MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 4 augusti 2025

måndag 4 augusti 2025

Få somalier lockas av höjt återvandringsbidrag – vill ha ”betydligt högre belopp”

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 29 april 2025
– av Redaktionen
För att bidragen ska locka somalier att lämna landet måste dessa kunna "lägga grunden för en långsiktig försörjning", hävdas det.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


600 000 kronor i återvandringsbidrag för att frivilligt lämna landet är en alldeles för låg summa för många av landets somalier. Den bedömningen gör ordföranden för Somalilands riksförbund efter att ha pratat med sina medlemmar om saken.

Redan förra hösten deklarerade den moderatledda regeringen att man hade för avsikt att kraftigt höja bidraget till de migranter som frivilligt återvandrar till sina hemländer – från 10 000 till 350 000.

Nu har ytterligare detaljer presenterats och det framgår bland annat att ett par kan få upp till en halv miljon kronor för att lämna Sverige, och att familjer kan beviljas ännu högre skattefinansierade summor än så – upp till 600 000 kronor.

– Frivillig återvandring skapar möjligheter för individen att göra en nystart i livet och kan leda till att ekonomin och arbetskraften växer i ett annat land, argumenterar migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande.

”Långsiktig försörjning”

För att undvika missbruk är tanken att den som tar emot bidraget, men sedan ändå gömmer sig kvar i Sverige eller senare återvänder ska kunna krävas på återbetalning.

Trots att bidraget mångdubblats väntas det dock få begränsad effekt. Somalilands riksförbund har frågat sina medlemmar om saken och nått slutsatsen att viljan att lämna Sverige på frivillig väg är fortsatt mycket låg – och att detta beror på rent ekonomiska orsaker.

– Jag tror inte att 600 000 för en hel familj blir tillräckligt lockande. De flesta vi intervjuade nämnde betydligt högre belopp, för att det ska kunna lägga grunden för en långsiktig försörjning, uppger ordföranden Mustafa Ismail.

Vill se fokus på utbildningar

Den somaliska intresseorganisationen tycker inte heller att det är positivt att pengarna betalas ut som en engångssumma så länge migranterna som lämnar landet inte också får hjälp att starta egna företag i sina hemländer.

– I stället för pengar till individer bör vi titta på investeringar i företagande, fortsätter Ismail och vill att den svenska regeringen fokuserar på att ta fram utbildningar inom yrken och branscher som bedöms behövas i Somaliland.

Ismail betonar också att en omfattande frivillig återvandring bara kan ske om processen på ett noggrant sätt förankrats med det land som ska ta emot migranterna.

Somaliland är en självutropad republik i nordvästra Somalia med en egen regering, valuta och säkerhetsstyrka som har fungerat som en de facto självständig stat sedan 1991, men saknar internationellt erkännande.

Majoriteten av befolkningen i Somaliland tillhör de somaliska klanerna Isaaq, Gadabuursi och Dhulbahante och de olika släkterna befinner sig ofta i invecklade och utdragna konflikter med varandra eller andra klaner i Somalia.

Konflikterna handlar i regel om makt, naturresurser och inflytande och om att olika klaner anser sig ha historisk rätt till vissa specifika områden som idag kontrolleras av andra släktnätverk – i princip samtliga är dock etniska somalier och delar samma språk, religion, kultur och historiska ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad Igår 20:00
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här hugger Abdullah mot polismannens njurar

Migrantvåldet

publicerad 1 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
23-årige Abdullah Khan fångades på film under vansinnesattacken mot en ung polis som promenerade i centrala Dublin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 23-årig migrant har häktats efter att ha attackerat och knivhuggit en ung irländsk polis mitt på dagen i Dublins centrum. Attacken, som fångades på film, skedde helt oprovocerat när polisen var på patrull under tisdagen.

Gärningsmannen Abdullah Khan greps på platsen efter det brutala överfallet som inträffade på Capel Street i centrala Dublin tisdag eftermiddag vid 18-tiden. Den angripne polisen, en ung aspirant som var ute på högsynlighetspatrull tillsammans med en kollega, fick vårdas på sjukhus för skador som mirakulöst inte blev livshotande.

Abdullah som är andra generationens invandrare och fötts i Irland med adress i norra Dublin, anklagas för misshandel samt innehav av en så kallad Tactix-kniv.

Vid torsdagens häktningsförhandling i Dublin District Court kom den 23-årige mannen inte med någon begäran om frigivning och satt tyst genom hela den korta förhandlingen.

Oprovocerat dödligt våld mitt på dagen

Attacken beskrivs av myndigheterna som helt oprovocerad och ägde rum mitt i stadens centrum när polisen utförde sitt vanliga arbete. Plötsligt dyker Abdullah upp på gatan med kniven i beredskap när händelsen fångas på film. Han går direkt till anfall bakifrån mot den unga polismannen och gör ett försök att hugga honom med kniven mot njursidan av ryggen.

Mirakulöst nog träffar han dåligt med kniven och de två polismännen lyckas komma till fattning och efter en batalj med tårgas och batonger avväpna och gripa  mannen.

Den skadade polisen har sedan dess skrivits ut från sjukhuset.

— Kvällens oprovocerade överfall är en indikation på vad polisen kan möta när de är ute i tjänst för att skydda människor, sade biträdande kommissarie Paul Cleary till Roscommon Herald.

Irlands premiärminister Micheál Martin fördömde händelsen och beskrev den som ”chockerande”. Även justitieminister Jim O’Callaghan och oppositionsledaren Mary Lou McDonald uttryckte sitt fördömande av det oprovocerade våldet.

Abdullah ska nästa gång inställa sig inför Cloverhill District Court den 6 augusti i väntan på åklagarens direktiv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anti-invandringsprotester sveper över Polen

Migrationskrisen i Europa

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Polen protester mot invandring 19 juli 2025
Enligt uppgifter samlades tusentals människor i samband invandringskritiska demonstrationer i Polen den gångna lördagen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor deltog under lördagen i samordnade protester mot invandring i ett dussintal städer runtom i Polen. Demonstrationerna, som organiserades av det nationalistiska oppositionspartiet Konfederationen, möttes på flera håll av motdemonstrationer och har väckt livlig politisk debatt.

Protesterna, som hölls under parollen ”Stoppa invandringen”, samlade stora folksamlingar i städer som Warszawa, Krakow, Wrocław och Katowice, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Den största demonstrationen ägde rum i Katowice, där lokala medier uppgav runt 3 000 deltagare.

I Warszawa hölls samtidigt mindre motdemonstrationer av vänsterorienterade grupper, som framförde budskap om solidaritet med migranter och asylrätt. På vissa håll rapporterades spänningar mellan grupperna, men enligt polisen utbröt inga allvarligare våldsincidenter.

Arrangörerna och flera framstående politiker, inklusive politiker från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), hävdade att Polen står inför en ”växande våg av illegal migration”.

Dessa och flera andra talare krävde även hårdare gränskontroller, militära befogenheter för gränsvakter och regeringens avgång.

Översättning: ”Det polska folket visar stor styrka i dag. Deltagandet i protester över hela landet är ett tydligt tecken på att medborgarna förväntar sig omedelbara förändringar i myndigheternas sätt att hantera invandringskrisen, och de är redo att gå ut på gatorna för att kräva det”.

Slagord mot EU

Många demonstranter bar polska flaggor, höll upp banderoller med budskap som ”Stoppa migrantinvasionen” och ropade slagord mot EU:s migrationspolitik.

Under vissa demonstrationer hölls en tyst minut för en ung polsk kvinna som nyligen mördades i Toruń – ett fall där en utländsk medborgare misstänks och som använts av högerpolitiker som argument i debatten.

Demonstrationerna ägde rum bara någon vecka efter att den polska regeringen återinfört tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen, med hänvisning till oro över flyktingströmmar och anklagelser om att Berlin skickar asylsökande över gränsen – ett påstående som avvisats av tyska myndigheter.

Polens migrationsdebatt har intensifierats i takt med nya EU-beslut om gemensam asylpolitik och ökade spänningar kring landets östra gränser.

Samtidigt visar officiella siffror att antalet migranter som anländer till Polen i år är lägre jämfört med tidigare år, trots att frågan upptar en allt större plats i den politiska debatten.

Regeringen har, förutom nya gränskontroller, infört hårdare regler för asylsökande och utlovat ytterligare resurser till gränsbevakningen.

Frågan om migration förväntas förbli ett av de mest polariserande ämnena i polsk politik under den närmaste tiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Alligator Alcatraz”: Migrantförvar i Florida ska omges av rovdjur

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 25 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Satsningen beskrivs som mycket kostnadseffektiv - men fördöms av både miljö- och invandringsaktivister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mitt i Floridas träskmarker bygger delstaten nu ett nytt migrantförvar. Enligt myndigheterna ska naturens egna rovdjur bidra till säkerheten – och göra anläggningen både billig och effektiv.

Den nya anläggningen, som informellt kallas ”Alligator Alcatraz”, byggs på Dade-Collier Training and Transition Airport – en nedlagd flygplatsanläggning nästan 60 mil väster om Miami. Platsen omges av våtmarker och träskmiljöer som hyser bland annat alligatorer, pytonormar och andra rovdjur.

– Man behöver inte investera så mycket i avgränsningen. Om folk tar sig ut, finns det inte mycket som väntar på dem annat än alligatorer och pytonormar, sade Floridas justitieminister James Uthmeier i en presentationsvideo. I videon beskrivs förvaret som en nyckel i genomförandet av president Trumps plan för massdeportationer, ackompanjerad av slowmotion-klipp på attackerande alligatorer.

Uthmeier kallar projektet ”kostnadseffektivt” och beskriver området som en ”praktiskt taget övergiven flygplatsanläggning mitt i Everglades”. Enligt uppgifter från Department of Homeland Security väntas anläggningen kosta delstaten cirka 450 miljoner dollar per år att driva. Han har även bekräftat att Floridas nationalgarde kommer att delta i driften av centret, som ska bestå av lättare infrastruktur – som tält och släpvagnar.

”Kostnadseffektivt och innovativt”

Förvaret planeras stå färdigt första veckan i juli och blir en av flera tillfälliga anläggningar som Florida sätter upp för att möta den ökande belastningen på det federala systemet. Enligt Uthmeier har den federala regeringen godkänt delstatens planer på att skapa 5 000 förvarsplatser i Florida redan under sommaren.

USA:s minister för inrikessäkerhet, Kristi Noem, kallade initiativet ”kostnadseffektivt och innovativt” i ett inlägg på X, där hon lyfte fram samarbetet med Florida som ett exempel på hur kapaciteten kan byggas ut på några få dagar. Delstatens erbjudande om att köpa marken från Miami-Dade County för 20 miljoner dollar grundar sig på en exekutiv order från guvernör Ron DeSantis samt en nödorder från Florida Division of Emergency Management.

Justitieministern försäkrar att rättssäkerheten ska upprätthållas.

– Vi kommer att ge dem den rättsprocess som domstolarna menar att de har rätt till, sade Uthmeier i en intervju med den konservative kommentatorn Benny Johnson.

Miljöaktivister rasar

Satsningen har dock väckt kritik från politiska motståndare, i synnerhet från miljöaktivister och massinvandringsförespråkande grupper. Friends of the Everglades, som deltog i en protest mot bygget under helgen, har i ett öppet brev varnat för att projektet hotar ett ekologiskt känsligt område. Gruppen kallar platsen ”avgörande för Everglades framtid” och varnar för att öppna för exploatering i vad man beskriver som ett av Amerikas mest ikoniska och sårbara ekosystem.

– Det framstår verkligen som en ogenomtänkt och improviserad idé, sade gruppens verkställande direktör Eve Samples till CNN. Hon påminde också om att samma plats var föremål för protester redan på 1970-talet, då en planerad jättelik flygplats stoppades efter massiv opinion.

Även Miami-Dade Countys borgmästare, Daniella Levine Cava, har uttryckt oro över projektet.

– Vi fortsätter att ha betydande oro över omfattningen och skalan av delstatens ansträngningar, särskilt vad gäller de miljömässiga skyddsåtgärderna, sade hon i ett uttalande och varnade för att den snabba genomförandetakten lämnar liten tid för eftertanke och riskbedömning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.