmades strax efter klockan 21.30 och skickade ett antal resurser till platsen. Jakten på gärningsmannen pågår.
I polisens pressmeddelande konstateras att skadeläget för den skottskadade är oklart och att personen ännu inte identifierats. Samtidigt genomfördes omfattande insatser kopplade till händelsen runtom i polisregionen.
– Det är ett brett sökande över stora delar av Stockholm. Vi söker på flera olika sätt, bland annat genom vanliga patruller, informationsinhämtning, vittnesuppgifter och genom att gå igenom övervakningskameror, sade Daniel Wikdahl, presstalesman för region Stockholm, under lördagskvällen.
Södertälje
På kvällen den 24 oktober rapporterades en skottlossning i Fornhöjden, Södertälje. Två personer träffades i anslutning till en bil, och en av dem avled senare på plats. Två personer greps i anslutning till händelsen.
Polisen inledde omedelbart en förundersökning om försök till mord och söker vittnen. Larmet kom klockan 21.23, och flera personer uppfattade skott. Området spärrades av och en större insats inleddes för att hitta misstänkta och säkra bevis.
– Det är flera personer gripna misstänkta för mord, säger polisens presstalesman Nadya Norton.
En kvinna i 18-årsåldern misstänks ha blivit utsatt för en våldtäkt i Pildammsparken i Malmö under fredagskvällen. Kvinnan kontaktade polisen och uppgav att hon kände sig förföljd.
När polisen anlände till platsen fattades misstankar om att kvinnan utsatts för en grov våldtäkt.
– Det finns inga uppgifter om att den misstänkte gärningsmannen är en känd person för henne – det rör sig om en överfallsvåldtäkt, säger polisens presstalesman Evelina Olsson.
Ingen misstänkt har ännu gripits.
Gävle / Brynäs
Under fredagskvällen skottskadades flera personer i stadsdelen Brynäs i Gävle. En ung man i övre tonåren har avlidit och ytterligare en skadades allvarligt. Händelsen rubriceras hos polisen som mord/dråp och ett stort område spärrades snabbt av för teknisk undersökning.
– Anhöriga är underrättade och ytterligare en person vårdas på sjukhus med allvarliga skador, polisens presstalesman Magnus Jansson Klarin i en kommentar till skattefinansierade SVT.
Lördagens skjutning kommer endast tre veckor efter det att Gävle drabbades av en masskjutning där sex personer träffades av kulor. Ingen fick då livshotande skador.
Polisen undersöker nu om det finns kopplingar mellan de båda skjutningarna och ser en tydlig oro kring gängrelaterad brottslighet i området.
– Det är ingen nyhet att det är ett konfliktläge just nu i Gävle med tanke på den senaste tidens händelser. Att det kan komma att ske någonting mer är inte heller helt otänkbart, säger Magnus Jansson Klarin.
Finspång
En man i 45-årsåldern skadades allvarligt i ett bråk på en restaurang i Finspång under fredagskvällen. Mannen fördes till sjukhus efter att ha blivit huggen med ett vasst föremål. Polisen hanterar ärendet som ett misstänkt mordförsök.
Den misstänkta gärningsmannen är fortfarande på fri fot, samtidigt som polisen uppger att två personer är gripna misstänkta för skyddande av brottsling.
Helgens våldsvåg, särskilt skjutningarna i Stockholm och Gävle, understryker en oroande trend av eskalerande våld i befolkade bostadsområden. Flertalet kopplade till misstänkt gängkriminalitet.
Trots omfattande polisinsatser saknas i flera fall gripanden. Det är tydligt att hotet mot den svenska tryggheten inte är koncentrerat till en plats utan sprider sig över flera regioner.
https://nyadagbladet.se/inrikes/riksrevisionen-kritiserar-polisledningen-stora-resurser-svaga-resultat/
Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.
När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.
Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.
Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.
— Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.
Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.
Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.
Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.
I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."
Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.
— Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.
