MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 30 augusti 2025

lördag 30 augusti 2025

Fler unga svenskar konfirmerar sig: ”Vill komma närmare Gud”

publicerad 2 juni 2025
– av Redaktionen
Ungdomar konfirmerar sig i Sankta Maria kyrka, Ystad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter decennier av nedgång ökar nu antalet konfirmander i Sverige – och många unga säger att de känner ett behov av att komma närmare Gud.

– Det är inte längre ocoolt att vara intresserad av kristen tro eller att kalla sig själv kristen, säger församlingspedagogen Sara Björnö.

Efter att ha sjunkit från 80 procent på 1970-talet till under 20 procent under coronakrisen har antalet konfirmander nu återhämtat sig till nivåerna före 2020. Detta har fått media att spekulera i att det handlar om en ihållande ”Jesustrend”. Docent Frida Mannerfelt i praktisk teologi menar dock att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser:

– Vi bör vara försiktiga med att kalla ökningen för ett trendbrott, säger hon.

Konfirmationen har förändrats från en självklar tradition till ett aktivt val för en minoritet, vilket drivits fram av sekularisering och att kristendomen inte längre har någon särställning i Sverige, samt även invandring av icke kristna grupper.

Samtidigt uppger många unga att det är just mötet med andra religioner som gjort dem nyfikna på religion och lett till en önskan om att själva hitta en religiös tillhörighet.

”Gör ett aktivt val”

Dagens konfirmander lockas inte längre av presenter utan av en vilja att utforska livsfrågor som döden, identitet och gemenskap. Statistiken visar också att fler döps under konfirmationstiden – från 1 procent 2007 till 10 procent 2022 – vilket tyder på ett växande intresse för kristendomen.

– Att få diskutera frågor som ’Hur ska jag till exempel förhålla mig till att jag inte är perfekt?’ behövs i ett samhälle där det från olika håll – som sociala medier och det rådande betygssystemet – sätts press på ungdomar att vara det, menar Mannerfelt.

– De som väljer att konfirmera sig i dag gör i högre grad ett aktivt val att konfirmeras, fortsätter docenten.

Sara Björnö är församlingspedagog i Almby församling i Örebro, och hon ser tydligt att fler unga idag är nyfikna på Jesus och kristendomen.

– Det är ganska många som säger att de är intresserade av Gud och Jesus. Flera har skrivit att de vill komma närmare Gud och att de har hittat en tro efter konfirmationen.

Lockar med fotbollsläger och skidresor

Hon upplever en märkbar förändring i hur unga svenskar ser på religion.

– Det är inte längre ocoolt att vara intresserad av kristen tro eller att kalla sig själv kristen, säger hon.

Samtidigt har Svenska kyrkan också fått både extern och intern kritik för att vara ”flummig” och oseriös i sitt rekryteringsarbete – bland annat då man lockar konfirmander med profana aktiviteter som fotbollsläger, skidresor eller besök till nöjesparker.

– Det finns en diskussion inom Svenska kyrkan om huruvida strävan efter relevans riskerar att framstå som oseriös, men oftast är hållningen att det behövs flera vägar för att nå fram, avslutar Frida Mannerfelt.

Svenska kyrkan har även fått kritik från konservativa håll för att på många platser idag uppfattas som starkt politiserad, med ett stort fokus på modern vänsteraktivism snarare än på gudstro och traditionellt kristet innehåll.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

TV4 försvinner från marknätet – blir betalkanal

publicerad Igår 8:25
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Schibsted-kanalen TV4 upphör att sändas i marknätet vid årsskiftet. I stället riktas fokus mot streamingtjänsten TV4 Play.

Under torsdagen meddelade TV4:s vd Mathias Berg att kanalen lämnar marknätet som distributionsform, vilket innebär att TV4 slutar vara en fri gratiskanal. På TV4 Play kan tittare fortsatt se program och nyheter utan kostnad – men med reklam. För att ta del av den linjära kanalen krävs dock en betalprenumeration.

Beslutet är motiverat bland annat av ekonomiska aspekter, menar Berg.

Vi är på en transformationsresa där vi bygger framtidens TV4 och samlar Sverige på TV4 Play i större utsträckning och i mindre grad på våra linjära kanaler, säger han och fortsätter:

Det är också givetvis en ekonomisk bedömning där kostnaderna vi har idag är för höga för att det ska vara ett bra ekonomiskt beslut att fortsätta distribuera.

Han påpekar samtidigt att det är ”väldigt få” hushåll som fortfarande tar emot TV4 via marknätet. För tittare med kabel-tv, satellit eller stadsnät påverkas ingenting.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så många fångar på tio år

publicerad Igår 7:03
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet intagna fångar på anstalt har nära fördubblats de senaste tio åren, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Antalet nyintagna har samtidigt också varit det högsta på nästan 30 år.

Vid utgången av 2024 var antalet personer som befann sig på anstalt totalt 8 206 personer, 593 kvinnor och 7 613 män. Det brukar kallas att man har en pågående fängelseverkställighet. Det är en ökning med 17 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2015 har siffran ökat med 91 procent.

Antalet nyintagna, det vill säga de som påbörjat en fängelseverkställighet, har varit rekordhög och rör sig om 11 812 personer, vilket är den högsta siffran på 28 år.

Ökningen av antalet intagna på anstalt sedan 2017 förklaras främst av de straffskärpningar av grova brott som har skett de senaste åren, menar Charlotta Lindström, statistiker på Brå, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Flickors betyg sjunker – pojkar går om i matematik

publicerad 27 augusti 2025
– av Redaktionen
Förändringen förklaras bland annat av att flickor trivs sämre i skolan, upplever mindre studiero och känner ökande stress över skolarbetet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skillnaderna i betyg mellan könen minskar, visar en rapport från Skolverket. Den främsta anledningen är att flickor presterar sämre i skolan än tidigare.

Under lång tid har flickor generellt presterat bättre än pojkar i skolan, men rapporten visar nu att flickors resultat försämras. Denna trend syns både i årskurs sex och på gymnasiet, vilket tyder på att det inte handlar om en tillfällig förändring i en specifik årskull, utan om en genomgripande utveckling.

De tidigare markanta skillnaderna i betyg mellan könen börjar nu jämnas ut. I årskurs nio är skillnaden mindre än någonsin tidigare. För första gången har pojkar exempelvis högre betyg i matematik än flickor.

Det finns tydliga skillnader mellan könen när det gäller inställningen till matematik. Flickor är mindre positiva än pojkar till att lära sig matematik och har sämre självförtroende i ämnet, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Förändringen i betyg är mest påtaglig bland flickor med svensk bakgrund.

Flickor mår sämre

Det är ännu oklart vad förändringen beror på, men flera studier pekar på att flickor trivs sämre i skolan, upplever mindre studiero och känner ökande stress över skolarbetet. Flickor upplever också att de får sämre stöd från lärare jämfört med pojkar. Dessutom finns det skillnader i stödinsatser, som i högre grad riktas till pojkar än flickor. Flera studier visar också att flickors psykiska mående generellt försämras.

Vi ser allvarligt på att det finns en negativ utveckling bland flickor när det gäller flera faktorer som relaterar till skolresultat, bland annat skolrelaterad stress och mående. Vi ser också med oro på de skillnader som finns mellan flickor och pojkar när det gäller tillgången till särskilt stöd, säger Vent.

Tidig betygsättning kan påverka

En ny studie från Lunds universitet visar att tidig betygsättning kan få negativa konsekvenser för särskilt flickors psykiska hälsa.

Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

I Sverige infördes en betygsreform 2012 som bland annat innebar att elever började få betyg redan från årskurs sex.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisens dystra besked: ”Konstant hög våldsnivå i Sverige”

Organiserade brottsligheten

publicerad 27 augusti 2025
– av Isac Boman
Det nuvarande omfattande gängkriminella våldet är nu att betrakta som ett permanent inslag i Sverige, enligt polisen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en rad skjutningar och sprängningar i Stockholmsområdet de senaste veckorna vill polisen inte tala om någon temporär våldsvåg. Istället beskriver polisområdeschefen situationen som en ”konstant hög nivå av våld i Sverige”.

Upplands Väsby, Kallhäll, Viksjö, Bromma och Sätra – listan över platser i Stockholmsområdet som drabbats av skjutningar och bombdåd den senaste tiden växer.

Senast under natten till onsdagen pågick en omfattande polisinsats i Viksjö nordväst om Stockholm efter en skottlossning vid en bensinstation där två personer skadades. Kort tidigare, den 25 augusti, sköts två personer till döds i en bil på en parkeringsplats i närliggande Kallhäll. Polisen kan ännu inte svara på om det finns kopplingar mellan de olika dåden.

Trots den senaste tidens koncentration av våldsbrott i norra Stockholm vill polisen inte använda begreppet ”våldsvåg” för att beskriva utvecklingen.

— Jag skulle snarare säga att vi har sett ett antal fullbordade brott på en kort tid och med en tydlig geografisk avgränsning till norra Stockholm, säger Magnus Mowitz, polisområdeschef för Stockholm nord, i statstelevisionen SVT:s Morgonstudion.

Han betonar att polisen samtidigt har lyckats förhindra en rad planerade våldsbrott, men erkänner den dystra verkligheten:

— Begreppet våldsvåg är inget som vi använder, däremot kan vi se att det finns våldsbrott som kontinuerligt sker. Vi har en konstant hög nivå av våld i Sverige, slår han fast.

Tusentals gängkriminella

Innan 1990-talet var gängkriminalitet i princip ett okänt fenomen i Sverige där den organiserade brottslighet som ändå förekom huvudsakligen var kopplad till mc-gäng och där våldsamma uppgörelser med skjutvapen och sprängmedel på öppen gata i princip var icke-existerande. Sverige var länge ett av Europas tryggaste länder med en av världens lägsta mordfrekvenser.

Under de senaste tre decennierna har dock situationen förändrats dramatiskt. I takt med en gränslös massinvandring från konfliktdrabbade områden i Tredje världen har kriminella nätverk etablerats i förorter runt om i landet.

Från att ha varit koncentrerad till storstädernas utsatta områden har gängkriminaliteten nu spridit sig till i princip alla svenska städer av någon storlek och polisen bedömer att det idag att antalet aktiva personer i de kriminella nätverken uppgår till mer än 14 000 individer – från Malmö i Söder till Kiruna i norr.

Omsätter mångmiljardbelopp årligen

De kriminella nätverken ägnar sig inte bara åt spektakulära bombdåd och mord. Narkotikahandeln utgör fortfarande ryggraden i verksamheten, men gängen har diversifierat sin brottslighet betydligt. Utpressning av företagare, särskilt i förorterna, har blivit allt vanligare och välfärdsbedrägerier genom falska assistansbolag och andra upplägg dränerar miljardbelopp från skattebetalarna varje år.

Människohandel, vapensmuggling, stöldligor och häleri ingår också i repertoaren samtidigt som penningtvätt sker genom fastighetsinvesteringar, växlingskontor och kryptovalutor.

Exakt hur mycket pengar den organiserade brottsligheten omsätter varje år är omöjligt att svara på, men uppskattningar från polisen gör gällande att det handlar om cirka 100 till 150 miljarder kronor årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.