MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 juli 2025

tisdag 15 juli 2025

Lägenhetshotell blir högkvarter för gängkriminella

Ökade otryggheten

publicerad 1 november 2024
– av Redaktionen
Lägenhetshotell mordplaner kriminella
"Att kriminella använder sig av lägenhetshotell för att utföra grova brott är givetvis mycket allvarligt", säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kriminella gäng använder lägenhetshotell som vapengömmor och mötesplatser för mordplaner och droghandel. En granskning från tidningen Hem & Hyra visar hur den här typen av boende blivit en integrerad del i gängens brottsstrategi.

– I våldsvågen just nu ser vi väldigt tydligt att man använder sig av sådana ställen, säger kriminalinspektör Torbjörn Hermansson vid polisen i Södertälje.

Under de senaste åren har lägenhetshotell växt fram som ett lönsamt alternativ för fastighetsägare i storstäderna, där dessa ofta ersätter traditionella hyreslägenheter. Ofta marknadsförda som ett billigt boendealternativ för resenärer används hotellrummen i allt högre grad av kriminella grupperingar.

Enligt Hem & Hyra förekommer det flera grova brott på hotellen, där gäng sätter upp tillfälliga baser för allt från mordplaner till narkotikadistribution.

Kriminalinspektör Torbjörn Hermansson menar att lägenhetshotellen utnyttjas av internationella gängledare som på avstånd kan fjärrstyra sina ljusskygga verksamheter.

De som styr gängen ordnar personer som kommer till lägenhetshotellet med mat och vapen, förklarar han, och tillägger att gängledarna sällan själva befinner sig i landet när de beställer mord och annan brottslighet.

Organiserad droghandel

Granskningen har bland annat avslöjat hur nätverket Foxtrot använt ett lägenhetshotell i Älvsjö som knarkcentral för droghandel.

Enligt övervakningsbilder transporteras stora mängder droger in i hotellrummet, bland annat 60 kilo amfetamin, värt miljonbelopp på gatan. En kvinna ska därefter ha övertagit ansvaret för distributionen, och ett antal unga män ses anlända till rummet för att hämta narkotikan.

Polisen gjorde efter en tids spaning ett stort tillslag på hotellrummet och beslagtog bland annat 300 kilo narkotika. vilket enligt polisen varit en central punkt för Foxtrot-nätverkets knarkverksamhet.

Droger kokain
Lägenhetshotell numera baser för gängens knarkhandel. Foto: iStock/Rattankun Thongbun

Mordplaner vanligt

Utöver droghandeln är mordplaner en av de vanligaste brottstyperna som gäng utför på lägenhetshotell. Ett uppmärksammat fall rör mordet på en ledande gängmedlems mor. I planeringsfasen ska, enligt polisen, de inhyrda torpederna ha tränat med vapen på rummet.

I ett fall kunde polisen knyta två tonårspojkar från Södertäljes pågående gängkonflikt till ett lägenhetshotell söder om Stockholm. Där ska de ha bott flera dagar och förberett en skjutning mot andra gängmedlemmar.

Polisen övervakade dock hotellet och kunde gripa tonåringarna innan dådet hann genomföras. På rummet hittades skarpladdade vapen, skyddsvästar och annan utrustning.

En liknande metod har också använts av organisationen Bandidos, där ett mord på en rivaliserande ledare planerades i detalj på lägenhetshotell i Linköping och Alvik. Offret överlevde som genom ett mirakel, då gärningsmännen enligt experter använt fel ammunition.

Polisen inte förvånade

Torbjörn Hermansson vid Södertäljepolisen är inte förvånad över kartläggningen och bekräftar att lägenhetshotell ofta är en del av gängens taktik för att undvika upptäckt.

Gängen kan behöva ett ställe väldigt fort som inte går att spåra till dem, säger han, och beskriver hur lägenhetshotellen ofta används för att lagra pengar, vapen och knark.

Det kan vara för att gömma sig från polisen eller andra människor som jagar dem, för förvaring av pengar, förvaring av narkotika eller en plats att samlas på inför våldsdåd. Det kan till och med vara en plats där de träffas och gör upp brottsplaner, eftersom de vet att vi med tekniska hjälpmedel övervakar deras mötesplatser.

Ansvariga politiker ”arga” över uppgifterna

På frågan om hur gängkriminaliteten kan motverkas i lägenhetshotellen svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Socialdemokraternas rättspolitiska talesman Teresa Carvalho att de ser allvarligt på situationen.

Att kriminella använder sig av lägenhetshotell för att utföra grova brott är givetvis mycket allvarligt. Därför skärpte vi i somras den hyresrättsliga lagstiftningen för att göra det lättare att vräka hyresgäster som använder lägenheter för att begå brott, säger Strömmer, och tillägger att även värdar kan hållas ansvariga om deras lokaler används för brottsliga ändamål.

Gunnar Strömmer
Justitieministern ser allvarligt på uppgifterna om att gängkriminella använder lägenhetshotell som baser för sin ljusskygga verksamhet. Foto: Moderaterna

Teresa Carvalho (S) understryker vikten av att öka risken för brottslingarna att bli upptäckta och poängterar att även hotellbranschen har ett ansvar.

Jag blir arg, tyvärr inte förvånad. Den grova kriminaliteten breder ut sig i vårt samhälle och vi måste göra mer för att vända utvecklingen.

Hon uppmanar lägenhetshotellen att skärpa sina metoder, eftersom hon anser att branschen skulle kunna göra mer för att förebygga brott.

Att driva hotell är en affärsverksamhet, klart man då har ett ansvar att hålla koll så inte ligor kan använda ens hotell för kriminalitet, betonar Teresa Carvalho.

Granskningen visar att lägenhetshotell delvis utvecklats till en plattform för organiserad brottslighet, och således blivit ett växande problem för såväl rättsväsende och som beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 900 dömda håller sig undan fängelsestraff

Ökade otryggheten

publicerad Idag 10:07
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Idag finns över 900 personer efterlysta för att de vägrar avtjäna sina fängelsestraff. Samtidigt har regeringen skärpt reglerna – sedan april i år kan ingen längre ”vänta ut” sitt straff.

En kartläggning från nyhetsbyrån Siren visar att efterlysta brottslingar finns i hälften av landets kommuner. Totalt rör det sig om drygt 900 personer som aktivt undviker att dyka upp när Kriminalvården kallar.

Sedan den 1 april i år har möjligheten att undkomma straff genom att gömma sig fram till preskriptionsdatumet helt försvunnit. Nu ligger domarna kvar tills de verkställs, oavsett hur lång tid som går.

Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården, till nyhetsbyrån.

Två tredjedelar ställer upp frivilligt

Statistik från Kriminalvården visar att mellan 65 och 70 procent av de dömda följer myndighetens inställelsebeslut och infinner sig på angiven anstalt när tiden kommer.

När vi tittar år för år hur många som följer våra inställelsebeslut, så ligger andelen på mellan 65 och 70 procent, konstaterar Geska Mark.

De som inte redan sitter frihetsberövade får ett brev med instruktioner om var och när de ska infinna sig. Uteblir de utan godtagbar anledning riskerar de att bli efterlysta, särskilt om de saknar känd adress.

Rattfylleri vanligast bland undvikarna

Innan regeländringen lyckades ungefär hundra personer årligen undvika fängelse genom att hålla sig undan till dess att straffet preskriberats. Tidigare gällde fem års preskription för straff under ett år och tio år för straff mellan ett och fyra år.

De flesta som använde denna ”utväg” hade dömts för korta fängelsestraff, ofta en till två månader, där rattfylleri var det vanligaste brottet.

De flesta av domarna som tidigare blev preskriberade var korta fängelsestraff, en till två månaders fängelse, och det vanligaste brottet var rattfylleri. Det handlade ofta om ärenden där den dömde inte hade någon adress i Sverige, förklarar Geska Mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre skjutningar i Sverige – men bombdåden har fördubblats

Organiserade brottsligheten

publicerad 3 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt polisen är syftet med bombdåden ofta att utpressa, skrämma eller hota offren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats jämfört med i fjol – men samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt. Enligt ny statistik från polisen har över 100 sprängdåd inträffat hittills i år, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period 2024.

Under årets första sex månader har polisen registrerat 84 skjutningar. Det är en tydlig nedgång jämfört med första halvåret 2022, då 205 skjutningar inträffade, med 34 döda och 49 skadade. Även antalet skadade i samband med skottlossningar har minskat successivt sedan dess. I statistiken för 2025 ingår dock skolattacken i Örebro, där tio personer miste livet.

Utvecklingen sker mot bakgrund av att Sverige under lång tid präglats av omfattande problem med organiserad brottslighet, där våldsamma gäng, oftast med invandrarbakgrund, spridit skräck i både storstäder och mindre orter. Myndigheterna har i flera år haft svårt att göra någonting konkret åt våldsutvecklingen – men enligt polisen börjar vissa insatser nu ge resultat.

– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva, vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Fler bombdåd vintertid

Samtidigt som skjutningarna minskat har ett annat våldsfenomen ökat markant. Hittills i år har 104 sprängningar inträffat – en fördubbling jämfört med samma period 2024, då 52 sprängningar registrerades.

– Det är givetvis allvarligt, och vi ser att de kriminella har skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året, då vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar, har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, förklarar Knutsson.

Han understryker samtidigt att situationen fortfarande är att betrakta som mycket allvarlig och att gängvåldet snart kan komma att eskalera igen:

– Samtidigt är konfliktläget högt, och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemming döms för sexuellt ofredande mot barn – slipper fängelse

Ökade otryggheten

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Tingsrätten bedömer att det är osannolikt att Hemming utsätter fler barn för sexuella övergrepp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gustav Hemming, tidigare regionpolitiker och toppnamn för Centerpartiet i Region Stockholm, dömdes på onsdagen av Attunda tingsrätt för sexuellt ofredande efter att han onanerat framför en 13-årig pojke.

Tingsrätten slår fast att brottet hade ett tydligt sexuellt motiv och kränkte barnets sexuella integritet. Trots detta döms Hemming till villkorlig dom och slipper därmed fängelse.

Händelsen inträffade på Roslagsbanan i augusti förra året och den 52-årige politikern har erkänt gärningen, men han menade i polisförhör att den inte var brottslig utan hävdade att han uppfattat en sexuell kontakt och att han inte förstod att pojken var så ung.

– Jag spanade runt lite grann och jag uppfattade liksom någon typ av kontakt där som förklarar varför, alltså jag uppfattade en, en ömsesidighet som kan vara sexuellt liksom eggande i en anonym miljö, sade Hemming i förhör och fortsatte:

– Det är en, från mitt perspektiv, en urspårad sexualiserad flört.

Domstolen avfärdade dock det försvaret och ansåg att Hemming borde ha insett att målsäganden var ett barn.

”Enligt tingsrätten måste emellertid politikern ha förstått att målsäganden var under 15 år och då gärningen haft en tydlig sexuell prägel och varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet döms han för sexuellt ofredande mot barn”, slår man fast.

Får 12 miljoner kronor av skattebetalarna

Fallet blev känt efter att TV-programmet Efterlyst visade bilder på en man som i Stockholms kollektivtrafik rörde vid sig själv, både innanför och utanpå kläderna.

En partikamrat till Hemming kände igen honom och larmade Centerpartiet, som i sin tur gjorde en polisanmälan. C-toppen avgick från sin post i vintras och åtalades i maj.

Tingsrätten bedömer att det inte finns någon förhöjd risk för återfall, vilket motiverar den villkorliga domen.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat Hemmings fall – och bland annat rapporterat om hur han i fallskärm beviljats cirka 12 miljoner av skattebetalarnas pengar, så länge han inte döms för grov brottslighet.

Villkorlig dom

En villkorlig dom är en påföljd i det svenska rättssystemet som innebär att den dömde slipper fängelse, men istället prövas under en prövotid på två år. Under den perioden får personen inte begå nya brott.

Villkorlig dom ges ofta till personer som bedöms ha låg risk att återfalla i brott och som tidigare är ostraffade. Påföljden kan kombineras med böter, samhällstjänst eller – som i det här fallet – skadestånd till brottsoffret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.