MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 30 juli 2025

onsdag 30 juli 2025

 

Granskning: Gängskjutningar drabbar hela Sverige

Ökade otryggheten

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Gäng skjutningar

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Endast fem av Sveriges hundra största kommuner har helt undvikit gängrelaterat våld mellan 2020 och 2024, enligt en granskning från Schibstedtidningen Aftonbladet.

Under perioden har nära 700–800 personer skjutits i totalt 73 kommuner – en utveckling som tydligt visar hur det grova våldet breder ut sig bortom storstäderna.

Polisens egen statistik från de senaste åren pekar på ett förvärrat läge vad gäller antalet skjutningar i Sverige.

Mellan 2020 och 2024 har, beroende på källa, 698-766 personer skjutits varav 235–252 med dödlig utgång, enligt Aftonbladets granskning och polisens data – ett genomsnitt på nästan en skjutning i veckan.

I 27 av de 100 största kommunerna saknas registrerade skjutningar, och blott fem kommuner inte rapporterat några gängrelaterade incidenter över huvud taget.

Kriminella nätverk som Foxtrot och Dalen-ligan pekas ut som nyckelaktörer bakom utvecklingen. De driver konflikter lokalt och använder skjutningar som medel för att ta kontroll över territorium och illegala marknader.

”Expansionskrig”

Enligt poliskommissarie Kristian Malzoff, på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), handlar det om en strategi för att utöka inflytande och etablera sig nationellt genom att stötta mindre gäng.

Det är ett slags expansionskrig, där nätverken konkurrerar om lokala undergrupper, säger Kristian Malzoff till Aftonbladet.

Våldet har på senare tid även drabbat utomstående. I Fruängen dödades år 2023 en tonårspojke utan koppling till organiserad brottslighet – ett exempel på hur faran för civila ökar när skjutningarna blir fler och mer hänsynslösa.

[Gängen] har haft en strategisk tanke att ta andelar genom att aktivt stödja en sida i konflikter mellan mindre grupperingar, säger Kristian Malzoff.

Resursbrist och avsaknad av strategi

Flera kommuner har nu börjat slå larm om resursbrist och vädjar om statligt stöd för att hantera situationen. Trots lokala insatser saknas en sammanhållen strategi, vilket gör det svårt att motverka gängens expansion.

Polis och experter betonar behovet av nationell samordning och förslag om skärpta lagar, ökade befogenheter och bättre underrättelsearbete har lyfts fram – men också vikten av förebyggande åtgärder för att hindra nyrekrytering.

Samhällskonsekvenserna är omfattande, otryggheten ökar, lokalsamhällen destabiliseras och tilltron till rättsstaten urholkas. Den svenska gängproblematiken är inte längre ett storstadsfenomen – utan en rikstäckande, komplex och brådskande angelägenhet.

Viktigt att veta om statistiken

  • Preliminär data: Polisens statistik över bekräftade skjutningar är ofta preliminär vid publiceringstillfället och kan revideras senare om nya uppgifter tillkommer eller om fel upptäcks. Detta anges tydligt på myndighetens webbplats.
  • Definition av bekräftad skjutning: En skjutning räknas som bekräftad om det finns fysiska bevis (t.ex. kulor, hylsor eller skador) eller minst två oberoende ögonvittnen. Legala eller oavsiktliga skjutningar inkluderas inte i statistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bara en ambulans i tjänst i centrala Stockholm

Ökade otryggheten

publicerad 23 juli 2025
– av Markus Andersson
"Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är som nu, inte ens under pandemin", enligt huvudskyddsombudet för ambulanssjukvården.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under tisdagskvällen fanns endast en ambulans i tjänst i centrala Stockholm. Orsaken är personalbrist. Nu kräver oppositionen att det rödgröna regionrådet tar fram en krisplan.

Vid citystationen i Stockholm finns normalt fyra ambulanser, men under veckan var bara en av dessa i tjänst. Enligt Emil Skoglund, huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm, är situationen den värsta någonsin.

Vi får mellan 30 till 40 sms dagligen om vakanta pass. Vi har ställda bilar överallt. Jag skulle säga att det aldrig varit så illa som det är nu, inte ens under pandemin, säger han till den Schibstedtägda skvallertidningen Aftonbladet.

Skoglund varnar för att personalbristen utgör ett direkt hot mot stockholmarnas säkerhet och att det finns risk för att allvarligt skadade eller sjuka inte får ambulans i tid. Han pekar på förändrade arbetsvillkor och kraftigt sänkta ingångslöner som huvudorsaker.

Emil Skoglund är huvudskyddsombud för ambulanssjukvården i Stockholm. Foto: privat

Verksamhetschef tonar ned krisen

Jani Sundqvist, verksamhetschef för AISAB som ansvarar för ambulanssjukvården i region Stockholm, har en mindre dramatisk syn på läget. Han hänvisar till systemet med ”gränslös dirigering” som innebär att ambulanser från andra stationer kan täcka upp.

Det är inte så att området som city täcker för bara har en bil, förklarar Sundqvist, som hoppas att ett nytt kollektivavtal i höst ska förbättra situationen.

Opposition kräver krisplan

Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är hårt kritisk.

Det är helt oacceptabelt att Sveriges huvudstad befinner sig i en situation där en ambulans ska serva hundratals människor. Det är ett hot mot människors liv och hälsa, säger han.

Moderaterna kräver att regionrådet Talla Alkurdi (S) kallar in regionstyrelsen för att ta fram en krisplan. Under onsdagsmorgonen höll Alkurdi ett krismöte med Vårdförbundet Stockholm.

Region Stockholm styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Malmö: Fem sprängningar på en vecka

Ökade otryggheten

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Malmö
Den senaste tidens ökning av sprängdåd i Malmö oroar såväl polis som allmänhet. OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Malmö har drabbats av en våg av sprängdåd – minst fem explosioner har skett under den gångna veckan. Flera bostadsområden har skadats, men ännu har ingen gripits. Polisen misstänker att händelserna är kopplade till kriminella nätverk.

Under vecka 29 har flera kraftiga detonationer väckt de boende i Malmö. Samtliga fall utreds som allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Natten till fredag inträffade en explosion vid en villa i Virentofta. Sprängningen, som skedde strax efter klockan halv tre, orsakade omfattande skador på fastigheten och området spärrades av.

Vi har gjort fynd på en av platserna och får titta närmare på det tillsammans med eventuella samband, hotbilder och varför det händer på just dessa platser, säger polisens presstalesman Katarina Rusin till skattefinansierade SVT.

Bara några timmar senare skadades ett flerfamiljshus i Bunkeflostrand av en ny sprängning. På två balkonger krossades rutor, men inga personer skadades.

Även i Rosengård inträffade en sprängning när en handgranat kastades in i ett trapphus under onsdagskvällen. Ingen människa kom till skada, men förödelsen i fastigheten blev omfattande.

Vi kan bekräfta att det har skett en detonation på botten i trapphuset till ett flerfamiljshus. Endast materiella skador har orsakats, på bland annat lägenhetsdörrar, kommenterade vakthavande befäl Peter Martin vid polisen.

Två ytterligare explosioner har registrerats i polisens händelserapporter. Bland annat ska ett flerfamiljshus i Limhamn ha utsatts för en sprängning under söndagskvällen, men för närvarande saknas mer exakt information.

Enligt färska rapporter har två män anhållits misstänkta för sprängningen i Limhamn. Männen är enligt uppgifter i 30-årsåldern. Inga ytterligare gripanden har gjorts och polisen arbetar nu med förstärkta resurser i de utsatta områdena.

Vi tror även att det finns fler vittnen som kan ha sett eller hört något, säger Katarina Rusin.

Malmö är därmed fortsatt hårt drabbat av sprängvåld, som enligt polisen tydligt trappats upp under sommaren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 900 dömda håller sig undan fängelsestraff

Ökade otryggheten

publicerad 15 juli 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Idag finns över 900 personer efterlysta för att de vägrar avtjäna sina fängelsestraff. Samtidigt har regeringen skärpt reglerna – sedan april i år kan ingen längre ”vänta ut” sitt straff.

En kartläggning från nyhetsbyrån Siren visar att efterlysta brottslingar finns i hälften av landets kommuner. Totalt rör det sig om drygt 900 personer som aktivt undviker att dyka upp när Kriminalvården kallar.

Sedan den 1 april i år har möjligheten att undkomma straff genom att gömma sig fram till preskriptionsdatumet helt försvunnit. Nu ligger domarna kvar tills de verkställs, oavsett hur lång tid som går.

Det räcker inte att hålla sig undan i fem eller tio år längre, utan nu kommer domarna att ligga kvar, säger Geska Mark, gruppchef på Kriminalvården, till nyhetsbyrån.

Två tredjedelar ställer upp frivilligt

Statistik från Kriminalvården visar att mellan 65 och 70 procent av de dömda följer myndighetens inställelsebeslut och infinner sig på angiven anstalt när tiden kommer.

När vi tittar år för år hur många som följer våra inställelsebeslut, så ligger andelen på mellan 65 och 70 procent, konstaterar Geska Mark.

De som inte redan sitter frihetsberövade får ett brev med instruktioner om var och när de ska infinna sig. Uteblir de utan godtagbar anledning riskerar de att bli efterlysta, särskilt om de saknar känd adress.

Rattfylleri vanligast bland undvikarna

Innan regeländringen lyckades ungefär hundra personer årligen undvika fängelse genom att hålla sig undan till dess att straffet preskriberats. Tidigare gällde fem års preskription för straff under ett år och tio år för straff mellan ett och fyra år.

De flesta som använde denna ”utväg” hade dömts för korta fängelsestraff, ofta en till två månader, där rattfylleri var det vanligaste brottet.

De flesta av domarna som tidigare blev preskriberade var korta fängelsestraff, en till två månaders fängelse, och det vanligaste brottet var rattfylleri. Det handlade ofta om ärenden där den dömde inte hade någon adress i Sverige, förklarar Geska Mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre skjutningar i Sverige – men bombdåden har fördubblats

Organiserade brottsligheten

publicerad 3 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt polisen är syftet med bombdåden ofta att utpressa, skrämma eller hota offren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet skjutningar i Sverige har nästan halverats jämfört med i fjol – men samtidigt har sprängningarna ökat kraftigt. Enligt ny statistik från polisen har över 100 sprängdåd inträffat hittills i år, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period 2024.

Under årets första sex månader har polisen registrerat 84 skjutningar. Det är en tydlig nedgång jämfört med första halvåret 2022, då 205 skjutningar inträffade, med 34 döda och 49 skadade. Även antalet skadade i samband med skottlossningar har minskat successivt sedan dess. I statistiken för 2025 ingår dock skolattacken i Örebro, där tio personer miste livet.

Utvecklingen sker mot bakgrund av att Sverige under lång tid präglats av omfattande problem med organiserad brottslighet, där våldsamma gäng, oftast med invandrarbakgrund, spridit skräck i både storstäder och mindre orter. Myndigheterna har i flera år haft svårt att göra någonting konkret åt våldsutvecklingen – men enligt polisen börjar vissa insatser nu ge resultat.

– I såväl den fysiska miljön som i de digitala miljöerna och på utredningssidan är vi idag snabbare och mer effektiva, vilket har gjort att vi kunnat förhindra förestående brott och ökat uppklarningen de senaste åren av det dödliga våldet i nätverksmiljö från cirka 20–30 procent till cirka 60 procent. Det är en del i förklaringen till att vi ser färre skjutningar, säger August Knutsson, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Fler bombdåd vintertid

Samtidigt som skjutningarna minskat har ett annat våldsfenomen ökat markant. Hittills i år har 104 sprängningar inträffat – en fördubbling jämfört med samma period 2024, då 52 sprängningar registrerades.

– Det är givetvis allvarligt, och vi ser att de kriminella har skiftat modus och genomfört fler sprängningar under vintern och våren. Ofta i utpressningssyfte, för att skrämma eller hota. Men sedan början av året, då vi såg en kraftig ökning av fullbordade sprängningar, har de minskat. Vi griper fler gärningspersoner på förberedelsestadiet än tidigare, förklarar Knutsson.

Han understryker samtidigt att situationen fortfarande är att betrakta som mycket allvarlig och att gängvåldet snart kan komma att eskalera igen:

– Samtidigt är konfliktläget högt, och vi vet av erfarenhet att läget kan skifta snabbt. Vi gör allt vi kan för att hålla nere våldsnivåerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.