MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 15 september 2025

måndag 15 september 2025

Vad är egentligen en kryptovaluta?

Nya kryptoekonomin

publicerad 30 april 2022
– av Isac Boman
Kryptovaluta

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vad är egentligen en kryptovaluta? Nya Dagbladets Martin Nilsson har tagit sig en titt på den digitala pengasfären.

Enkelt uttryckt är kryptovaluta en form av digital valuta utan existerande fysiska pengar. Det är möjligt att växla traditionella valutor digitalt till en kryptovaluta och det fungerar även att sälja tillbaka kryptovalutor till traditionella valutor. Med tiden tekniken utvecklas och landsgränser suddas ut kommer kryptovalutor att öka i popularitet. Experter förespår att det inom en snar framtid kommer att bli enklare och vanligare att kunna köpa både produkter och tjänster med kryptovaluta.

Det som skiljer kryptovalutor mot andra valutor är tekniken bakom och hur den är uppbyggd. Anledningen till att många idag hellre vill använda sig utav dessa är för att man anser att världens nuvarande penningsystem har en hel del svaga punkter, som exempelvis:

– Föråldrade system med kreditkort och banköverföringar

– Dyra transaktionskostnader

– Ökad byråkratisering och maktkoncentration hos storbankerna

– Cirka tre miljarder människor som inte ens har tillgång till dagens nuvarande penningsystem

Förespråkare för kryptovalutor menar att dessa problem skulle lösas om man istället gick över till ett nytt och mer tidsanpassat valutasystem. 

Grunderna i kryptovalutor

Med hjälp av så kallad blockkedjeteknik bygger kryptovalutor på decentralisering, vilket betyder att det inte finns någon enskild enhet som är ansvarig för valutan utan att varje dator i nätverket bekräftar transaktionerna som görs. På så sätt försvinner onödiga transaktioner mellan banker och andra centraliserade mellanhänder, och avgifterna för transaktioner kan göras både billigare och snabbare. 

Innan man börjar med kryptovalutor är det bra att förstå själva definitionen av pengar. Värdet i pengar blir inte viktigt förrän ett antal egenskaper först uppfylls, exempelvis:

– Tillräckligt många människor måste använda sig av valutan

– Säljaren måste ha accepterat betalningsmetoden köparen använder sig av

– Delar av samhället behöver acceptera kryptovaluta och försäkra sig om att det är värdefullt och fortsatt kommer att vara så en tid framöver

Historik

Den första kryptovalutan som skapades är även den mest kända hos gemene man, nämligen Bitcoin. Grundaren av blockchain-processen skapades under en anonym enhet som gick under namnet Satosho Nakamoto. Även fast det funnits många andra försök att skapa kryptovalutor flera år tidigare, så var Bitcoin först ut med ett formellt introducerande 2008, och fram till 2011 var Bitcoin den enda kryptovalutan på marknaden. Samma år började Bitcoin-entusiaster att hitta brister i valutan och började därför att skapa alternativa valutor som går under namnet altcoins. En av de första altcoins-valutorna var Bitcoin, och idag finns det uppemot 2000 tillgängliga kryptovalutor och antalet förväntas öka i framtiden.

Fördelar med kryptovaluta 

Fördelarna man ser med kryptovalutor är framförallt mindre risk för korruption eftersom makten över valutan delas ut till alla användare i nätverket, jämfört med traditionell valuta där det i praktiken framförallt är storbankerna som vid sidan av centralbanken bestämmer utvecklingen av ett lands valuta. Snabba lösningar genom att trycka upp mer pengar för att tillfälligt betala av skulder kommer inte att kunna nyttjas av centralbanker om kryptovalutor tar över den traditionella valutan. Centralbanker kan även bestämma sig för att frysa bankkonton och neka användare tillträde eller avskaffa sedlar, vilket Indien gjorde 2016. Med kryptovalutor försvinner dessa typer av problem. Eftersom kryptovalutor bygger på ett system som möjliggör att alla som har mobiltelefon och internetuppkoppling kan börja handla och göra transaktioner, gör att kryptovalutor blir mer tillgängliga än valutor som är beroende av en bank, eftersom fler människor idag har större tillgång till en mobiltelefon än en bank.  

Myter om ny digital valuta

En stor Bitcoin-hype 2017 följdes av en ordentlig kryptovalutakrasch. Eftersom valutan är ny och under uppbyggnad är upp- och nedgångar att vänta innan läget börjar stabilisera sig på riktigt. Dock finns det några myter kring kryptovalutor som bör belysas. En stor myt är att kryptovalutor bara är till för kriminella eftersom transaktionerna som regel, men inte alltid, görs anonyma.

Om en användare inte litar på banksystemet eller regeringen så kan man därför handla med kryptovaluta och förlita sig på den decentraliserade uppbyggnaden istället. Det finns dock några kryptovalutor som är helt anonyma, men det är mer undantag än regel. 

Riskerna 

Som med andra valutor och ekonomiska lösningar kommer handel med kryptovalutor också med risker. Oavsett om man handlar eller investerar med den digitala valutan bör man ta i beaktande att denna typ av valuta är ny, och man måste därför bedöma och förstå sig på riskerna i förväg. Eftersom det inte finns någon reglering över kryptovalutorna kan priset snabbt skjuta i höjden, likt 2017 när Bitcoin ökade med över 1000 procent för att sedan krascha och vara nere på ett nästan nollvärde kort tid därpå. Experter menar att ju äldre valutorna blir desto mer förutsägbara kommer de att bli och mönstret är redan på väg mot att likna aktiemarknaden. Än så länge kan det fortfarande svänga en hel del i och med den bristande regleringen, och exponering för reglering kan förvandlas till att risktagare chansar och investerar stora summor i kryptovalutorna. 

Börja handla – två olika sätt

Det finns två olika sätt att börja handla kryptovaluta på; antingen gör man det genom att köpa ett certifikat som följer kursen hos kryptovalutan eller så köper du själva kryptovalutan. När du köper via ett certifikat görs detta hos en nätmäklare. Med det alternativet så äger du inte kryptovalutan utan istället ett certifikat som följer kursen för vald kryptovaluta. Ett av de populäraste certifikaten är Bitcoin XBT.

Väljer du däremot det andra alternativet så köper du faktiskt själva kryptovalutan och inte något certifikat. Metoden är krångligare men bättre om du vill lära dig mer om kryptovalutor och hur de fungerar. Lite längre fram vill vi publicera en guide för hur du kommer igång med detta. För dig som redan har erfarenhet av kryptovaluta och vill dela med dig av detta till andra läsare är vi varmt tacksamma om du vill skicka dina tips till tips@nyadagbladet.se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad 10 september 2025
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når ny rekordnivå – kan bli trygg hamn

Nya kryptoekonomin

publicerad 22 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bitcoin har slagit nytt rekord och handlas nu för 110 775 dollar, motsvarande cirka 1 040 000 kronor, efter att ha passerat toppnoteringen från januari 2025 på 109 500 dollar. Uppgången, som inleddes i samband med Donald Trumps kryptovänliga presidentskap, har förstärkts av regulatorisk medvind och institutionellt intresse.

Christopher Kock, medgrundare och VD för Virtune, lyfter fram Bitcoins växande roll som en trygg hamn, likt guld, i tider av ekonomisk osäkerhet. Enligt Kock, citerad av EFN, drivs prisuppgången av institutionella investerare som BlackRock och Fidelity, som alltmer diversifierar med Bitcoin.
Han menar att kryptovalutans decentraliserade natur och begränsade utbud gör den attraktiv, särskilt i en värld präglad av global instabilitet. Kock tror att även små allokeringar från stora aktörer kan driva upp priset betydligt mer.

Trots optimismen betonas marknadens volatilitet. Kock och andra experter varnar för att spekulation kan leda till kraftiga korrigeringar, även om Bitcoins långsiktiga potential som digital tillgång stärks av växande förtroende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump inrättar strategisk Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 9 mars 2025
– av Redaktionen
Tanken är att inga av de Bitcoin som läggs in i reserven ska säljas.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


President Donald Trump har undertecknat en exekutiv order om att inrätta en statlig Bitcoinreserv. Beskedet ses som en viktig markör i kryptovalutans resa mot normalisering och allt bredare acceptans i samhället.

David Sacks, Vita husets ansvarige för kryptovalutor och AI, förklarar att reserven enbart ska finansieras genom Bitcoin som beslagtagits i samband med brottsutredningar och civilrättsliga förverkanden, vilket också innebär att skattebetalarna inte drabbas ekonomiskt.

Enligt dekretet ska även en nationell lagerhållning av digitala tillgångar upprättas, förvaltad av finansdepartementet, för att omhänderta andra beslagtagna kryptovalutor. Den amerikanska regeringen uppskattas för närvarande inneha runt 200 000 Bitcoin.

På grund av sin knapphet och säkerhet kallas Bitcoin ofta för ’digitalt guld’. Eftersom det finns ett fast utbud av BTC finns det en strategisk fördel med att vara bland de första nationerna som skapar en strategisk Bitcoinreserv”, står det att läsa i presidentordern.

USA:s regering innehar för närvarande en betydande mängd BTC, men har inte implementerat någon policy för att maximera BTC:s strategiska position som en unik värdebevarare i det globala finansiella systemet. Precis som det ligger i vårt lands intresse att eftertänksamt hantera nationellt ägande och kontroll av alla andra resurser, måste vår nation utnyttja, inte begränsa, kraften i digitala tillgångar för vårt välstånd”, deklarerar man vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.