En ny förpackning innehållande aminosyran cystein kan minska kvicksilverhalterna i tonfisk, enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola. I studien sjönk nivåerna av det giftiga ämnet med upp till 35 procent.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är kvicksilver en av de tio farligaste kemikalierna för människor. Fisk och skaldjur innehåller ofta kvicksilver, och rovfiskar som tonfisk har särskilt höga halter. Exponering kan skada det centrala nervsystemet, där barn och foster är särskilt utsatta.
Forskarna vid Chalmers undersökte om kvicksilverhalterna i fisk kunde minskas med hjälp av en ”aktiv förpackning”. Det innebär att förpackningsmaterialet, exempelvis en vätska i en konservburk, interagerar med livsmedlet. Tekniken har tidigare använts för att förlänga hållbarheten, men aldrig för att förbättra livsmedelssäkerheten.
Bindande aminosyra
I en tidigare studie testade forskarna att klä insidan av förpackningar med ett lager av tiolerad kiseldioxid, ett material med svavelgrupper som binder starkt till kvicksilver. Försöken misslyckades dock, eftersom kvicksilvret var för hårt bundet i fiskvävnaden. Därför valde forskarna att istället tillsätta aminosyran cystein.
– Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras. Ytterligare forskning för hur det avlägsnade kvicksilvret ska hanteras krävs fram över, säger Przemysław Strachowski, postdoktoral forskare vid institutionen för life sciences på Chalmers vid tiden för studien, i ett pressmeddelande.
Minskade 35 procent
Studien, publicerad i Global Challenges, visar att mängden kvicksilver som avlägsnades ökade ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen. När forskarna testade malt tonfiskkött från vanliga konservburkar minskade halterna med 35 procent.
– Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger Strachowski.
