Nu flyttar de första coronasjuka personerna in på Bagaregårdens äldreboende i Göteborg. En våning på boendet har gjorts om till korttidsboende för smittade. Kommunen menar, att det är en nödvändig men säker lösning. Det skriver GP.
– Om någon hade frågat mig efter den minst lämpliga platsen för en coronaavdelning hade jag svarat ett äldreboende. Jag tror att 99 procent av svenskarna hade sagt likadant, säger Alarik Hammar, vars snart 81-åriga mor bor på äldreboendet.
Bagaregårdens äldreboende har stoppat besök på grund av smittorisken. Nu byggs en våning om till vård för coronasmittade. Målgruppen för den nya avdelningen är coronasmittade personer som är färdigbehandlade på sjukhusen. När de skrivs ut behöver de någon typ av korttidsvård och det är kommunens ansvar att ta hand om dem.
– I samråd med Vårdhygien och Smittskydd har vi kommit fram till att det bästa är att samla alla på ett ställe. Det är för att inte riskera att drabba andra som har korttidsvård men inte är smittade, säger Annika Ljungh, sektorschef för äldreomsorgen i stadsdelen Örgryte-Härlanda.
Annons:
Redan under fredagen kom de första patienterna från sjukhusen. Kommunen valde att placera avdelningen på Bagaregårdens äldreboende eftersom patienterna kunde flytta in omgående.
Från regionens håll har man efterfrågat omvårdnadsplatser för coronasmittade i flera dagar. Nu har en del patienter blivit kvar på sjukhus trots att de inte längre behöver sjukvård. Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef på Östra sjukhuset, tycker att kommunen har fattat ett klokt beslut.
– Det är ingen fara att det skulle smitta mellan våningsplan eller patienter. Personalen har fått en heldagsutbildning och all vårdpersonal är tränade på att jobba enligt smittskyddsprinciper. Den stora faran är, om de smittade ligger kvar på sjukhusen eller om personer utifrån besöker äldreboenden utan att ha koll på smittskydd, säger Taranger.
Källa: NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.
Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.
Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.
Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.
Annons:
Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.
Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.
Antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning i mordplaner ökar dramatiskt i Sverige. Mellan januari och september 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för mordplaner. Under samma period i år är siffran 127.
Samtidigt i MP ♀️ pic.twitter.com/lN1LZxAA54
Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.
Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.
Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.
Styr brottsligheten från utlandet
Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.
Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.
Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT
Barn värvar barn
Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.
Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.
Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.
Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.
Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.
Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26
Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön
Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen
flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet
Källa: Justitiedepartementet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Saab har fått en order värd 540 miljoner kronor från den USA-ledda militärpakten Natos upphandlingsorganisation NSPA för att förlänga livslängden för Arthur-radarsystem till den spanska armén.
Det är första gången som Saabs radarsystem upphandlas genom Natos inköpsorganisation.
Uppdraget innebär att den spanska arméns artillerilokaliseringsstyrka genom modern teknik ska kunna behålla sina operativa förmågor.
Livstidsförlängningen av systemen ska ge högre operativ rörlighet och noggrannare eldledning. Uppgraderingen innebär att fler mål kan lokaliseras på längre avstånd. Systemet får även en mindre signatur mot telekrigssensorer, vilket ökar skyddet för personal och materiel.
Annons:
Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance, kommenterar ordern:
— Vi är glada att fortsätta stärka Spaniens artillerilokaliseringsförmåga, som är avgörande för att kunna varna för fientligt artilleri samt eldledning av det egna artilleriet. Ordern är även den första för våra radarsystem att gå genom Nato:s inköpsorganisation, vilket är ett viktigt steg för oss,säger han.
Störst i Norden
Saab är Nordens klart största militärkoncern med cirka 25 000 anställda och tillverkning i bland annat USA, Tyskland och Brasilien. År 2023 placerade sig företaget som världens 35:e största vapentillverkare.
Utöver de välkända stridsflygen producerar och underhåller Saab även militära lednings- och kontrollsystem.
Största ägare är Wallenbergsfären som genom investeringsbolaget Investor kontrollerar omkring 30 procent av kapitalet och 40 procent av rösterna. Marcus Wallenberg är styrelseordförande sedan 2006.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Allt fler svenskar lever i materiell och social fattigdom. Enligt årets fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner har fattigdomen i Sverige nästan dubblerats sedan 2021.
Förra året levde 698 000 svenskar i någon form av fattigdom, enligt rapporten. Den ökade fattigdomen i Sverige sticker ut i hela Europa, särskilt vad gäller hastigheten – då den nästan dubblerats på fyra år. Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att den ökade fattigdomen till stor del beror på lågkonjunkturen och de kraftiga prisökningarna på mat.
— Men det som vi i vår rapport kan visa är att det också beror på att det är allt svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. Till exempel ekonomiska bidrag. Det är otillgängligt och svårt att få tag i, säger han i Nyhetsmorgon.
Rydberg menar att många av de som söker hjälp hos stadsmissionen inte når de allmänna försäkringar de har rätt till, vilket gör det betydligt svårare att klara vardagen. Försörjningsstöd har exempelvis blivit mer komplicerat att få och utbetalningarna är mycket låga.
Annons:
— Det har blivit allt svårare och det yttersta skyddsnätet håller på att luckras upp i Sverige.
Regeringen har nyligen presenterat en bidragsreform som innebär hårdare krav för socialbidrag, med målet att få fler människor i arbete. Enligt Rydberg riskerar förslaget istället att driva fler in i fattigdom.
— Det är svårt och arbetsmarknaden i Sverige är inte tillgänglig, konstaterar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sverige har drabbats av närmare 200 sprängdåd under 2025. Samtidigt har tullen beslagtagit över 42 000 explosiva varor under årets första sex månader – nästan det dubbla jämfört med hela föregående år.
Polisen ser nu ett tydligt skifte där stöldgods från byggarbetsplatser ersatts av smugglad krigsmateriel och illegala fyrverkerier från Balkan och Östeuropa.
Sprängdåden fortsätter att skaka Sverige. Hittills i år har landet drabbats av nästan 200 genomförda eller misslyckade sprängattacker, enligt uppgifter som Stampenägda Göteborgs-Posten tagit del av.
Men mönstren förändras. Där det tidigare var vanligast att kriminella använde sprängmedel som stulits från byggarbetsplatser, ser polisen nu en ny och oroande trend.
Annons:
— Under sommaren och hösten har vi framförallt sett detonationer med handgranater och med hemmagjorda spränganordningar, säger Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter.
Smugglingen ökar dramatiskt
Bakom förändringen ligger en kraftig ökning av smuggling. I många fall rör det sig om handgranater eller olagliga fyrverkerier som förs in i landet från Balkan eller Östeuropa.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: Under första halvåret 2025 beslagtog tullen över 42 000 explosiva varor. Det är en rekordsiffra som nästan fördubblar de drygt 24 000 beslag som gjordes under hela 2024.
Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, delar polisens oro över utvecklingen.
— Jag upplever inte att situationen är jätteljus i Sverige just nu, säger han.
Barn manipuleras att utföra dåden
Bakom den dystra statistiken döljer sig en särskilt mörk verklighet: Det är ofta barn som manipuleras av kriminella nätverk att utföra spräng- och branddåden. De unga gärningsmännen har i flera fall skadats svårt när de hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska och minst ett dödsfall har inträffat.
Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning och vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – eller vid eller i närheten av förskolor.
Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, uppmanar föräldrar att vara vaksamma.
— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott, så kan vi tillsammans förhindra det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
