Näringsfysiologen Fredrik Paulún, författare till boken Ljusrevolutionen, menar att det finns många gravt felaktiga föreställningar kring solen. Något av det allra bästa man kan göra för sin hälsa, betonar Paulún, är att se till att få tillräckligt med solljus.

– Vi ska inte bränna oss, men vi ska ut i solen så mycket det bara går, säger han.

Här listar vi Paulúns allra bästa tips och spaningar för årets soligaste månader.

Fredrik Paulún är en av landets kanske mest kända hälsoprofiler och är utbildad nutritionist. I Ljusrevolutionen beskriver han hur solen, och framför allt ljuset, är direkt livsviktigt för oss. Samtidigt som man på andra håll ofta uppmanas att sola försiktigt menar han istället att människor i Sverige idag generellt faktiskt har solbrist, eller ljusbrist, och bör se till att få betydligt mycket mer solljus.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 juni 2024.

Han förklarar bland annat att det bildas endorfiner när man får sol på huden, vilket han menar visar att solen är välgörande för människan. Det man är naturligt avsedd att dras till bygger ofta på en produktion av endorfiner, och Paulún menar att det är helt logiskt att anta att solen är nödvändig för människans överlevnad. Enligt hälsoprofilen är solens dåliga rykte "fullständigt oförtjänt" och snarare minst lika viktig för hälsan som träning och bra kost.

Sjuk utan sol

Paulún menar att solen påverkar hela systemet i kroppen, allt från hjärna till organ, positivt. Främst ger den en ökad energiproduktion till kroppens mitokondrier, vars funktion är att omvandla energi från mat. Väldigt många sjukdomar har "ett ben" i en dålig mytokondriefunktion, menar hälsoprofilen.

–  Utan mytokondrier är vi körda, säger han i podden Hälsa för ohälsosamma.

Paulún menar att de råd vi får om att undvika sol i själva verket kommer att göra oss sjuka. Bland annat pekar han mot ett större antal studier som gjorts där man jämfört var man bor på jorden, där latitud 0 är ekvatorn, har man kunnat se att exempelvis den autoimmuna sjukdomen MS knappt existerar vid ekvatorn, med andra ord där det finns mycket sol. Sjukdomen ökar ju längre bort man är från ekvatorn, där Sverige bland annat är ganska drabbat av sjukdomen.

Detsamma menar hälsoprofilen gäller för högt blodtryck, att det är vanligare i länder längre från ekvatorn och som därmed har mindre sol. Detta grundas bland annat i att solen stimulerar produktionen av kväveoxid, vilket vidgar kärlen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vidare ska dödligheten under vinterhalvåret också vara cirka 25 procent högre i länder långt bort från ekvatorn.

Undvikande av solen lika illa som rökning

Avsaknad av sol ska också kunna bidra till ökad kroppsvikt. Vidare menar Paulún att särskilt risken för autoimmuna sjukdomar blir betydligt lägre om man får tillräckligt med sol, och att de som lider av dessa kan förbättra sina symptom om de solar mycket.

Annan forskning ska enligt profilen tyda på att undvikande av solen ger samma risk att dö i förtid som rökning. Enligt annan forskning har man generellt sett 40 procents lägre risk att dö i alla former av cancer om man solar mycket, efter en 20-årsperiod.

Solen stimulerar också immunförsvaret, vilket minskar risken för luftvägsinfektioner. Paulún pekar på att just solen också hade en stor påverkan i praktiken när det gällde covid, där han menar att människor med mörkare hud i högre grad blev påverkade av sjukdomen i Sverige eftersom de har högre behov av solljus.

– Det vet vi idag, att solen hade också en stor "impact" hur svår covid folk fick, det var exempelvis många människor med mörkare hud som dog. Mycket på grund av att de fick för lite ljus helt enkelt, så det är en jätteviktig aspekt när man pratar om människors hälsa. Vi har olika solbehov.

Ingen solskyddsfaktor

Ett stort antal forskare och experter menar att solskydd är livsviktigt, och gärna så hög faktor som möjligt. Exempelvis gav hudläkaren Petra Kjellman nyligen råd i skattefinansierade SVT om att smörja in sig med minst SPF 30 eller 50 under sommaren.

Paulún hävdar dock att solskyddskrämer i själva verket kan öka risken för hudcancer eftersom man tar bort den naturliga instinkten att dra sig bort från solen. En större studie, där femtio regioner och länder deltagit, visar exempelvis att ju mer UV-ljus man får utan solskyddsfaktor, desto mindre risk att utveckla hudcancertypen malignt melanom.

–  För att det skyddar oss, det är en hormetisk stressor. Det är en reparation av hudcellerna helt enkelt, säger han.

Vidare pekar han mot att vissa solkrämer innehåller kemikalier och hormonstörande substanser, vilka absorberas in i huden. Han menar att solskydd visserligen skyddar mot att bränna sig, men att det inte skyddar mot exempelvis cancer eller rynkor som orsakas av solen.

– Att smörja in sig med solskyddsfaktor i Sverige är horribelt, säger han.

Däremot erkänner Paulún att han i ytterst sällsynta fall kan använda sig av solskyddsfaktor, och det är möjligen lite på näsan om han ska ut på sjön. Annars undviker han det helt.

Sola smart

Även om det naturliga solljuset är hälsobringande kan för mycket UV-strålning orsaka skador på den biologiska vävnaden. Det kan leda till solskador, ökad risk för malignt melanom och åldrad hud. Paulún nämner samtidigt en studie som gjordes på 29 000 svenska kvinnor i de södra delarna av landet. Där delades kvinnorna upp i icke solare, moderata solare och aktiva solare. De kvinnor som var aktiva solare löpte en 1,1 procents risk att få malignt melanom, samtidigt som icke solare hade en 0,8 procents risk att få det – en väldigt liten marginal med andra ord. I studien fann man dock att dödligheten hos de drabbade var lägre hos de aktiva solarna jämfört med de som inte solade. Hos de som inte solade var dödligheten närmare 36 procent i hudcancer, jämfört med bara 11 procent hos de aktiva solarna.

Däremot gäller det att inte sola för mycket, och inte bränna sig, betonar Paulún. Det man ska satsa på är att bygga upp en bra solbränna, då kommer man inte att bränna sig lika lätt. Om man bygger upp en bra solbränna har man ett skydd som motsvarar omkring 10 till 15 SPF, menar han. Vidare gäller det att vara logisk och sola lagom, att gå undan om man varit i solen för mycket och ta på en hatt, samt skyddande kläder. Låt barnen använda uv-kläder och hatt eller keps.

– Vi mår helt enkelt bra av UV-ljus, säger Fredrik. Det är viktigt. Men vi kan också bränna oss. Så det gäller att hitta rätt balans.

Morgonsolen den bästa

Den snällaste soldelen av dagen är morgonen, enligt Paulún. Solen står lågt och UV-ljuset filtreras bort i atmosfären (Kolla) och gör att nästan inget når fram. Samtidigt får kroppen vakna till på morgonen och man får ljus i ögonen. Även kvällarna har ett mildare solljus.

Solen är som starkast på dagen och vill man undvika att bränna sig är det då möjligen bäst tidpunkt att sitta i skuggan, eller inomhus om man befinner sig på ännu varmare breddgrader som exempelvis Australien.

D-vitamin

Det är genom UV-ljuset som produktionen av vitamin D kommer igång, där Paulún menar att forskning tyder på att naturligt producerade nivåer av vitaminet och hög solexponering är kopplande till samma hälsoeffekter. Däremot ger kosttillskott av vitaminet inte samma effekter. Det finns dock studier som visar att just tillskott av D-vitamin minskar dödligheten hos människor, oavsett orsak, men däremot inte skyddar mot sjukdomar som exempelvis alzheimers och diabetes typ 2. Det menar hälsoprofilen kan tyda på att tillskott inte kan ersätta ljuset och om man har låga nivåer av vitaminet så har man troligen fått för lite sol.

Rött ljus på vintern

I Sverige är soltimmarna få under vintern, men Paulún uppmanar ändå att försöka passa på att få sol på huden de dagar den är framme. Däremot kan man också under vintern använda sig av så kallade rödljuslampor som ett kosttillskott, något han förespråkar starkt.

I sin bok förklarar Paulún att solen avger elektromagnetisk strålning, där det ingår olika former av ljus, bland annat ultraviolett (UV), i olika våglängder. Solen avger ljus i regnbågens alla färger, men när alla sollängderna blandas ser ljuset vitt ut, exempelvis kan man ofta se det röda ljuset mer under kvällen, sedan kan man ofta se det mer blå ljuset under dagen.

Det röda ljuset ska, enligt hälsoprofilen, vara det som ger mest biologiska effekter. Rödljuslampor ska gå att köpa för hemmabruk och används även vid behandlingar. Paulún har själv en rödljuslampa hemma som han rutinmässigt sätter sig framför ungefär en kvart varje morgon.