Annons:

ATG:s vinst galopperar uppåt

Uppdaterad februari 22, 2024, Publicerad februari 22, 2024 – av Jan Sundstedt
ATG travhästar
Trots den ekonomiska krisen ökar spelandet på bland annat hästar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) redovisar trots den ekonomiska krisen en imponerande rörelsevinst på 546 miljoner kronor för fjärde kvartalet, en ökning från 444 miljoner under samma period året innan, enligt det färska bokslutet för 2023.

VD Hasse Lord Skarplöth tar tillfället i akt att tydligt opponera sig mot regeringens förslag om att höja spelskatten från 18 till 22 procent. Inom hästnäringen önskar företagen istället se en mer differentierad skattestruktur, med högre skattesatser för onlinespel och lägre för vadslagning.

Vi kämpar nu för att få till stånd en mer balanserad skattelösning som gagnar både staten och folkhälsan, kommenterar han den för bolaget positiva nyheten.

ATG:s totala intäkter steg marginellt under kvartalet och nådde 1 596 miljoner kronor, jämfört med 1 552 miljoner året innan.

Annons:

Speljätten redovisar inte bara en ökning i omsättning utan även ökade rörelsevinster under fjärde kvartalet jämfört med samma period året innan. Omsättningen ökade med 2,8 procent och stabiliserades på 1 596 miljoner kronor (jämfört med 1 552 miljoner året innan).

Hästar
Framtida intäktsgaranti för ATG på grönbete? Foto: Karsun Designs/CC BY-ND 2.0

Spel för 1,4 miljarder

Nettospelintäkterna steg med 3,7 procent och nådde imponerande 1 386 miljoner kronor (1 337). Antalet aktiva kunder förblev oförändrat på 1,3 miljoner.

Lotta Nilsson Viitala, finanschef på ATG, kommenterar siffrorna: – I det fjärde kvartalet visade samtliga spelområden - häst, sport och casino - tillväxt, med en sammanlagd ökning på 4 procent jämfört med samma period föregående år.

Rörelseresultatet under kvartalet uppgick till 546 miljoner kronor (444), med en imponerande rörelsemarginal på 34,2 procent (28,6).

Resultatet efter skatt nådde 222 miljoner kronor (135). Kassaflödet från löpande verksamhet var starkt och uppgick till 740 miljoner kronor (642).

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)

ATG, eller Aktiebolaget Trav och Galopp, fungerar som travsportens samverkansorgan för spel på hästtävlingar i Sverige. Företaget är organiserat som ett aktiebolag och ägs huvudsakligen av Svensk Travsport (90 procent) samt galoppförbundet Svensk Galopp (10 procent). Verksamheten regleras genom ett avtal mellan ägarna och staten, där staten utser hälften av styrelsemedlemmarna, inklusive styrelsens ordförande.

ATG hade tidigare ett legaliserat monopol på spel inom trav och galopp, vilket innebar att andra företag var förhindrade att erbjuda spel på dessa evenemang i Sverige. Införandet av ett licenssystem i Sverige öppnade dock upp för konkurrens, vilket tillåter andra företag att utmana ATG:s tidigare monopol. Samtidigt gav det ATG möjligheten att utvidga sitt utbud till att inkludera andra spelformer såsom nätkasino och andra hasardspel.

ATG erbjuder inte bara spel på hästar utan har diversifierat sin verksamhet genom att inkludera kasinospel och sportspel, vilket ytterligare breddar utbudet för kunder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Allt fler barn utsätts för övergrepp på nätet

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 08:11 – av Redaktionen
Forskning visar att barn som utsatts för internetrelaterade sexualbrott ofta drabbas av allvarlig psykisk ohälsa.

Barn och unga drabbas i ökande utsträckning av sexuella övergrepp och utpressning på internet. Cyberutredare efterlyser mer utbildning och vuxennärvaro som motåtgärd – inte förbud mot appar och spel.

Oskyldiga chattkonversationer i spelmiljöer och på sociala plattformar övergår allt oftare i sexuellt utnyttjande och utpressning av barn och ungdomar och polisen ser en tydlig ökning av internetrelaterade sexualbrott mot unga.

Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare inom enheten för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (Isöb) i Region Öst, menar att lösningen inte ligger i att förbjuda digitala plattformar. Istället krävs bättre utbildning.

— Vi måste prata med barn och ungdomar och verkligen få dem att förstå att de måste vara kritiska i vem de väljer att prata med. Ofta finns inte den tanken att ifrågasätta, säger hon.

Annons:

I polisens utredningar återkommer vissa plattformar: Snapchat, Whatsapp, Discord och olika gamingmiljöer. Det som inleds som en harmlös konversation kan snabbt utvecklas till något farligt.

— Barn saknar konsekvenstänket. I vissa appar, som exempelvis Snapchat, finns det olika poäng att tjäna i att lägga till många nya vänner. Då reflekterar man inte över vem som finns bakom användarnamnen, säger Lindgren.

"Mår dåligt och skäms"

Det är inte enbart vuxna som begår övergreppen – även ungdomar utsätter varandra. I vissa fall tar ungdomarna själva initiativet, drivna av önskan om dyra varumärkeskläder eller andra statussymboler. De skickar bilder i utbyte mot pengar eller produkter, utan att förstå att bilderna sedan kan användas för utpressning.

Flickor är den vanligaste offergruppen, men pojkar utsätts också i större omfattning än statistiken visar. Mörkertalet är dessutom betydande eftersom pojkar har svårare att berätta om övergreppen.

De vanligaste brotten är utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Forskning visar att de drabbade ofta utvecklar psykisk ohälsa, delvis eftersom övergreppen saknar tydligt slut – bilderna kan spridas vidare och offren vet aldrig vem som sett dem.

— De mår ofta väldigt dåligt och skäms. De vill inte att mamma och pappa ska få veta. Vissa får också skäll när det kommer fram, vilket enligt mig är fel väg att gå. Det är mycket bättre att prata och lyssna och stötta, säger Alexandra Lindgren.

Polisen har kritiserats för att utredningar tar för lång tid. Lindgren bekräftar problemet och pekar på flaskhalsar inom digital analys och beroende av externa parter som internetleverantörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen går vidare med planerna på ett ”svenskt CIA”

Publicerad oktober 29, 2025 – av Jan Sundstedt
Kritiska röster jämför den nya myndigheten med amerikanska CIA.

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil underrättelsetjänst direkt under utrikesdepartementet. Tanken är att myndigheten ska stärka Sveriges analysförmåga av händelser och påstådda hot i omvärlden och komplettera den militära underrättelsetjänsten.

En särskild utredare, Annika Brändström, har utsetts för att förbereda bildandet av den nya underrättelsetjänsten, som enligt regeringens pressmeddelande ska vara på plats den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en utredning ledd av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M), som föreslog att delar av den militära underrättelsetjänsten ska överföras till en civil myndighet under regeringen.

Det kommer vara en självständig myndighet som bland annat hanterar insamling med tekniska medel och med öppen information, och kommer ligga under regeringen likt alla andra myndigheter, sade Bildt på en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M), tidigare i somras.

Annons:

Den nya myndigheten ska enligt pressmeddelandet tillgodose Regeringskansliets underrättelsebehov och arbeta nära Försvarsmakten, FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer inom totalförsvaret.

"Bredare säkerhetshot"

I dag sköts mycket av underrättelseverksamheten av Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must, som förser försvaret och regeringen med analyser.

Enligt Carl Bildt har detta system visat brister, bland annat i bedömningarna innan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Vi har sett ett bredare säkerhetshot mot Sverige, ta bara cyberhot, terrorhot, teknologihot, investeringskontroller och fientliga statsaktörer som använder olika metoder. Vi har inte haft fullt så mycket koll på saker och ting som ligger i vårt närområde, som ligger utanför det omedelbara militära, som vi borde haft, hävdade han i samband med sommarens pressträff.

”Svenskt CIA” eller brittisk modell?

Kritiker har jämfört den nya underrättelsemyndigheten med den ökända amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Nja, det är svårt att göra den jämförelsen. Det är mer en större version av det britterna har med sin Joint Intelligence Organisation. En självständig myndighet som är inhämtande i någon form av utsträckning, men framför allt analyserande, sa Bildt.

Sveriges tidigare statsminister betonar att omvärlden kommer att uppfatta myndigheten som en betydande ambitionshöjning.

Vi har tredubblat resurser de senaste 15 åren, det har skett en fortsatt expansion av den här verksamheten. Det är en organisation som då är lite mer lik vad de flesta andra länder redan har.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad oktober 29, 2025 – av Redaktionen
Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.