Få unga bryr sig om politiken

En tydlig majoritet av Sveriges unga uppger att de inte är intresserade av politik. En av konsekvenserna blir att färre unga röstar, och valdeltagandet minskar främst bland de med utländsk bakgrund.

Andelen unga i åldrarna 15 till 24 år som intresserar sig för politik har minskat från 50 procent 2018 till 38 procent 2023, visar Ungdomsbarometerns generationsrapport. Fler än sex av tio uppger att man antingen inte har något intresse alls för politik, eller endast ett litet intresse.

Samtidigt minskar valdeltagandet bland unga för första gången på 20 år under valåret 2022, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Minskningen beror främst på att det är färre unga med utländsk bakgrund som röstar, en minskning med tio procentenheter mellan 2018 och 2022. Det har inte skett någon märkbar minskning bland unga med svensk bakgrund.

“Fel tillvägagångssätt”

Rapporten visar också att det är en markant skillnad i valdeltagande mellan unga beroende på de socioekonomiska förutsättningarna i området där de bor. Unga i områden med större socialekonomiska problem har ett valdeltagande på 64 procent, samtidigt som unga i områden där förutsättningarna bedöms som goda istället har ett deltagande på 91 procent.

Alla ungdomsförbund är överens om att man borde få kampanja mer i skolorna samt att unga inte behöver skyddas från att ha politiska åsikter, utan snarare behöver uppmuntras.

– Man är rädd att man introducerar elever till koncept och tankar som man hellre vill skydda dem ifrån, men jag tror att det är helt fel tillvägagångssätt, säger LUF:s ordförande Erik Berg till skattefinansierade SR.