Ambassadör: Svenska mediers kritik mot Ungern bygger på lögner och fultolkningar

Publicerad april 14, 2020
– av Markus Andersson
DN:s Peter Wolodarski och Ungerns ambassadör Adrien Müller.

Den ungerska ambassadören i Sverige riktar frän kritik mot svensk massmedia och särskilt mot Dagens Nyheter för att medvetet fultolka Ungerns strategier mot coronaviruset.

Ungerns ambassadör Adrien Müller skriver i ett inlägg på ambassadens blogg att hon för några dagar sedan skickade in ett brev till Dagens Nyheter för att bemöta de attacker som tidningen utsatt Ungern för, men då fick till svar att tidningen inte hade några intentioner att publicera brevet.

Dagens Nyheter – tillsammans med ett par andra svenska medier – publicerade nyligen ett flertal extremt negativt vinklade artiklar om Ungerns svar på coronapandemin där man anklagade Viktor Orbán för att använda viruset för att få oinskränkt makt i landet och där landets strategier kritiserades i skarpa ordalag.

Vad som är värre är att ett antal svenska politiker återigen har uttryckt sin oro över Ungern. Vi är förmodligen inte långt ifrån sanningen om vi hävdar att de inte har läst eller förstått de regler som de så högljutt kritiserar”, konstaterar Müller.

Hon skriver vidare att målsättningen med det ungerska undantagstillståndet är att rädda människoliv och och att man därför satt in de mest effektiva åtgärderna man kunnat hitta. Müller pekar vidare på att Ungern är långt ifrån ensamma om att införa hårda regler i syfte att skydda sin befolkning och att tanken är att reglerna ska lättas när situationen lagt sig.

Så vad är det som triggar igång kritikernas vrede? Ingenting mer än att det ungerska parlamentet heligt enligt konstitutionen med två tredjedelars majoritet auktoriserade tillämpandet av de exceptionella regelverket relaterat till undantagstillståndet för att bekämpa pandemin. Det är inget maktövertagande utan ett demokratiskt beslut av Ungerns lagstiftande organ”.

Ambassadören menar att pratet om att Ungern håller på att bli en diktatur enkelt kan avfärdas som svammel och ställer de tidsbegränsade extra befogenheter som regeringen i landet i kontrast med den svenska regeringens mer vaga formulering i samband med att man övertagit makt från Sveriges riksdag.

Låt oss nu jämföra Ungerns åtgärder med de svenska reglerna. Tillåt mig att fråga detta, finns det en fastsatt tidsram på förbudet för stora folksamlingar som introducerades av den svenska regeringen? Såklart inte, den svenska förordningen gäller tills vidare. Är den svenska regeringen skyldig att vända sig till riksdagen vid en viss tidpunkt efter att restriktiva åtgärder har införts? Svaret är nej".

Ambassadören tillbakavisar också de påståenden som gjorts i svensk massmedia om att ryktesspridning och falska nyheter kommer att bli straffbart i Ungern för att bekämpa oppositionell media. Hon menar att lagstiftningen istället handlar om att hindra personer eller organisationer som avsiktligen sprider falsk information som kan underminera arbetet för att bekämpa viruset.

Avslutningsvis skriver Müller att de som är oroade över Ungerns agerande borde titta mer noggrant på vad som görs i varje enskilt EU-land idag, och menar att de dubbla måttstockarna, falska påståendena och medvetna feltolkningarna omöjliggör konstruktiva relationer mellan länderna i en tid då enighet, respekt och samarbete behövs.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling

Publicerad today 10:06
– av Redaktionen
Antalet patienter med psykisk ohälsa ökar – vårdresurserna gör det inte.

Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs.

Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling.

Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer.

På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett pressmeddelande.

"Vår tids största folkhälsoutmaningar"

Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås.

Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenskrivningar i sommarstugor ett växande problem

Uppdaterad oktober 3, 2025, Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen

Myndigheterna varnar för en ny trend där små fritidshus utnyttjas i organiserade brottsplaner. Det handlar om skenskrivningar – när personer folkbokför sig på adresser där de i själva verket inte bor.

Enligt granskningar kan hundratals personer skriva sig på en sommarstuga som endast har en bäddsoffa med förvaring, vilket är långt ifrån rimligt. Trots det har sådana adresser godkänts i folkbokföringen och därefter använts i brottsupplägg, skriver Hem & Hyra.

Problemet är inte bara administrativt. Genom att vara skrivna på falska adresser kan kriminella nätverk dölja sina verkliga vistelseorter, undgå myndighetskontroller och till och med begå bidragsfusk. Skenskrivningarna kan också ligga till grund för mer avancerade brott, som identitetsbedrägerier eller omfattande välfärdsbrott.

Skatteverket och polisen har på senare tid intensifierat samarbetet för att komma åt fusket. Särskilda kontroller görs för att upptäcka orimliga folkbokföringar, exempelvis när många personer är registrerade på samma lilla bostad. Myndigheterna har också möjlighet att genomföra hembesök för att verifiera var personer faktiskt bor.

Samtidigt framhåller experter att folkbokföringssystemet i grunden bygger på tillit. Det gör det enkelt att skriva sig på en adress – men svårt att upptäcka systematiskt missbruk i tid.

Frågan har blivit politiskt känslig. Flera riksdagspartier har efterlyst hårdare kontroller och skärpta straff för den som medvetet folkbokför sig fel. Kritiker menar däremot att för hårda åtgärder kan drabba människor som redan lever i utsatta situationer och som saknar stabilt boende.

Klart är att skenskrivningar i sommarstugor har blivit ett allt tydligare tecken på hur folkbokföringssystemet kan utnyttjas. Myndigheternas arbete framöver kommer därför spela en viktig roll i att täppa till kryphålen och återställa förtroendet för systemet.

Fakta: Skenskrivning

  • Definition: När en person folkbokför sig på en adress där hen inte faktiskt bor.
  • Syfte: Kan användas för att dölja vistelseort, begå bidragsbrott eller undvika myndighetskontroll.
  • Risker: Underminerar folkbokföringens tillförlitlighet, försvårar myndighetsarbete och kan kopplas till organiserad kriminalitet.
  • Åtgärder: Skatteverket och Polisen gör hembesök, jämför uppgifter och har möjlighet att avregistrera felaktiga folkbokföringar.
  • Straff: Att medvetet folkbokföra sig på fel adress kan ge böter eller fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 2, 2025
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, "antirasism" eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.