MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 29 augusti 2025

fredag 29 augusti 2025

 

D-vitamin: Lika omdebatterat som livsviktigt

publicerad 19 mars 2025
– av Redaktionen
D-vitamin är viktigt för bland annat hjärnan, luftvägar, skelett och hjärta.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Solens vitamin kallas det, men det finns också andra sätt att få i sig det minst sagt livsnödvändiga vitaminet. Brist på D-vitamin är kopplat till cancer, hjärtproblem och psykiska sjukdomar, men mängden man behöver är omdebatterad. Det finns också studier som visar på att det kan vara hjälpsamt mot covid-19.

D-vitaminet upptäckes i fiskleverolja av amerikanen Elmer V. McCollum när han försökte bota barn mot engelska sjukan (rakitis) 1922, enligt en artikel i Populär Historia. I samma veva höll den tyske läkaren Kurt Huldschinsky på med diverse metoder för att bota sjukdomen och fann att solens strålar botade dem. Det uppstod därför en konflikt mellan de två forskarna och man gjorde en forskningsstudie på barnen och kom fram till att båda hade rätt. 1924 kunde amerikanerna Harry Stenbock och Archie Black förklara att det berodde på att D-vitamin finns i vissa livsmedel och tillverkas i kroppen när den utsätts för solens strålar.


Artikeln publicerades ursprungligen den 18 oktober 2022.


D-vitamin är ett hormon som förekommer i två former: D2 (ergocalciferol) och D3 (kolekalciferol). Det är fettlösligt och kan lagras i både lever och fettvävnad. Forskning kring vitaminet har förekommit ända sedan McCollum upptäckte det och även om forskare idag är oense, angående bland annat hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver, kan man fastställa att det är livsviktigt att få i sig.

Solen är viktigast

Det är från solen man främst får D-vitamin. När huden exponeras för solljus bildas vitaminet i kroppen där det sedan lagras. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till bland annat breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp. I Sverige är det dock främst mellan maj och september som solens strålar är som effektivast och då särskilt i juni och juli. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan under solens starkaste perioder, enligt Kry. Det innebär inte att man måste ligga och steka på en strand, utan det räcker att vistas i solen i kortärmat. Ska man vistas i solen under längre perioder kan man dock få solskador och bör använda solskydd. Under vinterhalvåret är dock inte solens strålar lika starka i Sverige och då använder kroppen det den lagrat under sommaren.

Foto: Eva Holm/CC BY-NC-ND 2.0

D-vitamin i mat

Även om inget överträffar solen finns det D-vitamin i viss mat och då absorberas vitaminet istället genom tarmen. Kantareller innehåller mycket D-vitamin men det finns också en hel del i både fet och mager fisk som exempelvis lax. Det finns även en del i ägg och kyckling, samt en liten andel i vissa köttprodukter. I Sverige är det även krav på att berika vissa livsmedel med D-vitamin. Det gäller främst vissa mjölkprodukter samt även vegetabiliska alternativ. Exempelvis berikar man viss mjölk, margarin, yoghurt samt motsvarande veganska alternativ.

Tillskott

I kosttillskott med D-vitamin använder man främst lanolin, det vill säga fettet ur fårull, i tillverkningen. Lanolin tas från ullen efter att fåren klippts. Det finns även veganska alternativ och då används ofta lav som ska innehålla en hel del av vitaminet. På marknaden finns åtskilliga märken med olika ingredienser och även mängd D-vitamin. Något som alltid är viktigt oavsett vilket kosttillskott man köper är att titta på innehållslistan. I många fall kan man undvika onödiga ingredienser som exempelvis socker eller sötningsmedel.

Mängden debatterad

Vissa riskgrupper rekommenderas av Livsmedelsverket att ta tillskott av D-vitamin. Bland dem finns barn under 2 år och personer över 75 år, de som inte äter fisk eller vitaminberikade livsmedel, samt de som inte exponerar sig särskilt mycket för solljus. Det råder en pågående debatt angående hur mycket D-vitamin man faktiskt behöver. Enligt Livsmedelsverket klarar man sig på ungefär en daglig tillförsel av 10 µg (400 ie), vilket solens exponering klarar av om man vistas i solen 2-3 dagar i veckan under sommaren. Vistas man mindre i solen kan man dock behöva tillskott.

Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen eller maten, däremot kan man få i sig för mycket via tillskott och då drabbas av hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Enligt den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, är övre gräns för intag (Tolerable Upper Intake Level, UL) av D-vitamin 100 µg (4000 ie) per dag för vuxna, något som också Livsmedelsverket vill införa i Sverige då man nyligen gick ut med en varning angående vitaminet. Dock menar bland annat den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) att myndighetens förslag om maxgräns är ”otidsenligt och gränsar till det absurda” och hänvisar till forskningsrapporter.

Enligt en kommentarsartikel i Läkartidningen från 2015 menar man att studier bland annat visar att nordbor inte har lägre nivåer än exempelvis människor i Sydeuropa och att tillämpning av kosttillskott kan göra mer skada än nytta.

En finsk studie menar dock att mängden D-vitamin kan variera väldigt mycket hos olika individer. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en optimal dos är och det är i nuläget svårt att mäta. Däremot menar Carsten Carlberg, som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet och som lett studien, i en tysk intervju under 2021, att nordbor bör ta en dos på 100 µg per dag. Han poängterade dock att alla hans kollegor inte höll med honom om det.

Brist kan öka risken för cancer

I en koreansk studie från 2015 jämförde man D-vitaminnivåerna på 3634 koreanska bröstcancerpatienter med 17133 friska kontrollpersoner, där fann forskare att kvinnor med brist på vitamin D hade 27 procent ökad risk att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade tillräckliga nivåer. Enligt en italiensk studie från 2016 finns det också kopplingar till att en högre halt av D-vitamin kan innebära en längre överlevnad för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm. Där såg man att genomsnittsöverlevnadstiden var 65 månader om patientens D-vitaminnivå var över 20 ng/ml jämfört med 34 månader om patientens D-vitaminnivå var 20 ng/ml eller lägre. Studien poängterar dock att mer forskning behövs.

Hjärnan behöver D-vitamin

Har man brist på D-vitamin finns det en större risk att utveckla demens och Alzheimers, konstaterar en studie publicerad i tidskriften Neurology från 2014. Andra studier har också kunnat fastställa att det finns en högre risk att utveckla demens om man bor längre norrut, något man sett i både Sverige och Finland. Det kan finnas flera orsaker till det, men med tanke på att man tidigare kopplat D-vitaminbrist med demens kan det vara en förklaring eftersom det är mindre solljus i norr än söder.

Det finns också ett samband mellan låga D-vitaminnivåer och schizofreni. Forskare har kommit fram till att patienter som insjuknar i schizofreni ofta har lägre halter av vitaminet och att man ofta får svårare symptom jämfört med patienter med normala nivåer. En senare studie visar också att nyfödda med D-vitaminbrist löper 44 procent större risk att utveckla schizofreni senare i livet än de som har tillräckligt med vitaminet.

I en studie deltog 158 kvinnor i åldern 15-21 år som upplevde svåra PMS-relaterade symptom som samtidigt också hade väldigt låga D-vitaminnivåer. Kvinnorna delades sedan i grupper där vissa fick D-vitamin tillskott och vissa placebo. Kvinnorna som fick tillskott blev av med sin D-vitaminbrist och upplevde mindre känslostormar och ångest. Flera angav även att deras relationer blivit bättre.

Foto: Garon Piceli/Pexels

Bra för luftvägarna

Redan 2013 forskade man vid bland annat Karolinska institutet om D-vitaminets effekt på luftvägsinfektioner. Samma svenska forskargrupp fortsatte med detta och 2017 kom man fram till att ett dagligt intag av D-vitamin gav lindrigare luftvägsinfektioner och lägre antibiotikaanvändning hos en känslig patientgrupp. År 2021 släppte även samma forskargrupp vid Karolinska institutet tillsammans med Harvard Medical School och Queen Mary University of London ett kompletterat material med ytterligare 18 studier och nya analyser där man kan bekräfta tidigare fynd.

Brist på D-vitamin kan också öka risken för astma. I en studie från 2017 visas att man kan halvera sina astmaanfall med hjälp av en kombination av astmamedicin tillsammans med tillskott av D-vitamin. Forskarna fann också att det blev en 30 procents minskning av graden av astmaanfall som krävde behandling med binjurebarktabletter eller injektioner. Tillskott av D-vitamin fungerade allra bäst på de som hade låga nivåer.

Forskningen inom covid-19 och D-vitamin är av förklarliga skäl relativt ny och mycket är ännu outforskat. Däremot finns det indikationer på att D-vitamin kan hjälpa mot sjukdomar och även att just brist på vitaminet kan bidra till en sämre prognos, enligt nuvarande forskning.

Viktigt för skelett och hjärta

D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium och får man brist kan det leda till bland annat benskörhet. Barn med brist på D-vitamin kan drabbas av rakit, även kallat engelska sjukan, vilket bland annat innebär att skelettet blir mjukare. Sjukdomen är dock ovanlig i Sverige, men vanlig i fattigare länder.

Det finns också en koppling mellan D-vitamin och hjärt- och kärlproblem. Forskare har studerat sambandet under många år och i studier har man tidigare kommit fram till att det finns en ökad risk för hjärtproblem vid brist på vitaminet. I en kinesisk studie från 2019 har man även konstaterat att brist på d-vitamin ökar risken för hjärtflimmer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Q10 – Energi, skydd och stöd från cellens inre

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad Idag 12:23

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många upplever att orken gradvis minskar med åren – något som kan hänga ihop med kroppens minskande produktion av Q10.

Swebbtvs Q10-tillskott innehåller 50 mg ubikinon, en naturlig substans som finns i alla kroppens celler och som är avgörande för energiproduktionen på mitokondriernivå. Ett enkelt sätt att stötta kroppens energisystem och skydda cellerna mot oxidativ stress.

Vad Q10 från Swebbtv bidrar till:

  • Stöd för cellernas energiproduktion
  • Naturligt skydd mot oxidativ stress
  • Hjälp till hjärta och muskler – kroppens mest energikrävande organ
  • Skydd mot oxidering av kolesterol i blodkärlen

När kroppen behöver mer energi – och bättre skydd

Q10 fungerar som en katalysator i cellens kraftverk: mitokondrierna. Där omvandlas maten vi äter till ATP – kroppens egen energi. Men med åldern minskar kroppens egen Q10-produktion, vilket kan bidra till trötthet, långsam återhämtning och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Q10 finns naturligt i organ som förbrukar mycket energi, som hjärtat, njurarna och musklerna – och det är där behovet ofta känns först.

Tecken på att kroppen kan ha nytta av Q10-tillskott:

  • Känsla av trötthet utan tydlig orsak
  • Försämrad återhämtning efter ansträngning
  • Minskad ork vid fysisk aktivitet
  • Åldrande hud och tecken på oxidativ stress

Tips som kan förstärka effekten

  • Ta Q10 tillsammans med måltid – ämnet är fettlösligt och tas upp bättre så
  • Undvik mat med industriellt fett, som kan belasta mitokondrierna
  • Ät mer broccoli, sardiner och nötter – de innehåller små mängder naturligt Q10
  • Sov tillräckligt – mitokondrierna återhämtar sig under djupsömnen

Cellernas eget bränsle – varje dag

Q10 har kallats för ”cellernas eget bränsle” – och det med all rätt. Det är inte en stimulant, utan en naturlig komponent kroppen själv producerar i levern, men som gradvis minskar med åren.

Swebbtvs Q10-tabletter är tillverkade av 100 % ubikinon, med 50 mg per tablett. Ett kvalitativt tillskott för dig som vill ge kroppen kraft, skydd och långsiktig energi.

Vill du fylla på med kroppens eget energistöd – och ge dina celler en fördel?

Beställ Q10 från Swebbtv här

Foto: Swebbtv

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya trenden: Dags att maxa fiberintaget

publicerad Igår 8:54
– av Redaktionen
Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dags för proteinet att ta ett steg tillbaka, för nu är det fibrer som står i fokus. På sociala medier sprids trenden ”fibermaxxing”, där målet är att nå – eller överträffa – det dagliga fiberbehovet.

Att man bör äta fiber är ingenting nytt, men däremot har konsumtionen av det legat på en relativt låg nivå – åtminstone hos svenskarna. Enligt Livsmedelsverket äter sju av tio svenskar för lite fibrer. Nio av tio äter också för lite fullkorn, något som innehåller fibrer.

Nu har hashtaggen ”fibermaxxing” trendat på sociala medier under sommaren, både i Sverige och andra länder. Hälsotrenden innebär i korthet att man ska maxa sitt intag av fibrer, det vill säga äta den rekommenderade mängden eller mer. I Sverige rekommenderas att vuxna äter cirka 25-35 gram fibrer.

Viktiga för tarmen

Fibrer, eller kostfibrer, är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen och når istället tjocktarmen till stor del opåverkade. Fibrer har flera olika positiva effekter på hälsan och bidrar bland annat till att hålla blodfettnivåerna nere och är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt, enligt Livsmedelsverket.

Det finns olika typer av fibrer som har olika funktioner, exempelvis finns vita fibrer, som finns i bröd och pasta, som har samma effekt på magen som andra fibrer men inte alla positiva effekter som exempelvis fullkorn har.

Mindre småätande

På sociala medier sprids alltid nya hälso- och mattrender, en av de senaste var exempelvis den så kallade carnivore-dieten som i grunden innebar att man endast åt animaliska produkter och därmed till största del protein. Just den trenden kan antas ha kommit som ett svar på den växande veganismen som präglat samhället och sociala medier de senaste åren.

Det är oklart vem som startade fiber-trenden, men tarmhälsa har tagit större plats inom hälsovärlden och sociala medier den senaste tiden och möjligen mynnar trenden från det. I Sverige har man exempelvis startat Fullkornsfrämjandet, där Livsmedelsverket är partner, för att uppmana svenskarna att äta mer fullkorn.

Fibrer är bra för tarmfloran, för blodfetterna och får magen att fungera som den ska. Fibrer ger också en bra mättnadskänsla och ger mindre utrymme för småätande, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket, till skattefinansierande SVT.

Fibrer finns, förutom i fullkorn, bland annat i grönsaker, rotfrukter, bönor och frukt. Det är viktigt att dricka mycket vatten när man ökar sitt fiberintag medvetet. Ibland kan för mycket fibrer leda till diarré och gaser, därför är det fördelaktigt att pröva sig fram till vad som fungerar för ens egen kropp. Självfallet är det viktigt att även få i sig protein och fett.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem ökar bland nordiska barn

publicerad Igår 7:05
– av Redaktionen
Minnesrelaterade läkarbesök har på kort tid tredubblats bland barn 5-14 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fler barn och unga söker vård för minnesproblem i både Sverige och Norge. Svenska Strålskyddsstiftelsen tror att ökningen kan kopplas samman med exponeringen för strålning, som också ökat under samma period.

I Norge har det de senaste åren skett en ökning av antalet människor som söker vård för minnesproblem, inte enbart hos vuxna utan även bland barn. Mellan åren 2019 och 2024 hade exempelvis antalet läkarbesök som rör minnesproblem mer än fördubblats, från 41 722 läkarbesök till 98 910 läkarbesök år 2024. Hos barn i åldern 5-14 år hade besöken nästan trefaldigats.

Jag har aldrig sett en så kraftig ökning av de här siffrorna tidigare, säger Richard Aubrey White, forskare och statistiker vid norska Folkehelseinstituttet (FHI), till norska statskanalen NRK.

Även i Sverige har antalet läkarbesök rörande minnesproblem ökat, både bland barn och vuxna. Minnesproblem, som kan betecknas som lindrig kognitiv störning, är en diagnos som finns under diagnoskod R41. Under 2011 registrerades 577 barn med diagnos R41 som huvuddiagnos, under 2024 hade antalet ökat till 5 975.

Mikrovågsstrålning

Strålskyddsstiftelsen menar att ökningen kan bero på den ökade exponeringen för mikrovågsstrålning bland människor, där de pekar på att upprepad forskning exempelvis har visat att strålning har en skadlig påverkan på minnet.

Upprepade vetenskapliga undersökningar har också visat att människor som exponeras för förhöjda nivåer av denna strålning har ökad förekomst av olika symptom, kallat mikrovågssyndromet, där försämrat minne är ett av de vanligaste symptomen”, skriver Strålskyddsstiftelsen.

Mobilmaster associeras med sämre minne

Även i de fallstudier som finns kring hälsoeffekterna av 5G brukar försämrat minne vara en av de vanligaste rapporterade effekterna. Det brukar också vara vanligt med rapporter om bland annat försämrat minne, koncentrationssvårigheter och huvudvärk när man bor nära mobilmaster.

Strålskyddsstiftelsen konstaterar att strålning har ökat kraftigt under samma period som ökningen av antalet läkarbesök för minnesproblem ägt rum. Samtidigt har mobiltelefoner börjat användas mer flitigt av både barn och vuxna under samma period.

De ökade minnesproblemen, såväl bland barn som bland vuxna, är därmed en förväntad effekt till följd av ökningen av människors exponering för mikrovågsstrålning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundraåringar håller sig friskare längre

publicerad 26 augusti 2025
– av Redaktionen
Antalet hundraåringar i Sverige har tredubblats sedan millennieskiftet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundraåringar håller sig friskare än andra äldre personer, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskningen visar bland annat att de följer en helt annan åldringskurva med långsammare sjukdomsutveckling.

I studien, som publicerats i eClinicalMedicine, följde forskare över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922. Vidare följde man deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.

Sedan jämförde forskarna sjukdomsförloppet hos personer som blev 100 år med dem som avled i tidigare ålder. Resultaten visar att hundraåringarna håller sig friskare jämfört med andra äldre, men också att de helt enkelt åldras på ett annat sätt.

Studien visade att hundraåringarnas sjukdomsbörda oftast började plana ut vid 90 års ålder. De har också oftast sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.

Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Homeostas är kroppens förmåga att upprätthålla en stabil inre miljö, trots förändringar i den yttre miljön. Bland annat kan det handla om att reglera blodsocker och pH-värde.

Mindre hjärt-kärlsjukdomar

Vidare i studien kunde man se att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.

Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Modig.

Allt fler svenskar får uppleva sin 100-års dag, enligt statistik från SCB. Idag finns exempelvis nära tre gånger så många hundraåringar som vid år 2000. Främst är det kvinnor som fyller 100 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.