Socialstyrelsens vägledning om diagnosen ”uppgivenhetssyndrom” hos det som benämnts som apatiska flyktingbarn har länge kritiserats av läkare. I en rapport från SCB står att det inte finns något vetenskapligt underlag för diagnosen och Socialstyrelsen har efter detta nu slutligen valt att ta bort den.
Under 2000-talet uppstod en livlig debatt om apatiska barn i Sverige. Detta efter att det noterats att flera flyktingbarn slutat äta, prata och gå. I debatten kring barnen fanns i stort sett två läger; det ena trodde att barnen verkligen var sjuka medan det andra menade att barnen istället blivit tvingade att spela apatiska för att lättare få asyl.
Socialstyrelsen gick 2013 ut med en vägledning om vad man skulle göra med dessa apatiska barn. Uppgivenhetssyndrom nämndes som en diagnos och där stod bland annat ”Forskning och erfarenhet visar att ett positivt besked om att familjen får stanna i mottagarlandet med permanent uppehållstillstånd (PUT) i de flesta fall är det som kan få en vändning av tillståndet till stånd”, trots att man även skriver att det finns brister i kunskapen kring dessa barn. I vägledningen stod också ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd”. Vägledningen har sedermera blivit ifrågasatt av bland annat läkare.
Ola Sandstig, reporter för Filter, ville ta en närmare titt på de apatiska barnen och publicerade 2019 artikeln ”ohörda rop” där han träffat två barn som blev tvingade av sina föräldrar att spela apatiska.
”Prata inte, le inte, var inte ute på egen hand, reagera inte på någonting”, var de uppmaningar som då tioåriga Anahit Arakelyan fick höra från sina föräldrar.
Även Nermin, som egentligen heter något annat, blev tvingad att bli ”sjuk” efter att familjen fått avslag från sin asylansökan. För Filter berättar han att hans föräldrar tvingat honom att sitta i rullstol, att han fick svälta, att han inte fick träffa sina kompisar och att föräldrarna ljög för vården om att han hade epileptiska anfall.
Reportaget gjorde att krav ställdes på Socialstyrelsen att se över sina riktlinjer kring diagnosen uppgivenhetssyndrom och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ombads att titta närmare på de vetenskapliga studier som finns inom ämnet.
”Det finns ingen sammanställd kunskap av tillräckligt god kvalitet som besvarar denna fråga och därför presenteras inte några resultat eller slutsatser”, står det i rapporten.
Nu har Socialstyrelsen beslutat att ta bort vägledningen på sin hemsida, rapporterar skattefinansierande SVT.
Avpubliceringen har skett i samband med att man även plockat bort annat som idag inte ses som relevant.
”Den faller för åldersstrecket kombinerat med att vi inte avser att uppdatera den”, säger enhetschef Jonas Bergström om anledningen till att den tagits bort.
