Kriget i Ukraina fick snabbt stor påverkan även på det svenska hemvärnet som under 2022 fick in rekordmånga ansökningar.
Många förstod dock inte vad hemvärnet var för någonting, eller vad de ansökt till, varför omkring en tredjedel av ansökningarna snart drogs tillbaka.
– Jag hade extremt många korkade ansökningar som kom i samband med Ukrainakriget, säger Jonas Algotsson, bataljonschef för hemvärnet i Kalmar till statskanalen SVT.
Under 2022 inkom cirka 30 000 ansökningar – att jämföra med de mellan 4-5000 ansökningar som normalt inkommer under ett år. Cirka 10 000 av de sökande ”drog tillbaka sina ansökningar efter att ha insett vad uppdraget innebär”, rapporterar man.
– Normalt sett har vi ett bortfall på tio procent. Det här är ju människor som sträcker sig från värnplikten till att de fyllt 70 år. Många befinner sig i livssituationer där de har småbarn, pluggar eller flyttar till annan ort. Men vi har blivit noggrannare med att folk gör sin kontrakterade tid, fortsätter Algotsson.
Ojämn fördelning
Trots det stora antalet mindre seriösa sökande blev 2022 ändå ett mycket bra år för hemvärnet. Sammanlagt tecknades tjänstgöringsavtal med 5200 personer – samtidigt som 3800 avslutade sina tjänster.
Tittar man på de senaste fem åren har antalet aktiva ökat med drygt 1000 personer, men det märks också att det är betydligt svårare för hemvärn som inte ligger i storstadsområdena att rekrytera nya soldater.
– Det är lite speciellt. Vår befolkning är liten och få genomförde värnplikten under de sista åren av det gamla systemet. För att ge en jämförelse, när jag gjorde värnplikten 1981-82 var det 47 000 som deltog. Det sista året vi hade värnplikt var det endast 3 000 i hela Sverige, och jag tror att de flesta kom från storstadsområden, förklarar Algotsson.
– Hemvärnets huvuduppgift med att bevaka och skydda är ju extremt viktig så det gäller verkligen att vi taggar upp, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Litauens tidigare president Dalia Grybauskaité förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.
Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.
– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.
Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.
Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.
– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.
”Ett föråldrat verktyg”
Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.
Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:
– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.
Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge hartillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.
”Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns.
Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur.
En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer.
Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.
Das Video zeigt eine militärische Kolonne, die am 3. April 2025 durch die Valea Oltului fährt. Es handelt sich vermutlich um eine portugiesische Einheit, die auf dem Weg zu einer Übung in Cincu ist.
Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser.
Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik.
– Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande.
Mark Rutte, t.h., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0
Ryssland förstärker
På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder.
Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena.
Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.
Stridsgrupper sedan 2017 – Nato har haft fyra permanenta multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen sedan 2017.
Utökning efter 2022 – Efter krigsutbrottet i Ukraina har ytterligare fyra grupper upprättats i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.
Cincu-basen i Rumänien – En av de största nya anläggningarna byggs i Cincu, med plats för 10 000 soldater och anhöriga. Området får bostäder, skolor, butiker och landningsbanor.
Roterande styrkor – Trupper från bland annat Frankrike, Belgien och Nederländerna roterar regelbundet genom baserna, med stöd från USA.
Natos medlemsländer förväntas framöver öka sina försvarsutgifter, enligt ett förslag från tillträdande generalsekreterare Mark Rutte, till totalt 5 procent av BNP (3,5 procent till militärt försvar och 1,5 procent till relaterad infrastruktur och cybersäkerhet). Detta är dock ännu inte beslutat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jan van Aken, medordförande för det tyska vänsterpartiet Die Linke, vill att Nato på sikt ersätts av en ny internationell säkerhetsallians som inkluderar både Ryssland och USA.
I en intervju med Die Zeit uttrycker han att den Nato-ledda strukturen saknar framtid och bör ersättas med ett mer kooperativt system.
– Vi har aldrig velat avskaffa Nato utan ersättning, utan snarare ersätta det med ett samarbetsinriktat säkerhetssystem, sa van Aken i intervjun som publicerades i helgen.
Han hänvisade till partiets partiprogram från 2011, där det föreslås att Tyskland lämnar Nato till förmån för ett nytt kollektivt säkerhetsarrangemang. Van Aken föreslår en modell liknande OECD – en slags ”OECD 2.0” – där fokus ligger på fredsbevarande och gemensamt försvar.
– Ett freds- och försvarsförbund tillsammans med Ryssland och USA. Men naturligtvis skulle ett sådant bygge kräva minst tio års förtroendeskapande åtgärder. Under den tiden skulle Nato finnas kvar – men det har ingen framtid, enligt min mening, tillade han.
Utöver kritiken mot Nato efterlyste van Aken även att de amerikanska trupper som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, inklusive de kärnvapen de för med sig, och påpekade att Storbritannien och Frankrike redan har mer än tillräckliga egna kärnvapenarsenaler.
Drömmer om ett demilitariserat Europa
Van Aken bekräftade också att visionen om ett demilitariserat Europa fortfarande är central för det tyska vänsterpartiet – en såväl kontroversiell som ovanlig hållning i dessa tider.
– Självklart vill jag leva i ett land utan armé. Vill inte du det? frågade han retoriskt.
Intervjun publicerades i ett känsligt politiskt läge där Tyskland nyligen aviserat ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, innehållande bland annat luftvärnsrobotar och artilleri. Den tillträdande förbundskanslern, Friedrich Merz, har dessutom uttryckt stöd för att skicka Taurus-kryssningsrobotar till Ukraina – ett vapen med kapacitet att nå djupt in i ryskt territorium.
Detta har lett till stark kritik från Moskva, som varnat för att ett tyskt leveransbeslut skulle göra landet till en aktiv part i kriget, eftersom Taurus-systemet enligt Ryssland inte kan opereras utan tysk personal.
Die Linke har konsekvent motsatt sig vapenleveranser till Ukraina och istället förespråkat vapenvila och diplomatiska lösningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fem europeiska länder – Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen – har meddelat att de planerar att dra sig ur Ottawakonventionen från 1997, som förbjuder antipersonella minor.
Besluten har dock väckt mycket hård kritik från människorättsorganisationer och överlevare som varnar för att det är civilbefolkningen som kommer att drabbas allra hårdast.
I mitten av april blev Lettland det första landet att formellt rösta för att lämna avtalet, som har över 165 undertecknare. Beslutet beskrivs som ett historiskt steg bakåt av aktörer som arbetar för att bekämpa användningen av minor.
– Det känns som ett slag i ansiktet, säger Zoran Ješić i en intervju med The Guardian. Han förlorade sitt högra ben på grund av en mina under Bosnienkriget och leder nu UDAS, en organisation för överlevare för landminor.
– Personminor gör hemska saker mot oskyldiga människor. De tillhör en liten grupp vapen, inklusive kemiska och biologiska vapen, som är så avskyvärda att de aldrig får användas igen, fortsätter han.
Ješić var 21 år gammal och soldat i den bosniska armén när han trampade på en mina i en skog.
– Som jag senare hörde var det vår egen mina. Poängen är att när man lägger en mina i marken vet man aldrig vad som kommer att hända. Kommer den att vänta på ens egna soldater, civila eller fienden? Oftast skadas dina egna.
”Handlar om krigets normer”
Statistiken bekräftar hans påståenden. Varje år är 70–85 % av alla dödade eller skadade av minor civila. Nästan hälften av offren är barn – en påminnelse om vapnens bristande förmåga att skilja mellan stridande och oskyldiga.
Alma Taslidžan, från organisationen Humanity & Inclusion som arbetar med funktionsnedsatta och sårbara grupper, uttrycker oro för att besluten kan skapa en farlig dominoeffekt:
– Det här är verkligen en vändpunkt för oss. Det handlar inte bara om landminor. Det handlar om normer som är skrivna för krigssituationer – vi är rädda att detta kommer att leda till en försvagning av den internationella humanitära rätten, som har som första skyldighet att skydda civila.
I mars publicerade försvarsministrarna i Estland, Lettland, Litauen och Polen en gemensam deklaration där de hänvisade till kriget i Ukraina och ökade säkerhetshot.
”Genom detta beslut skickar vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda att använda alla nödvändiga åtgärder för att skydda våra säkerhetsbehov”, stod det att läsa.
Lithuania, Poland, Latvia and Estonia have announced their withdrawal from the Ottawa Convention on Anti-Personnel Mines. pic.twitter.com/cwrgTYZRTl
Finland, som delar en över 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland, anslöt sig senare till gruppen, och premiärminister Petteri Orpo menade att utträdet skulle ge landet ”möjlighet att förbereda sig på säkerhetslägets förändringar på ett mer mångsidigt sätt”.
Taslidžan betonar dock att även om hotbilden skulle vara verklig är valet av vapen ändå fel – just eftersom det är civila som kommer att drabbas hårdast.
– Att välja det mest urskillningslösa vapnet av alla för att säga att man ska försvara sitt land är fel. Säkerhet kan inte byggas med ett vapen som dödar slumpmässigt, som ligger kvar i marken långt efter att konflikten är över och som specifikt lemlästar civila.
Hon varnar också för myter om ”smarta minor” med självförstöringsmekanismer och påståenden om att dessa skulle vara säkra för civilbefolkningen.
– Det är bisarr information. Det finns ingen smart mina som kan tänka för sig själv och säga ’oj då, civila, nu exploderar vi inte’”.
Amerikanska soldater över med minor i Irak. Foto: U.S Army/SPC Derek Gaines
Röda Korset: ”Extremt oroande”
Maya Brehm, juridisk rådgivare på Internationella Röda Korset, beskriver i sin tur utvecklingen som ”extremt oroande”.
– Från vårt perspektiv – och det delas av militära myndigheter – överskrids den begränsade militära nyttan av antipersonella minor långt av de fruktansvärda och långvariga humanitära konsekvenserna, betonar hon.
Norge, som också gränsar till Ryssland, har valt att stanna kvar i fördraget, och utrikesminister Espen Barth Eide har uttryckt bedrövelse över Finlands beslut:
– Vi beklagat detta beslut. Om vi börjar försvaga vårt engagemang, gör det lättare för krigsförband att använda dessa vapen igen, eftersom det minskar stigmat, kommenterade han.
I Bosnien och Hercegovina, ligger uppskattningsvis 3 miljoner minor kvar i marken sedan 1990-talets krig och fortsätter att döda och lemläsa män, kvinnor och barn.
– Det här är ingenting som man bara kan lägga i marken och sedan ta upp igen när kriget är slut, förklarar Zoran Ješić dystert.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
