Sven Hirdman som tidigare verkat som ambassadör i Moskva och statssekreterare i Försvarsdepartementet varnar nu för att ett svenskt Nato-medlemskap innebär att Sverige förlorar sin ”självständiga säkerhetspolitiska identitet”, ökar risken för krig och försämrar det säkerhetspolitiska läget i Nordeuropa. En folkomröstning är därför nödvändig, menar han.
Hirdman konstaterar i Dagens Nyheter att ett svenskt Nato-medlemskap innebär en ”oåterkallelig förändring av den alliansfria säkerhetspolitik” som Sverige har fört i över 200 år och som lett till att Sverige kunnat hålla sig utanför ett flertal förödande krig.
Han pekar vidare på att även om det i teorin går att lämna militäralliansen efter att man gått med så är detta i praktiken mycket komplicerat och ingenting som någon medlemsstat någonsin gjort. Går Sverige med i Nato så kommer vi att vara kvar där.
”Medlemskap i Nato består oavsett förändringar i det geopolitiska läget. I utbyte mot en kollektiv säkerhetsgaranti innebär det flera fasta åtaganden såsom medverkan i Natos militära infrastruktur; delaktighet i Natos strategiska koncept, inklusive kärnvapenpolitiken; att underställa sig Natos militära ledning i händelse av krig; skyldighet att militärt bistå andra länder”.
Därför anser Hirdman att ett ”omfattande opinionsstöd” är en direkt nödvändig förutsättning för en svensk ansökan och att en folkomröstning vore betydligt rimligare än bara ett riksdagsbeslut i frågan.
Den tidigare toppdiplomaten menar även att det allra största hotet mot Sveriges säkerhet är ett krig mellan Ryssland och USA/Nato på grund av vårt geografiska läge och att vi ”därför bör göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår”.
Om Sverige går med i Nato blir vi vid en krigssituation till skillnad mot nu ett ”omedelbart krigsmål” för Ryssland, konstaterar han vidare och menar att även utan ett krig mellan Nato och Ryssland skulle ett svenskt Nato-medlemskap öka spänningarna i Nordeuropa och risken för ”incidenter” då Nato-trupper kommer att finnas i svenskt närområde.
”När de ryska utspelen om en ny europeisk säkerhetsordning gjordes i december, sades från svenskt håll att ingen annan makt skulle få bestämma Sveriges säkerhetspolitik, definitivt inte Putin. Det framstår då som motsägelsefullt att Putin i dagens debatt åberopas som skälet för svenskt medlemskap i Nato”, skriver han vidare och menar att ett oprovocerat ryskt angrepp mot Sverige får bedömas som mycket osannolikt.
Hirdman medger att ett Nato-medlemskap har vissa fördelar, bland annat en avskräckningseffekt och ett starkare svenskt försvar samt ett ökat försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med övriga nordiska länder. Hans slutsats blir ändå att nackdelarna väger betydligt tyngre och att Sverige därför inte bör gå med i alliansen.
”Vi förlorar vår självständiga säkerhetspolitiska identitet; vi blir närmare bundna till USA med risk för indragning i allehanda krigiska konflikter; vi får en förhöjd spänningsnivå i förhållande till Ryssland”.
”Vårt geopolitiska läge har i grund och botten inte förändrats under de senaste 200 åren. Vi ligger geopolitiskt mellan Ryssland och västmakterna. Låt oss därför hålla fast vid den politik som utformats av Karl XIV Johan, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Östen Undén och Olof Palme”, avslutar han.
