Jennifer blev rullstolsbunden efter injektionen: Bonniertidning mörkade vaccinet

Friska danska barn, som löpte liten risk att bli svårt sjuka i covid-19, uppmanades att vaccinera sig för att skydda vuxna och bromsa smittan. Nu har allvarliga och bestående skador godkänts som vaccinrelaterade – och fallen väcker på nytt frågan om vilket pris enskilda barn fick betala för massvaccinationens samhällsmål.

Barnen vaccinerades inte i första hand för sin egen skull. När den danska Sundhedsstyrelsen hösten 2021 rekommenderade covidvaccination för barn ända ner till fem års ålder skrev myndigheten uttryckligen att skyddet av barnen inte var det primära målet.

De blev sällan allvarligt sjuka, men skulle genom vaccination bidra till att bryta smittkedjor och skydda föräldrar, mor- och farföräldrar och andra sårbara.

Detta gör de nya ersättningsfallen principiellt allvarliga. Bakom myndighetsstatistikens tio godkända ärenden finns barn och familjer som fått leva med bland annat hjärtinflammation, kronisk urtikaria och inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet.

Skadorna har passerat en hög juridisk tröskel: Patienterstatningen kräver både ett sannolikt orsakssamband och att skadan är sällsynt, allvarlig och mer omfattande än vad patienten rimligen ska behöva tåla.

Allan Randrup Thomsen, professor i virologi vid Köpenhamns universitet, säger till Berlingske att fallen visar massvaccinationens baksida. Myndigheterna agerade under hård press och utifrån den kunskap som fanns, men för det enskilda barnet och familjen kan följderna enligt honom vara nära en katastrof.

När människor vaccineras för att förbättra hela befolkningens hälsoläge måste avvägningen mellan nytta och risk därför göras med särskild försiktighet.

Miljonbelopp efter allvarliga skador

Den danska ersättningsmyndigheten Patienterstatningen redovisar i en sammanställning uppdaterad den 29 juli att tre barn i åldern 5–11 år och sju barn i åldern 12–17 år har fått sina ärenden godkända. Samtliga tio godkända barnärenden ligger i myndighetens tabeller under Pfizer-BioNTech.

Totalt har 78 barn sökt ersättning. Av dem har 67 fått avslag och ett ärende är ännu inte avgjort. Ett avslag betyder inte nödvändigtvis att barnet saknat besvär, utan att ärendet inte uppfyllt lagens krav för ersättning.

Berlingske har fått en särskild sammanställning från Patienterstatningen som omfattar sju barn mellan 12 och 17 år och två barn under 12 år. Dessa nio barn hade tillsammans beviljats 3 184 801 danska kronor.

Den offentliga statistiken, som uppdaterades samma dag som Berlingskes artikel publicerades, visar däremot tre godkända fall bland barn under 12 år och därmed tio barn totalt. Eftersom det inte framgår när tidningens underlag togs fram kan det redovisade beloppet bara knytas till de nio fallen i Berlingskes sammanställning, inte till det tionde ärendet.

Bland skadorna i de nio fallen finns enligt tidningen kronisk urtikaria, hjärtsäcks- och hjärtmuskelinflammation, inflammation i centrala nervsystemet samt MOG-sjukdom. MOG-sjukdom är en ovanlig autoimmun inflammatorisk sjukdom som kan angripa bland annat synnerver, ryggmärg och hjärna.

Ersättningen kan täcka bestående men, inkomstbortfall, nedsatt arbetsförmåga och vårdkostnader. I Danmark betalar staten ersättning för vaccinbiverkningar.

För barn under 15 år kan ersättning för framtida förlust av arbetsförmåga beräknas utifrån graden av bestående men, även innan det går att veta hur skadan kommer att påverka ett framtida yrkesliv.

”Säkert och effektivt” – men barnens nytta var sekundär

Danmark rekommenderade i juni 2021 covidvaccination för barn mellan 12 och 15 år. Den 26 november samma år utvidgades rekommendationen till barn mellan 5 och 11 år. I sitt dåvarande besked bedömde Sundhedsstyrelsen att det var ”säkert och effektivt” att vaccinera barn.

Motiveringen vilade samtidigt främst på kollektiva grunder. Vaccinationerna skulle stoppa smittkedjor, öka immuniteten i befolkningen, avlasta sjukvården och bidra till en mer normal vardag. Omkring 80 procent av 12–15-åringarna och 46 procent av 5–11-åringarna vaccinerades enligt de uppgifter Berlingske redovisar.

En dansk statusrapport anger att 638 077 doser gavs till barn mellan 5 och 15 år bara under 2021.

När deltavarianten kort därefter ersattes av omikron försvagades argumentet att vaccination av barn skulle bromsa smittspridningen. Danska barnläkare var oeniga om nyttan redan i januari 2022. Senare samma år medgav dåvarande chefen för Sundhedsstyrelsen, Søren Brostrøm, att utvidgningen till barn i efterhand inte hade gett särskilt mycket när det gällde epidemikontroll.

Denna efterhandsbedömning får särskild tyngd när den ställs mot barnens begränsade risk för svår sjukdom och de skador som nu har erkänts. Att allvarliga biverkningar är sällsynta gör dem inte mindre verkliga för de drabbade. Och när den förväntade nyttan främst låg hos andra än barnet självt blir kravet på försiktighet högre, inte lägre.

Ett bredare facit efter massvaccinationen

Den uppdaterade myndighetsstatistiken omfattar 3 334 ersättningsansökningar från både barn och vuxna efter covidvaccination i Danmark. Hittills har 372 godkänts, 2 926 avslagits och 36 är ännu inte avgjorda. Siffrorna bör inte förväxlas med vanliga biverkningsrapporter, vilka inte i sig fastställer något orsakssamband.

Ersättningsbesluten är tvärtom fall där myndigheten efter prövning har godtagit att villkoren för ersättning är uppfyllda.

Covidvaccinationernas nytta för äldre och riskgrupper är samtidigt en viktig del av helheten. WHO har uppskattat att vaccinationerna minskade dödligheten i WHO:s Europaregion med minst 57 procent och räddade över 1,4 miljoner liv fram till mars 2023. De flesta räddade var över 60 år – den grupp som hade högst risk för svår sjukdom och död.

Den stora nyttan för äldre riskgrupper avgör inte automatiskt om det var rätt att utsätta friska barn för samma vaccinationsstrategi, särskilt när ett uttalat syfte var att skydda andra. Danmark rekommenderar inte längre rutinmässig covidvaccination för friska barn.

Endast ett mindre antal barn med särskild risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp omfattas numera.

De danska ersättningsfallen ger därför en tydligare bild av konsekvenserna än vad siffran tio antyder. De visar vad som kan hända när en generell vaccinationskampanj träffar individer som själva har liten förväntad medicinsk nytta, samtidigt som samhället räknar med deras deltagande.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om den danska läkaren Christine Stabell Benns varning för att vaccinskador riskerar att förbises i en politiserad debatt.